Utrikes

Greklandskrisen är långt ifrån över

Greklands premiärminister Alexis Tsipras bar slips för första gången sedan han valdes 2015 för att fira att Grekland tagit sig ur krisen den 22 juni. Foto: Petros Giannakouris/AP/TT.

Förra veckan meddelade EU-kommissionen att Greklandskrisen är över. Men inget i det nya avtalet förändrar situationen för den grekiska befolkningen.

Utrikes

 

– Den grekiska krisen slutar här, i Luxemburg, ikväll.

Orden fälldes av EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici strax efter midnatt förra torsdagen. Då hade diskussionerna om villkoren för ett slut på det grekiska sparprogrammet mellan eurozonens finansministrar och Greklands gäldenärer bestående av EU-kommissionen, Europeiska Centralbanken och Internationella Valutafonden pågått i timmar.

Tre år efter att Grekland skrev på det senaste sparprogrammet och tio år efter att den internationella finanskrisen bröt ut var det äntligen dags att dra ett streck under sagan. Moscovici talade på sin blogg till och med om ”slutet på Odysséen”. Från och med den 21 augusti kommer Greklands ekonomi inte längre att ha några lånestöd och landet kommer att behöva finansiera sig självt på de internationella marknaderna.

Inga lättnader

Det finns dock inget i avtalet som antyder att situationen i Grekland kommer att förbättras. Förutom att slopa kravet på att trojkan ska göra regelbundna kontrollbesök i landet även i framtiden, något som de rikare nordstaterna efterlyste, kommer ingenting att förändras i grunden. Finansministrarna talade om att Grekland nu kommer att få åtnjuta skuldlättnader. Men det enda man kommit överens om är att förlänga löptiderna på lånen. I praktiken innebär det att Grekland kommer att behöva betala tillbaka det 96 miljarder euro stora lånet till de övriga euroländerna från och med 2033 i stället för 2023. Skulden till den Europeiska stabilitetsmekanismen ska ha betalats av först 2069. Enligt dokumentet kan en eventuell nedskrivning av skulden först komma på fråga tidigast 2032.

Det lättar inte på något sätt bördan av det grekiska skuldberget. Grekland kommer visserligen att få rätt att belåna sig på de internationella marknaderna igen, men med en ränta på uppåt fyra procent kommer det att bli extremt dyrt. Anledningen är att det är lika uppenbart nu som det var för tre år sedan att Grekland aldrig kommer att kunna betala av hela statsskulden som nu motsvarar över 180 procent av BNP.

Som en hjälp på vägen har finansministrarna skjutit till 15 miljarder euro. Det är en struntsumma i sammanhanget eftersom den grekiska ekonomin, som har krympt med över 30 procent de senaste åren, närsomhelst kan slungas tillbaka i en kris. Tillväxten på dryga två procent detta år bygger i princip helt på turism och kan snabbt gå upp i rök. Dessutom har Grekland skulder på 21 miljarder euro som ska betalas tillbaka redan nästa år.

Dödlig åtstramning

Utsikterna för den grekiska regeringen att bygga upp en fungerande ekonomi igen är fortfarande lika dåliga som tidigare eftersom åtstramningskraven ligger fast. Regeringen måste hålla ett budgetöverskott på 3,5 procent av BNP till 2022. Därefter måste överskottet vara minst 2,2 procent i snitt under de följande 37 åren. Grekland är alltså dömt till att bedriva nyliberal åtstramningspolitik de kommande 40 åren, oavsett vilken regering som väljs. Vad den har lett till hittills finns det också siffror på.

Fattigdomen har fördubblats till 35 procent av befolkningen. Arbetslösheten är officiellt 20 procent men är förmodligen högre. Bland ungdomar är den över 40 procent. Lönerna har krympt med 15 procent. Samtidigt ökade antalet självmord med 35 procent mellan 2013 och 2015 och spädbarnsdödligheten med 50 procent som mest. Över 12 procent av befolkningen beräknas lida av klinisk depression och kroniska sjukdomar som HIV har ökat.

En sådan verklighet kommer grekerna få fortsätta att leva med oavsett vad EU-kommissionen säger.

  • åtstramning
  • ekonomisk kris
  • EU
  • Grekland
  • Syriza

Utrikes