Ledare

Den sämsta skolpolitiken sedan 1945

”Det finns fog för att säga att Jan Björklunds och Alliansens skolpolitik är den sämsta sedan åtminstone 1945 – året då den stora skolkommissionen som lade grunden till den svenska enhetsskolan och idén om en likvärdig skola för alla sjösattes”, skriver Per Björklund. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Alliansens skolpolitik stänger dörrar och cementerar klyftor. Skolan måste bli mer jämlik, inte tvärtom, skriver Per Björklund.

Ledare

 

”Alla ungdomar vill inte bli akademiker, alla kan inte bli akademiker och samhället fungerar inte om alla är akademiker.”
De visdomsorden yttrade Jan Björklund i en chat med Svenska Dagbladets läsare för några år sedan (25/10, 2012). Bakgrunden var att gymnasieskolan gjorts om om så att yrkesprogrammen inte längre ger högskolebehörighet.

Resultatet av reformen lät inte vänta på sig. Andelen sökande till yrkesutbildningarna rasade, medan allt fler elever sökte sig till de högskoleföreberedande programmen. Major Björklunds skräckvision om ett samhälle där alla är akademiker lär visserligen inte bli verklighet. Men inom näringslivet är man ändå bekymrade. Samtidigt som många branscher rapporterar om brist på arbetskraft har yrkesprogrammen tappat nästan var tredje elev sedan 2005.

Enligt en rapport som Västsvenska Handelskammaren släppte i december är det inte minst den borttagna högskolebehörigheten som spökar. Att stänga dörren till vidare studier är uppenbarligen ”inte något som uppskattas i dagens samhälle med oändliga valmöjligheter”, konstaterade Åsa Vikner från handelskammaren i samband med rapportsläppet.
Även Skolverket har pekat ut den avskaffade höskolebehörigheten som huvudskälet till att allt färre söker yrkesprogrammen. Alla kan och vill inte bli akademiker, men många anser det uppenbarligen värdefullt att skaffa sig många valmöjligheter för framtiden.

Just därför har regeringen föreslagit att högskolebehörighet åter ska bli standard på yrkesprogrammen, men vara möjlig att välja bort för de elever som önskar det. Alliansen och Sverigedemokraterna har dock meddelat att de kommer rösta nej till förslaget. Förutom truismen att ”alla inte kan bli akademiker” hänvisar högern till den stora andelen elever som inte tar gymnasieexamen i tid.

Här finns ett högst verkligt problem. Nästan var tredje elev som börjar gymnasiet tar inte examen inom tre år. De sociala skillnaderna är stora: bland elever med lågutbildade föräldrar är det bara hälften som tar examen inom tre år. Högerns lösning är dock höjden av cynism. För att öka ”genomströmningen” av elever vill man helt enkelt sänka kraven. Det är exakt samma tänkande som redan lett till massflykt av elever från yrkesprogrammen. När särskilt flickor och elever med goda resultat i grundskolan väljer bort vissa utbildningar bidrar det ytterligare till sänkt status och en mer tudelad skola.

Den svenska skolpolitiken hade länge ambitionen att utjämna sociala skillnader och ge alla lika möjligheter oavsett bakgrund. Så är det inte längre

För de som inte fått tillräckligt mycket stöd i grundskolan och därför saknar gymnasiebehörighet vill Allianspartierna inrätta ett nytt tvåårigt yrkesprogram helt utan teoretiska ämnen. Det är lätt att förutse hur ett sådant i praktiken kommer att fungera: som en dumpningsplats för svaga elever och ett sätt för ansvariga politiker att fly sitt ansvar. Högerklyschan ”Alla kan inte bli akademiker” är uppenbarligen bara en förskönande omskrivning av den gamla devisen ”skomakare, bliv vid din läst”.

Faktum är att finns fog för att säga att Jan Björklunds och Alliansens skolpolitik är den sämsta sedan åtminstone 1945 – året då den stora skolkommissionen som lade grunden till den svenska enhetsskolan och idén om en likvärdig skola för alla sjösattes. Den svenska skolpolitiken hade länge ambitionen att utjämna sociala skillnader och ge alla lika möjligheter oavsett bakgrund. Så är det inte längre. I början av 2000-talet var klyftan mellan barn till lågutbildade föräldrar och barn till högutbildade föräldrar minst i världen i Sverige, enligt Pisas mätningar. Tio år senare låg vi under snittet inom OECD-länderna, strax under USA.

För att vända utvecklingen måste de senaste årens långtgående marknadsanpassning av skolan vridas tillbaka. Men det behövs också en stor skolsatsning med fokus på jämlikhet. Att regeringen nu vill se över finansieringen och ansvaret för gymnasieskolan så att skolor med större utmaningar får mer resurser är ett litet steg i rätt riktning. Frågan är om politikerna är beredda att verkligen ta ansvar och skjuta till de resurser som krävs.

 

_______________________________

Prova Flamman gratis!

Just nu kan du få prova Flamman gratis i en månad. Följ länken för mer information.

  • alliansen
  • gymnasiebehörighet
  • Jan Björklund
  • skolan
  • skolpolitik
  • utbildningspolitik
  • Yrkesprogram

Ledare