Strax innan sista dagen för nomineringar till Vänsterpartiets valberedning inför valet av en ny partiordförande meddelade Elias Lodin sin kandidatur. Betydligt mindre känd än Nooshi Dadgostar, som är vice partiledare och favorittippad, berättar han för Flamman att han till stor del ställer upp av demokratiska skäl.
– Jag ställer upp för att jag vill lyfta diskussionen om vad vi vill göra med Vänsterpartiet framöver. Det finns goda poänger att vara flera som kandiderar. Jag känner att vi behöver prata om ett omtag i partiet och när jag ställer upp kan vi få en diskussion som jag eftersökt, säger han.
Elias Lodin berättar att han hade väntat sig att fler skulle ställa upp, men när det gick mot deadline, kände han till slut att beslutet om att själv ställa upp mognade. Redan nu, uppger han, har han uppnått det han ville: en bredare diskussion om vilken väg partiet ska ta framöver. För honom handlar det mycket om hur man ska organisera partiet, vilket han också skulle vilja ta med in i en eventuell partiledarroll.
– Jag vill lyfta medlemsengagemanget och involvera dem mer. Jag vill att vi ska stärka distrikten och jobba mer med andra organisationer. Vänsterpartiet är duktiga parlamentariskt, och vi behöver bli lika bra på det utomparlamentariska, säger han.
Elias Lodin, som i dag är ombudsman för Vänsterpartiet i Uppsala, har tidigare grundat antirasistiska nätverket We are Dalarna och Clowner mot nazister, som motdemonstrerat vid Nordiska motståndsrörelsens samlingar i Dalarna, och var tidigare ordförande för partiet i Ludvika. 2016 deltog han i NMR:s podcast ”Radio Nordfront”, döpt efter deras hemsida.
I ett timslångt avsnitt ställer Tobias Lindberg och Emil Hagberg, tidigare ordförande för Nordisk Ungdom, frågor om Elias Lodins syn på folkstyre och förbud mot rasistiska organisationer.
– Det är en ganska lång historia som handlar om att jag kommit i kontakt med de här personerna många gånger, de har pratat om mig och mina vänner i den här podden. Frågan hade vid den tiden blivit så angelägen att det var dags att ta den diskussionen och möta det de sa om mig, säger Elias Lodin.
Han menar att han ville ta debatten på ”deras hemmaplan”, men att han inte skulle upplåta en plattform åt nazister i andra situationer.
– Jag förstår att man tycker att det är kontroversiellt och problematiskt, men sett utifrån situationen i Dalarna där de var så närvarande i det politiska samtalet vid den tidpunkten, så tror jag att min medverkan varken gjorde till eller från. Men de har inte bjudit in någon annan sedan dess så jag ser det som ett gott betyg, säger han.
