Inrikes

Hård kritik mot utredning om privata sjukförsäkringar: ”Man har litat på välfärdsindustrin”

Socialminister Lena Hallengren tillsatte en utredning om att begränsa regioners möjlighet att köpa vård från privata vårdbolag som samtidigt låter kunder med privat sjukförsäkring tränga sig före i vårdköerna. Utredningen innehåller dock inget sådant förslag. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Det saknas faktaunderlag för att reglera privata sjukförsäkringar, och det är för simpelt att tala om ”vårdköer”. Det slår regeringens utredare fast. Men enligt flera experter har utredaren feltolkat sitt uppdrag för att slippa föreslå något mer konkret.

Inrikes

Frågan om privata sjukförsäkringar är en av de heta potatisarna inför höstens socialdemokratiska partikongress. Redan i 2018 års valrörelse förespråkade partiet en hårdare kontroll av försäkringarna, så att välbärgade personer inte ska kunna köpa sig förbi vårdkön. Året därpå, när frågan hamnat utanför januariavtalet, publicerade Dagens Nyheter en granskning som visade hur en sådan undanträngning går till. Socialminister Lena Hallengren (S) tillsatte en utredning.

– Vi måste komma till rätta med de negativa effekterna som privata sjukvårdsförsäkringar har på den svenska hälso- och sjukvården, konstaterade hon på en pressträff i samband med tillsättningen, och fortsatte:

– I uppdraget ingår bland annat att lämna lagförslag som begränsar regionernas möjlighet att köpa vård från företag som samtidigt ger försäkringspatienter företräde.

I fredags presenterades utredningen, utan något sådant förslag. Utredaren Karin Lewin, chefsjurist på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, konstaterade på en pressträff att marknaden för privata sjukvårdsförsäkringar har växt fram utan några politiska beslut för eller emot. Samtidigt säger hon att det behövs mer faktaunderlag innan den kan regleras. Lewin använde inte heller ordet ”vårdkö”, och förklarade det med att sådana ord inte används i de nuvarande sjukvårdslagarna och att utredningen varit tvungen att anpassa sig därefter.

Att en person med förmånlig privat sjukförsäkring kan gå förbi en person utan sådan hos en privat vårdgivare som finansieras av regionen är alltså inte huvudfokus i utredningen. I stället fokuserar den på att tillsynsmyndigheter ska kunna samla in mer data om hur de privata sjukförsäkringarna används, och att regionernas ansvar för att vården är jämlik ska förstärkas. Lagens krav på vård efter behov kopplas inte ihop med vårdköer eller att människor med privat sjukförsäkring kan gå före.

John Lapidus är forskare vid institutionen för ekonomisk historia på Göteborgs universitet. Han har under många år skrivit om hur privata sjukförsäkringar växt fram som ett parallellt välfärdssystem bredvid det offentliga. Enligt Lapidus har frågans kontroversiella ställning lett till att utredaren helt enkelt valt att strunta i vissa av sina direktiv.

– Utredningen gör den exakta motsatsen till vad den är ombedd att göra. I två av tre direktiv talas om att den ska ta fram ungefär en stopplag. Men i stället är hela utredningen ett långt försvar av utvecklingen med privata sjukvårdsförsäkringar i den offentligt finansierade vården. Då är det väldigt märkligt att se Lena Hallengren stå och jamsa med på presskonferensen, utan att sätta ned foten, säger han till Flamman.

John Lapidus (foto Agneta Muregård)

John Lapidus. Foto: Agneta Muregård.

Enligt Lapidus beror det bland annat på att utredaren främst valt att lyssna på branschorganisationen Svensk försäkring.

– I sådana här utredningar finns det alltid ett antal experter, folk från den privata välfärdsindustrin och andra. Tydligen har utredaren lyssnat enbart på till exempel Svensk försäkring, medan man inte över huvud taget har lyssnat på dem som ville att utredningen skulle bli som den var tänkt.

Två av de andra expertgrupperna – LO och Svenska läkarsällskapet – anser att utredningen misslyckats med sitt uppdrag. Mikael Sandlund på Svenska läkarsällskapet har tidigare sagt till Dagens Nyheter att den borde göras om.

Karin Lewin betonar på pressträffen att utredningen är ett första steg och att ytterligare regleringar kan införas i framtiden. 

– Jag fick direktiven förra sommaren och har tolkat dem utifrån de tre delar som finns där. Jag är ensam ansvarig för utredningen och resultatet och har levererat den utifrån min tolkning. Sedan finns det möjlighet för experterna att lämna ett särskilt yttrande, och jag tillät dem att göra det, säger hon till Flamman.

Du får kritik för att främst ha lyssnat på experterna från försäkringsbranschen, hur ser du på det?

– Svensk försäkring har varit med som experter och lämnat in underlag. Utredningens slutsats är att det saknas kunskap i frågan, och därför använder vi de underlag som finns. Det finns underlag från Svensk försäkring och de har vi använt. 

Men att utredningen tippat över åt ett visst håll, det håller du inte med om?

– Vi har ett metodkapitel där vi beskriver hur vi hanterat alla underlag. Det är såklart en självständig och opartisk utredning. Så har vi hanterat alla underlag.

Lena Hallengren säger på pressträffen att regeringens hållning är att lagkravet på jämlik vård ska följas också i praktiken. Enligt John Lapidus skulle det kräva en åtgärdsplan i tre steg.

– Utredningen borde ha föreslagit en stopplag som gjort att vårdutförare tvingats välja mellan offentlig och privat finansiering, då skulle det här systemet klinga av ganska ordentligt. På näst högsta nivå handlar det om att göra något åt vinster i välfärden, som samspelar med detta. Och på högsta nivån handlar det om att vi skapat ett samhälle med stora inkomst- och förmögenhetsklyftor. Ju mer de växer, desto svårare blir det att ha en gemensam välfärdsmodell.

  • privata sjukförsäkringar
  • sjukförsäkring
  • sjukförsäkringen
  • välfärdens finansiering

Inrikes