På lördag äger den årliga Prideparaden rum i Stockholm, för första gången i fysisk form sedan coronapandemins början. Organisatörerna räknar med 50 000 deltagare och 500 000 i publiken. Öppningstalet hålls av RFSU:s ordförande Hans Linde och årets tema är ”Dags att bekänna färg” – en uppmaning att ta hoten mot hbtq-rörelsen på allvar.

Därför blev många bestörta när polisen och Stockholms stad gav det högerextrema partiet Alternativ för Sverige tillstånd att hålla en valupptakt med tal och musik i Rålambshovsparken, som ligger precis intill paradens startpunkt vid Norr Mälarstrand. Partiet är känt för grova pronazistiska och antisemitiska uttalanden, krav på återvandring för alla med utländsk bakgrund och kopplingar till flera högerextrema rörelser ute i Europa.

Lisa Palm, gruppledare för Feministiskt initiativ i Stockholm, säger till Flamman att hon känner stor ilska och frustration över polisens beslut.

– Det här skapar en väldigt stor osäkerhet. Partiet har bjudit hit många högerextrema sympatisörer, och de kommer ju inte att stanna i Rålambshovsparken hela dagen. Vad får det för konsekvenser för vår trygghet att de rör sig i Stockholm?

Hon hänvisar till tidigare attacker mot festivalen i Stockholm, som när högerextrema Nationaldemokratisk ungdom 2003 gick till våldsam attack mot tåget och skadade flera deltagare. I Oslo ställdes årets Prideparad den 25 juni in efter ett islamistiskt terrordåd där två dödades och 21 skadades på gaybaren London, och den 6 juli mördades en kvinna på öppen gata av en högerextremist under Almedalsveckan. Detta bara tre månader efter att Nationellt centrum för terrorhotbedömning i sin årsrapport noterat en ”trolig uppåtgående trend under senare år” för högerextremt motiverad terror.

– Efter två år utan fysiskt firande så hamnar nu fokus på säkerheten för alla som deltar, i stället för på rörelsen och vad den ska åstadkomma.