Aftonbladet (19/9) beskriver Göran Perssons politik: ”Idén om det gröna folkhemmet, bekännandet till den ideologiska treenigheten (sunda finanser, stark offentlig sektor, full sysselsättning), det heta engagemanget för Förintelsen, ointresset för amn…” Vänta nu? Det heta engagemanget för förintelsen. Hade det inte varit lämpligare med ett engagemang mot förintelsen? Förintelsen, med stort F, har blivit ett sådant där ofarligt begrepp som man använda precis hursomhelst. Det är tänkt att alla ska veta vad man menar. Men egentligen menar man ingenting. Nazisternas utrotning av icke-rasrena har gjorts till ett slags mytisk saga som, för att travestera Tage Danielsson, är så osannolik att det är frågan om den överhuvudtaget har hänt.
På DN debatt (3/10) skriver det alltmer obehagliga folkpartiets riksdagsledamot Cecilia Wikström ett debattinlägg med rubriken ”Antirasistisk pöbel nytt hot mot judarna i Sverige”. Teorin är att judehatet uppstått i samband med Mellanösternkonflikten. (Liksom andra högermänniskor menar hon att alla judar, oavsett politisk åsikt och oavsett om de aldrig satt sin fot i Asien, egentligen har Israel som sitt sanna hemland. En modern variant av rasisternas gamla idé om de europeiska judarnas dubbla lojalitet, att de inte är äkta européer utan lojala med sitt asiatiska ursprung, och alltså inte borde få vara medborgare).
Och eftersom vänsteraktivister och antirasister vill ha fred i Mellanöstern, menar Cecilia Wikström att dessa grupper är, eller bör vara, ett hot mot judarna. Om hennes huvudpoäng är att hetsa mot vänstern, mot araberna eller mot judarna, att förringa antisemitism eller förringa annan rasism vet jag inte. För den svenska högern är Rasism och Förintelse inget som har funnits på riktigt. På sin höjd något man kan använda som slagträ mot motståndare.
När fascismen och rasismen mystifieras och görs obegriplig, blir den svårare att upptäcka och bekämpa. Ingen vet exakt hur en ny fascism skulle te sig. Den behöver förstås inte rikta sig mot judarna. Det är frågan om det ens skulle vara mest taktiskt. (Europa har ju ändå lyckat göra sig nästan helt Judenfrei. Mördat de flesta och skickat resten till Mellanöstern).
Men man vet förstås aldrig. Det ända vi vet om en eventuell ny storeuropeisk fascistisk våg är att den garanterat kommer att få stort utrymme på DN debatt.
