Det var i augusti förra året som Sverigedemokraterna hade en reklamkampanj i tunnelbanan där partiet bad turister om ursäkt för tiggarna i Sverige. I samband med en demonstration mot reklamen befann sig ett stort antal personer på Östermalms tunnelbanestation och reklamen blev nedriven.
En av dem erkände under rättegången att han rivit ner en del av en banderoll, men nekar till brott, liksom de övriga två. En av dem är Steven Cuzner.
– Jag har valt att inte kommentera händelserna, mer än själva kontexten, säger han till Flamman.
Han påpekar att det fanns ett stort motstånd till reklamen, där tusentals människor protesterade på olika sätt och han tycker inte att åtalet är legitimt.
– Det är en taktisk grej att skapa rädsla för såna här situationer när det finns ett stort folkligt motstånd mot hatpropaganda. Om man lyckas nåla fast någon och kräva dem på ett stort skadestånd så skapar det oro.
Steven Cuzner tycker även att man måste se den kontext som reklamen verkar i, där romer förföljs och asylboenden och EU-migranters läger bränns ner och menar att den fungerar uppviglande.
– Det är väldigt besynnerligt att inget av de fall där EU-migranters läger eller asylboenden har blivit nedbrända har klarats upp, medan man har lagt ner väldigt mycket resurser på det här. Det visar på en skev prioritering.
Högt skadeståndsanspråk
Sverigedemokraterna hade från början yrkat på över 400 000 kronor i skadestånd för de nedrivna affischerna. Det ville inte åklagaren driva. Yrkandet landade slutligen på att Steven Cuzner ska betala 68 000 kronor och de övriga två 33 000 respektive 11 000 kronor.
De åtalades försvarare menade att det fortfarande var ett alldeles för högt skadeståndsanspråk. Bland annat påpekade de att SD krävde full ersättning för samma banderoll av var och en av de åtalade. Försvaret var också kritiskt till att inga fakturor eller skriftligt underlag för kostnader hade presenterats. I stället hölls en muntlig föredragning från en representant för det bolag som hyr ut reklamplats i tunnelbanan. En av advokaterna frågade sig om det verkligen var så här skadeståndsanspråk skulle drivas i domstol.
– Det handlar inte om en privatperson som inte kommer ihåg exakt vad jeansen man köpte för något år sedan kostade, sade han.
Åklagaren yrkade på dagsböter. I slutpläderingen konstaterade han att motivet varit politiskt och därför borde ge ett ”kännbart straff”. Något som en av de åtalades advokat protesterade mot och menade att om hänsyn till motiv alls skulle tas, borde rätten snarare beakta att hennes klient haft ett gott uppsåt när han rivit ner vad han uppfattade som rasistisk och uppviglande propaganda.
Dom meddelas den 14 november.
