Inrikes

Gigekonomins appar kartläggs: ”De har svagheter som kan utnyttjas”

Förare åt den brittiska appen Deliveroo strejkar i närheten av huvudkontoret i samband med företagets börsnotering. Tillsammans med medieutspel ledde det till att marknadsvärdet blev lägre än väntat. "Jag tror att vi kommer se samma sak här som i andra länder där man har begränsat fackföreningars möjligheter att agera, att det blir en mer rörelseorienterad facklig organise­ring", säger Ella Petrini från Gigwatch. Foto: Alastair Grant/AP/TT/privat.

När traditionella fack inte klarar av att organisera gigjobbare växer rörelsedrivna gräsrotsfack fram i stället. Det är en av  slutsatserna i aktivistgruppen Gigwatchs första rapport om appföretagens makt och historiska rötter.
Inrikes

Det som kallas ”gigekonomin” – appjobbande, falska egenanställningar och krav på att betala sina egna arbetsverktyg – är  resultatet av politiska avregleringar som gjordes långt innan begreppet fanns. Silicon valley ­idéer och tekniska övervakningsmöjligheter är bara en del av förklaringen till att det har växt fram ett tystat app­proletariat. Så lyder ett av de huvudsakliga budskapen i aktivistgruppen Gigwatchs första fullängdsrap­port ”Apparna och arbetet”.

– Gigföretagen behöver bara betala för den arbetskraft som behövs vid ett visst till­ fälle. Men även andra företag gör så, och båda utnyttjar lagstiftning som redan finns, säger Ella Petrini, talesperson för Gigwatch, till Flamman.

Gruppen har funnits i omkring två år och sysslat med bland annat studiecirklar, föreläs­ningar och poddande. Det är det  arbetet, till­sammans med medlemmarnas egna erfaren­ heter och samtal med andra gigjobbare, som ligger till grund för  rapporten. Som exempel på historiska beslut som möjliggjort gigföre­tagen nämner de bland annat införandet av bemanningsföretag och utlokalisering. Även de ekonomiska kriser som kommit och gått sedan 1970­-talet, de avregleringar och ned­skärningar som blivit svaret på dem och den utbredda arbetslöshet det lett till ses som en viktig bakgrund.

Läggs det vanligtvis för mycket vikt vid den digitala teknikutvecklingen när gigjobbens framväxt ska förklaras?

– Ja och nej. Teknikutvecklingen och övervakningen gör att man kan samla arbete på ett väldigt effektivt sätt. Gigplattformarna kan bli stora väldigt snabbt. Det är en viktig skillnad gentemot exempelvis bemanningsföretag.

Samtidigt, konstaterar Petrini, börjar gränserna mellan de två kategorierna sud­das ut i takt med att gigföretag söker andra kunder än privatpersoner. Till exempel har transport ­ och städplattformen Yepstr slutit avtal med matvarukedjan Ica.

 Föreslår ni några strategier för att mota gigjobbens framväxt?

Det finns många intressanta exempel på organisering och det är vad vi tror kommer att förändra saker i slutändan. Gigföretagen är beroende av sina stora finansiella investerare så det brittiska gräsrotsfacket IWGB organi­serade en strejk samma dag som företaget Deliveroo skulle börsnoteras. De använde sig av medier och försökte påverka företagets rykte. Det var väldigt effektivt. De lyckades påverka börsvärdet och investerare drog sig ur. Det är ett exempel på att  gigföretagens modell också bygger på svagheter som kan utnyttjas, säger Petrini och fortsätter:

Det finns också en intressant ny lag i Spanien som ska ge gigarbetarna insyn i al­goritmerna och hur de styr arbetet. Det är  en väldigt viktig fråga som i slutändan handlar om makt. Om man får insyn i hur arbetet läggs upp blir det något man kan  utnyttja gentemot arbetsköparen.

Varför är det fortfarande relativt tyst om gigjobben bland de större fackföreningarna och vänsterpartierna, tror du?

– I de större, institutionaliserade fackförbunden är man mer van att organisera geogra­fiskt sammanhållna arbetsplatser. Dessutom är det många gigjobbare, exempelvis cykelbud och taxichaufförer, som inte pratar flytande svenska. Det har varit ett hinder i organise­ringen. Man har inte alltid översatt information eller haft ombud som kan kommunicera på andra språk.

Finns det några systematiska hinder som gör det svårare att organisera gigjobbare just i Sverige?

– Nej, jag tror att vi kommer se samma sak här som i andra länder där man har begränsat fackföreningars möjligheter att agera, att det blir en mer rörelseorienterad facklig organise­ring. Ett intressant exempel är organiseringen på Zalandos lager utanför Stockholm, säger Petrini, och lägger senare till i ett mejl:

Däremot finns det en föreställning inom den ”svenska modellen” om att politiken inte ska ”lägga sig i” arbetsmarknaden. Samtidigt har regering efter regering underminerat anställningsskyddet, försämrat a­kassan och inskränkt strejkrätten, vilket gett arbetsköparsidan mer makt. Lika gärna kan ju politikenbidra till att skifta maktbalansen till arbetarnas fördel genom att till exempel förbjuda behovsanställningar och bemanningsföretag,begränsa datainsamling och övervakning och ge arbetare insyn i algoritmer.

 

  • Deliveroo
  • Foodora
  • gig-ekonomin
  • gigekonomi
  • gigjobb
  • Gigwatch
  • Uber

Inrikes