Inrikes/Nyheter 04 juni, 2021

Här är riskkapitalisterna som tjänar mest på marknadshyror

Att de som kommer att ha råd att bo i nybyggnation med fri hyressättning är höginkomsttagare är en väl underbyggd slutsats. Men vart tar pengarna från skyhöga hyror egentligen vägen? Flamman har listat de fem största privata bostadsbolagen som kommer tjäna (ännu mer) pengar på en ny lag.

Vonovia SE: 38 013 hyreslägenheter
Tyskt riskkapitalistbolag som på sin svenska hemsida beskriver sin verksamhet med orden ”Uthyrning, mervärde, återkommande försäljning, utveckling och annat”. Sedan ett drygt år tillbaka äger de merparten av Hembla, en av Sveriges största privata hyresvärdar. Mellan 2017 och 2019 fick Hyresgästföreningen i Stockholm in dryga 1000 ärenden om brister och problem från hyresgäster i Hemblas fastigheter, som då ägdes av omtalade bolaget Blackstone – som gjorde dryga sex miljarder kronor i vinst på försäljningen till Vonovia. Blackstone hade ägt Hembla, som framförallt förvaltar lägenheter i miljonprogramsområden, i bara tre år. Trots ägarbytet har protesterna på dåligt underhåll och höga hyror inte tystnat bland Hemblas hyresgäster. Vonovia äger även Victoria park, som också gjort sig ett namn som en hyresvärd med bristfälligt underhåll och chockhöjda hyror. Victoria park har ett flertal projekt för nybyggnation, bland annat i Göteborg, Linköping, Växjö, Borås, Eskilstuna och Örebro, vars hyror skulle kunna sättas på Vonovias eget bevåg utan förhandling, om förslaget om fri hyressättning på nybyggnation blir lag. Vonovia är Europas största privata förvaltare av hyresbostäder och bland de största ägarna i bolaget syns enorma investmentbolag som Blackrock, Vanguard group, MFS investments och Landsdowne partners. På hemmaplan i Tyskland har Vonovia mottagit samma typ av kritik som Hembla fick under Blackstones regi.

Heimstaden: ca 32 000* hyreslägenheter

SANDVIKA 20071121: Milliardær, rallykjører og tindebestiger Ivar Tollefsen, Sandvika. Foto: Terje Bendiksby / NTB

Ivar Tollefsen 2007.
Foto: Terje Bendiksby / NTB

Heimstaden AB ägs av bolaget Fredensborgs AS, som i sin tur är helägt av den norska riskkapitalisten Ivar Tollefsen. Till samma bolagsfamilj hör även Heimstaden bostad, där Heimstaden AB (som till 99 procent ägs av privatpersonen Tollefsen) äger 65 procent, tjänstepensionsföretaget Alecta äger 23 procent, Ericssons pensionsstiftelse 9 procent och Sandviks pensionsstiftelse 3 procent. Ivar Tollefsen, som alltså är majoritetsägare i samtliga bolag, rankades på plats tolv av Norges rikaste personer i tidningen Kapital 2016. De senaste åren har bolagets lägenhetsbestånd expanderat rekordsnabbt, i Sverige så väl som utomlands. I hemlandet Norge har bolaget varit skandalomsusat för att kringgått lagen om att kommun och hyresgäster har förtur vid försäljning av hyreshus, vilket kritiker menar har resulterat i en kraftig ökning av hyror. Vidare har den norska tidningen Dagens Næringsliv avslöjat att Heimstaden har angett att lägenheterna är större än vad de faktiskt är, och vägrat sänka hyran efter att de felaktiga måtten uppdagats. Dagens Næringsliv har uppskattat att de påhittade kvadratmetrarna har resulterat i 1,8 miljoner norska kronor extra per år. Nu bygger bolaget nytt i bland annat Uppsala, Skellefteå, Norrköping, Linköping, Umeå, Sundsvall, Göteborg, Stockholm, Ystad, Lund och Malmö.

Rikshem: 28 973 hyreslägenheter

STOCKHOLM 2015-03-30 Ilija Batljan, Rikshems vice vd Foto: Lars Pehrson / SvD / TT / Kod: 30152 ** OUT DN, Dagens Industri (även arkiv) **

Ilija Batljan, Rikshems tidigare vice vd

Rikshem ägs av fjärde AP-fonden och AMF och försökte för ett drygt decennium sedan lansera sig som ”den nationella allmännyttan” med ambition om att bli landets största bostadsbolag. De köpte då upp ett stort antal bostäder från bland annat kommunala bostadsbolag, och mötte kritik för att ha fått köpa fastigheter på grund av nära relationer till kommunpolitiker. 2012 försökte de höja hyrorna i sina fastigheter i Uppsala med 40 procent genom renovering, ett beslut som de dock backade ifrån efter påtryckningar från Hyresgästföreningen och de boende. Rikshems renovräkningar har fortgått under åren, som senast förra året i deras fastigheter i Umeå. 2015 avslöjades att fem personer i ledningen plockat ut 68 miljoner kronor i utdelning genom att låna ut sina egna pengar till Rikshem med löfte om avkastning om de skulle förlora sin insats. En intern granskning visade dessutom att vd:n Jan-Erik Höjvall och vice-vd Ilija Batljan drivit egna fastighetsbolag, bedrivit privata fastighetsaffärer, slarvat med redovisningar och utsatt sig för jävrisk. Båda lämnade bolaget efter att AMG hotat med att sälja samtliga aktier. Rikshem utsågs till Sveriges sämsta hyresvärd i en medlemsundersökning av tidningen Hem och Hyra 2019. Detta på grund av höga hyror och svårigheter att komma i kontakt med värden. Rikshem planerar nu nyproduktion i Luleå, Halmstad, Norrköping, Stockholm, Södertälje, Umeå, Upplands Väsby, Västerås och Östersund.

Willhem AB: 26 099 hyreslägenheter
Willhem AB helägs av första AP-fonden. Även de har anklagats för renovräkningar, främst i Biskopsgården i Göteborg, där de efter renoveringar ville höja hyran med 40 procent. Willhem har som uttalat, långsiktigt mål att byggstarta 500 lägenheter om året på de orter de är verksamma. Pågående och kommande projekt finns i dagsläget i Karlstad, Järfälla, Linköping, Malmö, Jönköping och Göteborg.

2015-11-30 Dan Sten Olsson, koncernchef och huvudägare för Stena-koncernen Foto: Lars Pehrson / SvD / TT / Kod: 30152 ** OUT DN, Dagens Industri (även arkiv) **


Dan Sten Olsson, koncernchef och huvudägare för Stena-koncernen
Foto: Lars Pehrson / SvD / TT

Stena fastigheter: 25 971 hyreslägenheter
Stena fastigheter är del av familjeimperiet Stena, som årligen brukar toppa listan för Göteborgs allra rikaste. Grundare var Sten Allan Olsson, som byggde sin förmögenhet under mitten av 1900-talet på båtar, vilken sedan gått i arv. I dag är sonen Dan Sten Olsson – som enligt en intervju med Affärsvärlden är värd 40 miljarder och brukar råda sina anställda att de ”måste lära sig att älska pengar” – hälftenägare i bolagen medan syskonen Madeleine och Stefan delar på resterande andelar. I en intervju med GT 2019 uppgav Dan Sten att hans och Madeleines barn kommer att ärva företagsimperiet. Inom Stenasfären ingår förutom fastigheter och båtar även Stena metall AB. De senaste året har bolaget skiftat ett allt större fokus från båtar till hus, vilket dock inte skett utan kritik. Bolagets renovering av bostadsområdet Pennygången i Göteborg 2012 har kallats ”sinnebilden av svensk renovräkning”. De annonserade en hyreshöjning på 64-82 procent, vilket enligt en enkätundersökning från Hyresgästföreningen skulle leda till att åtta av tio boende inte skulle ha råd att bo kvar. Påtryckningar och organisering begränsade hyreshöjningen till 15 procent. Under renoveringens gång stod dock hyresgäster utan både varmvatten och uppvärmning till följd av missar i arbetet. Stena har också fått kritik för att ha bytt ut golv som inte är mer än fem år gamla för att kunna få igenom hyreshöjningar. Bolaget har av protesterande döpts till ”Satans fastigheter”. De närmaste tio åren planerar Stena att bygga cirka 8000 nya lägenheter. Ytterligare renoveringar och ”uppgraderingar till Plus-standard”, som de skriver på sin hemsida, är också planerade.

Bubblare: Akelius, med sina 24 685 hyresrätter, som enligt Hyresgästföreningen också bygger sin verksamhet på kortsiktig spekulation.
Ägare är Akelius Residential Property AB som förra året uppmättes äga fastigheter för 128 miljarder kronor. Bakom imperiet står mångmiljardären Roger Akelius, vars koncern enligt en granskning av Expressen ägs av flera Cypernbolag, med ett eget kapital på 55 miljarder kronor, som i sin tur kontrolleras av stiftelser Akelius grundat i Bahamas. Vilket med andra ord innebär att pengarna går direkt in i privata bankkonton. Även Akelius har anklagats för att chockhöja hyror och Roger Akelius har personligen varit i konflikt med Hyresgästföreningen för att han menar ”att det är bäst om kapitalister tar hand om miljonprogramshusen”.


*Antalet hyresgäster är hämtade från en lista som Fastighetstidningen tog fram i februari 2020, med undantag för Heimstaden. 32 000 hyresrätter är en siffra de själva uppgett till Flamman.

Renovräkning?

Trots att hyressättningen i Sverige formellt inte är fri är det möjligt att få till stånd kraftiga hyreshöjningar genom renoveringar som höjer lägenhetens standard.

När en sådan renovering med tillhörande hyreshöjning betyder att den ursprungliga hyresgästen inte kan bo kvar kallas det för renovräkning.

Renovräkningar är inte olagliga, men kritiseras hårt av bland annat Hyresgästföreningen.

Flammans veckobrev

Låt Flamman sammanfatta veckan som gått. Prenumerera på vårt nyhetsbrev och häng med i vad som händer.

Genom att fylla i och skicka detta formulär godkänner du Flammans personuppgiftspolicy.

Inrikes 20 april, 2024

Mitt Erlanderögonblick kom vid Sahlgrenskas foodtruck

Ett dagrum på Vipeholm under 1940-talet. Foto: Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet/TT.

Samhället har råd med allt mindre ju rikare vi blir. Det finns en kuslig känsla av att allt går bakåt. Men kanske är det som vissa försöker lansera som ett ”Jimmie-moment” i själva verket ett ”Erlander-ögonblick”?

Vipeholms sjukhus, en så kallad vanföreanstalt, har med rätta blivit ökänt för de grovt oetiska kariesexperimenten, lobotomierna och den stundvis höga dödligheten. På nätet hittar jag en rikedom av fotodokumentation över flera decennier från anstalten, som var inriktad mot vård av barn med svåra rörelsehinder.

Men utifrån bilderna är det inte kränkningarna av de intagnas rättigheter som utgör det starkaste utropstecknet av kontrast mot vår samtid. Den samtida betraktaren häpnar i stället över verksamhetens omfång och personalstyrka: möbelverkstaden för patientterapi, textilverkstaden, idrottsplatsen, plantskolan, personalmatsalen, korpfotbollslagen (både kvinnliga och manliga), musikterapin, leksaksförrådet, kafferepen, panncentralen – och, som en mörk fond, gravplatsen.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Cecilia Verdinelli
Skribent och läkare.
Utrikes 19 april, 2024

EU:s budgetregler kan omöjliggöra klimat- och välfärdsmål

Europaparlamentet kommer att rösta om huruvida de nya reglerna ska träda i kraft eller inte. Foto: Jean-Francois Badias/AP.

Efter tre års paus ska EU:s nyliberala budgetregler återinföras. Trots krav på att de borde förändras har lite hänt – nu kan de omöjliggöra satsningar på såväl välfärden som klimatet.

I italienska tidningar skrivs det om det, på fransk radio debatterar man det, och på belgiska löpsedlar varnar man för det: i början av nästa vecka beslutar Europaparlamentet om huruvida EU-länderna ska ha rätt att finansiera sin välfärd och nå sina klimatåtaganden eller inte. Efter över tre års paus kommer nämligen de hårda budgetreglerna som medlemsländerna har tvingats efterleva sedan slutet av 1990-talet att träda i kraft igen – såvida parlamentet inte röstar nej.

Reglerna i Stabilitets- och tillväxtpakten om att statsskulden och budgetunderskottet inte får överstiga 60 procent respektive 3 procent av BNP, kom först till stånd som inträdeskriterier för medlemmarna i EMU. Men eftersom alla länder var tänkta att införa euron gäller de för samtliga EU-medlemmar, inklusive dem som inte använder den gemensamma valutan.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Jonas Elvander
Utrikesredaktör och doktorand vid European University Institute i Florens.[email protected]
Rörelsen 19 april, 2024

Klimatkampen är förlorad, länge leve klimatkampen!

Klimataktivister från organisationen Extinction Rebellion har upprättat en vägspärr vid Slussen i Stockholm som en manifestation för klimatet inför valet 2022. Foto: Christine Olsson/TT.

Är klimatkampen förlorad? Det tycker Tadzio Müller, medgrundare till Ende Gelände i en intervju med Flamman (nr 14/2024). Efter många år med stora proteströrelser är vi fortfarande på väg mot en framtid med allt fler klimatkatastrofer, död och lidande. ”Folk eldar hellre upp planeten och mår skit, än agerar”, säger han.

För mig som klimataktivist är det sorgsen läsning, eftersom Müller har rätt i att världen är på väg åt helvete. Hans känslor är legitima. Samtidigt pekar hans uttalande på ett problem för klimatrörelsen: oförmågan att skilja på målen vi sätter upp i kampen och värdet av kampen själv. I det senare fallet bör vi alltid ha blicken vänd mot att rädda människor och skapa en bättre värld, vad som än händer.

Klimatrörelsen kämpar mot ett av världens mäktigaste intressen, fossilindustrin. På längre sikt kämpar klimatrörelsen även mot kapitalismen i sin helhet, det mäktigaste produktionssystem som världen skådat. Att stoppa fossilindustrin vore en enorm bedrift. Att störta kapitalismen är en ännu större, men inte omöjlig uppgift. Det är därför inte konstigt att vi misslyckas ibland.

Klimatrörelsen kämpar för en bättre värld, och det är en kamp som aldrig kan urholkas.

Det är lätt att relatera till Tadzio Müllers sorg över att mål har förlorats. Det han anser ”har gett våra liv mening i likhet med hur religiösa människor uppfattar världen, det som strukturerar allt vi gör, och våra idéer om vem som är god och ond” gäller inte längre. ”Vi har stött emot de planetära gränserna, och lärt oss att det moraliska universumets båge är kort och böjd mot fascismen”, fortsätter han.

Samtidigt har Tadzio i denna förlust kommit till en nyvunnen insikt: ”att det inte handlar om segerns sannolikhet”, utan ”om de relationer som du bygger medan du försöker uppnå den segern”.

Läs mer

Jag tror precis som Tadzio Müller att dessa relationer är källan till all uthållig klimatkamp, speciellt i tider av motgång. Om den enda anledningen till kampen är vinsterna så är det enkelt att gå hem efter en förlust, dra ned persiennerna och aldrig återvända till rörelsen. Men om kampen får ett värde i sig kan de kämpande gå hem efter förlusten, gråta, festa och tänka om tillsammans – för att snart därefter envist återvända med nya mål.

Såklart är inte kampen en hobby med vänner – väl uttänkta strategier och slagkraftiga mål måste vi alltid ha med oss. Men som Mathias Wåg i en bokrecension skriver här i Flamman blir ”allt eller inget” oftast inget. Det krävs uthålliga organisationer som kan förvalta både kampen genom förlusten, och makten efter vinsten. Och oavsett om vi når 1,5 eller 3 graders uppvärmning kommer klimatkampen aldrig att vara förgäves – inte så länge planeten är beboelig.

Både jag och Müller tror på relationernas vikt. Samtidigt tror jag inte att klimatkampen är körd bara för att framtiden just nu ser mörk ut. Ju starkare vi organiserar oss och ju fler vi blir, desto bättre framtid får vi. Klimatrörelsen kämpar för en bättre värld, och det är en kamp som aldrig kan urholkas. Även i en brinnande värld finns det mycket att kämpa för, och många att rädda som annars skulle dö. Sörj målen, och organisera er.

Noah Björelius Hort
Aktiv i Ta Tillbaka Framtiden
Nyheter/Utrikes 19 april, 2024

Efter inreseförbudet: Jannis Varoufakis tänker inte hålla käften

Jannis Varoufakis talar i Atenförorten Nikea inför det grekiska valet 2019. Foto: Petros Giannakouris/AP.

Efter att Berlinpolisen upplöste den palestinska kongressen förbjöds den grekiska politikern Jannis Varoufakis att arbeta i Tyskland. Nu förklarar han varför de vill tysta honom.

Den tre dagar långa palestinska kongressen i Berlin förra helgen var tänkt att sända en signal om solidaritet med folket i Gaza. Under mottot ”Vi anklagar” ville palestinska, judiska, tyska och andra internationella aktivister samlas för att tala om den fruktansvärda situationen i Gaza och sätta press på den tyska regeringen att kräva en vapenvila. Men bara två timmar efter att den inleddes fredagen den 12 april tog sig polisen in i byggnaden, stängde av strömmen och tvingade hundratals deltagare att lämna evenemanget. Därefter upplöstes konferensen.

En av de planerade talarna var Greklands förre finansminister Jannis Varoufakis. Polisen ställde inte bara in hans tal – han meddelade också att han hade belagts med ett allmänt förbud mot att verka i Tyskland och att han inte ens fick tala via videoöverföring. Tysk media rapporterar nu att detta straff nu har reducerats till ett inreseförbud.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Loren Balhorn
Chefredaktör för Jacobin i Tyskland.
Nyheter/Utrikes 18 april, 2024

Bosättare fördrev palestinier med hjälp av Israels armé

En israelisk soldat iförd kostym vid ett högtidsfirande organiserat av bosättare på Västbanken. Foto: AP Photo/Leo Correa.

Israelisk militär och bosättare kritiseras av Human Rights Watch för sin behandling av palestinier på Västbanken. Organisationen rapporterar att palestinier har fördrivits från sina hem, och många vågar inte återvända.

– Bosättare och soldater har fördrivit hela palestinska samhällen. De har förstört varje hem, med uppenbart stöd från styrande israeliska myndigheter, säger Bill Van Esveld, biträdande barnrättschef på Human Rights Watch (HRW), i ett uttalande på organisationens hemsida. Han fortsätter: 

– Medan världen fokuserar på Gaza så ökar övergreppen på Västbanken, underblåst av årtionden av straffrihet och likgiltighet bland Israels allierade.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Saga Grande
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]
Inrikes 18 april, 2024

Borta med vinden

Vattenfall har investerat miljarder i tre stora vindkraftparker runt Fredrika. Produktionen täcker ungefär en procent av hela landets elbehov, men intäkterna för byn och för Åsele kommun är små. Foto: Robert Henriksson / DN / SCANPIX.

Vind- och vattenkraften i trakterna kring Fredrika producerar en procent av Sveriges el. Samtidigt stängs bibliotek och äldreboenden i närområdet. Med de regler som finns i Sverige stannar vinsterna sällan kvar i bygden.

Skylten som visar vägen mot biblioteket sitter kvar i Fredrikas centrum, men i början av februari slog det igen dörrarna för gott.

Bibliotekarien Britt-Marie Arvidsson har kört de två milen in till Fredrika för att visa oss biblioteket. Det ryms i ett enda, lite större rum i den låga röda skolbyggnaden. Trots det begränsade utrymmet finns allt som man kan vänta sig: skönlitteratur, deckare, fakta, och en avdelning om bygden och landets norra delar. Barnen har ett eget hörn med en kåta där man kan krypa in för att läsa i lugn och ro.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Arne Müller
Journalist i Umeå, som har skrivit boken "Norrsken: Drömmen om den gröna industrin", som granskar industriprojekten i norra Sverige.
Nyheter/Utrikes 18 april, 2024

Google-arbetare avskedas efter protest: ”AI-drivet folkmord”

Teknikarbetare protesterar utanför Googles huvudkontor i San Francisco i december 2023. Foto: Santiago Mejia/San Francisco Chronicle/AP.

28 anställda sägs upp efter att ha kritiserat teknikbolagets samarbete med israelisk militär.

Minst nio anställda på teknikjätten Google greps i tisdags under en tio timmar lång sittprotest inne på företagets kontor i New York City och Sunnyvale. Under onsdagen meddelade Google i ett internt meddelande att 28 anställda har avskedats för medverkan i protesterna, rapporterar The Verge.

– Allt fler är villiga att riskera sina jobb för att stå upp mot medverkan till folkmord, säger organisatören och Google-arbetaren Ray Westrick till Democracy Now!.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Peter Eriksson
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]
Utrikes 18 april, 2024

Putin trappar upp jakten på socialister: ”Värre än någonsin”

Georgier protesterar mot den ”ryska lagen” om utländska agenter den 9 april 2024, som har spridit sig i regionen. Foto: Shakh Aivazov/AP.

Ryska socialistiska rörelsen är senast i raden att klassas som utländska agenter och förbjudas att verka i landet. ”Jag räknar inte med att överleva kriget”, säger den svartlistade statsvetaren Greg Judin till Flamman.

Varje fredag håller Rysslands oppositionella andan. Då presenterar nämligen det ryska justitiedepartementet de senaste tillskotten till sin lista med ”utländska agenter”, där både individer, organisationer och medier kan hamna.

Fredagen den 5 april utökades listan med ett nytt namn: Ryska socialistiska rörelsen (RSR), en vänstergrupp med rötter i trotskismen. Flamman ringer upp Ilya Budraitskis (bilden), en av organisationens medgrundare, som sedan krigets början befinner sig i exil i USA.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Leonidas Aretakis
Chefredaktör på Flamman.[email protected]
Kultur 18 april, 2024

”Smärtpunkten” hyllar den hårda vården

Tony Olsson, spelad av Martin Nick Alexandersson och Riksteaterns producent Isa Stenberg (Maria Sid). David Dencik spelar Lars Norén. Foto: Nicklas Elmrin /SVT.

SVT:s serie om dubbelmordet i Malexander gestaltar en kriminalpolitik i förändring, men är okritisk till dagens trender. Kriminologen Hanna Tenenbaum har sett ”Smärtpunkten”.

Den 28 maj 1999 sköts poliserna Olle Borén och Robert Karlström ihjäl i Malexander av tre nynazister. Händelsen skakade Sverige. Själv var jag bara tre år, och berättelser om de sår som dåden lämnade fick jag ta del av långt senare.

SVT:s Smärtpunkten tar avstamp några månader tidigare, och gestaltar arbetet med Noréns pjäs 7:3, med tre fångar varav två nynazister i rollerna. Pjäsen spelades på scener utanför anstalter och efter den sista föreställningen rymde skådespelarna. Jakten på dem slutade med morden i Malexander.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Hanna Tenenbaum
Kriminolog.
Veckobrev 17 april, 2024

Jag älskar Sverige mer än Ivar Arpi

Till Sveriges försvar mot nationalisterna! Foto: Privat.

Jag skriver detta på väg hem från en föreläsning om Sveriges psykedeliska historia i Skövde, som jag måste säga är en fantastisk plats. Det första man möts av vid stationen är nämligen ett jättelikt kulturhus. Att det ser ut som en tegelborg från Super Mario Bros gör inte saken sämre.

Kulturhuset byggdes 1964 efter en ritning av Hans-Erland Heineman och sägs vara Sveriges första. Innanför tegelväggarna finns konsthall, biograf, danssalonger, restaurang, konferensrum, en teater med 500 stolar, samt ett bibliotek som pryds av ett praktfullt betongverk av Siri Derkert, ”Senapsträdet och himlens fåglar”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Leonidas Aretakis
Chefredaktör på Flamman.[email protected]