Hotellkedjans projekt för utsatta kvinnor sågas: ”Det är helt sanslöst”

Inrikes

Att befinna sig i karantän kan vara påfrestande för det stora flertalet. Men att leva i en våldsam hem­miljö där möjligheterna att ta sig där­ifrån för skola, arbete, evenemang eller resor i ett slag försvinner, sätter redan utsatta i en betydligt svårare situation.
– Det är väldigt många fler barn och unga som spenderar tid på internet och är hemma hela dagarna, samtidigt som pedofilnätverk blir mer aktiva. Vi hör oroväckande berättelser om sexuella övergrepp från pojkvänner och föräldrar. Förövare har nu större möjlighet att kontrollera sina offer och de kan skylla på corona. säger Olga Persson, generalsekreterare på Unizon, som är en av de två stora riksorganisationerna för kvinno-, tjej- och ungdomsjourer.
Hon berättar att de sett ett ökat tryck på tjej- och ungdomsjourerna på 20–40 procent. Och samtidigt som att hjälpsökande via jourernas chat ökar så har telefonerna tystnat. Roks, den andra stora kvinnojoursorganisationen, rapporterar i sin tur att många av de äldre kvinnorna som brukar höra av sig har slutat ringa.

Det finns ännu inte siffror från Brottsförebyggande rådet som kan bekräfta att anmälningar om våld i nära relationer eller sexuella övergrepp på internet har ökat i Sverige, men utomlands talar siffrorna sitt tydliga språk. I Frankrike har antalet rapporterade fall av våld i hemmet ökat med 36 procent. I Kina har det rapporterats att våld i nära relationer tredubblats under coronakrisen. Trots att Sverige inte har samma hårda karantänregler som många andra länder så betyder det inte att våldsutsatta här slipper undan.
– Det finns ingenting i det svenska samhället som tyder att vi skulle vara mindre drabbade av mäns våld i krissituation än resten av världen. Vi får larmrapporter från hela världen och vi vet att våld mot kvinnor ökar i alla kriser, oavsett om det är ekonomiska, om det är krig eller pandemi. Stress och press i samhället drabbar alla men våldsutsatta kvinnor och barn dubbelt. Vi vet att isolering och tystnad är förövarens bästa vän, säger Olga Persson.

I Frankrike och Spanien har man infört möjligheterna för våldsutsatta att larma på apoteken med hjälp av kodord. I Sverige har regeringen avsatt 100 miljoner kronor till civilsamhällesorganisationer som arbetar med barn, kvinnor och hbtq-personer i utsatta situationer och våldsamma relationer.
– I första hand är det en stor seger med mer resurser. Men vårt absoluta krav är att det ska gå till åtgärder som jourerna själva anser behövs. Vi behöver fler som kan jobba, vi behöver samplanering med hälso- och sjukvård, rättsväsende och socialtjänst, säger Olga Persson.
Men i coronakrisens kölvatten dyker det även upp andra initiativ, som inte har den kunskap som organisationer som länge arbetat med frågorna har. I förra veckan gick Petter Stordalens hotellkedja Nordic Choice Hotels ut med ett pressmeddelande tillsammans med den nystartade stiftelsen Her House Foundation om ett samarbete för att erbjuda de som utsätts för våld i nära relationer boende på hotell när jourhemmen blir fulla. Även Unizon är inkopplade i projektet.
– Jag väljer att tolka det välvilligt. Det är ett initiativ med gott syfte och det är inte konstigt att man ser ett behov av detta. Men i dagsläget är det inte aktuellt, för det finns ju platser på jourerna, säger Olga Persson.

Men det är inte alla som tolkar Nordic Choice och Her House lika välvilligt. Roks har riktat kritik mot samarbetet och menar liksom Olga Persson att det inte är nödvändigt, eftersom många kvinnojourer har tomma rum i dagsläget. Jenny Westerstrand, Roks ord­föranden, berättar att det i första hand är kvinnor som blir lidande om de ska bo på hotell istället för på jourhem.
– Det är helt sanslöst. Vi vet av erfarenhet att många av de som kommer till en jour känner skuld och skam, och att de mår bra av att träffa andra kvinnor. Visst, du får bo i ett fancy rum men vem finns då i din närhet? Vi har otroligt mycket rum hos oss, så jag fattar ingenting, säger hon.

Den här typen av initiativ gör enligt Jenny Westerstrand mer skada än nytta.
– Det är en sak om man hittar en nisch där det finns ett behov, men det gäller inte i det här fallet. Om man nu vill stötta våldsutsatta kvinnor kan man gå med i en jour. Vi har jobbat med det här i 42 år och utvecklat kunskap och material, vi har ett nätverk som sträcker sig från Kiruna till Lund. Jag förstår inte varför man vill dra iväg och göra något eget om det är våldsutsatta kvinnor man bryr sig om. Det här söndrar och fragmenterar, fortsätter hon.
Konceptet med initiativet är att när jourhem blir fulla bokar kvinnojourer, via en medlingshemsida som Her House startat upp, nätter på Nordic Choice. Notan står sedan Her House för.
– Vi har satt ihop själva samarbetet, sajten och det digitala systemet. Och sett till att det finns pengar i kampanjen, berättar Lovisa Löwenborg, en av grundarna till stiftelsen Her House.

Stiftelsen är kopplad till ett aktiebolag vars kapital kommer från grundarnas fickor. Övriga pengar har samlats in genom välgörenhet från företag och privatpersoner. Flera i stiftelsens styrelse är medieprofiler eller influencers, men Lovisa Löwenborg garanterar att de finns flera som har erfarenhet av liknande arbete.
Vanligtvis är det via avtal med kommunens socialtjänst och kvinnojourerna som skyddade boende tillhandahålls kvinnor, barn och unga som är utsatta för våld i hemmet, men tanken med projektet är enligt Lovisa Löwenborg att göra det enklare under exempelvis helger, när det är svårare att få tag på socialtjänsten. Att de startade upp nu i april var för att kunna börja samarbetet nu under påskhelgen.
– Det är för att de ska kunna boka in kvinnorna om de står utanför dörren. Det kan bli en kris samtidigt, med hög belastning på många kvinnojourer, säger hon.

Men att bo utanför organiserade jourhem som kvinnojourer bland annat står för kan också innebära en risk. Så väl Unizon som Roks har tidigare varnat för när kommuner upphandlar med privata aktörer, som inte utför politiskt påtryckningsarbete och dessutom kan ha sämre säkerhetsrutiner.

Hur garanteras tryggheten på hotellen?
– Nordic Choice har gjort en säkerhetsplan. Sen är det ju kvinnojourerna som gör bedömningen om vilka som kan bo på hotell, säger Lovisa Löwenborg.
Men Christian Lundén, projektansvarig på Nordic Choice, menar att de inte står för tryggheten på hotellen, utan att det är upp till kvinnojourerna och socialtjänsten.
– Vi står för utrymmet, men inte för något mer just nu. Det är kvinnojourerna som avgör om det är okej för kvinnorna att bo på hotell, säger han till Flamman.

Her house betalar hotellet till ett så kallat självkostnadspris, där bland annat städning och frukost ingår, men inte för själva rummet. Att hotellkedjan väljer att samarbeta med en helt ny stiftelse, istället för att gå direkt till riksorganisationerna för kvinnojourer som Roks och Unizon, menar Christian Lundén handlar om en tillfällighet.
– Vi har inte valt, de kom till oss och vi tyckte att det var ett bra inititativ. De andra får också gärna komma till oss, så hjälper vi till, säger han.
Och att välja Nordic Choice har Roks sedan tidigare gjort, dock med ett helt annat resultat. Varje år arrangerar de sitt årsmöte, med flera hundra deltagare, som i år skulle äga rum på hotellkedjan. I år var det dags för det 36:e i ordningen, men så kom coronautbrottet emellan och mötet var tvunget att ställa in.
– Då framgick det att Nordic Choice inte ens hade en ombokningsservice. Vi blev väldigt häpna. De ville ha tillbaka alla pengar, och vi som fått samma anslag från staten i fyra år trots att löner och hyror ökar, har väsentligt mycket mindre pengar än tidigare, berättar Jenny Westerstrand.
Efter många diskussioner fick de till slut ned summan till hälften, till 225 000 kronor. Något de inte hade tänkt gå ut med förrän Nordic Choice presenterade samarbetet med Her House.
– Det känns väldigt snett. Vi ville inte säga något om det här innan Petter Stordalen slog sig för bröstet och sa att han brydde sig om kvinnojourernas arbete, säger hon.

Sammantaget framstår projektet med Her House som en i kristider väl vald PR-kampanj. Det finns varken behov av initiativet, och det mesta av arbetet kommer ändå att utföras av socialtjänst och, framförallt, redan existerande kvinnojourer. Men något sådant anser Christian Lundén inte att det handlar om.
– Det är helt och hållet utan vinst från vårt håll. Om det uppfattas som något annat så ligger det på dem, det är inte så det är. Alla har samma mål här, att hjälpa utsatta i krisen, säger han.
Det är ännu lite oklart hur länge samarbetet kommer att pågå, men om det finns behov tror han att det kommer att fortsätta.

Har samarbetet utnyttjas under påskhelgen?
– Det har jag inte hört något om.
Jenny Westerstrand på Roks är inte förvånad, många rum gapar tomma. Snarare, tycker hon, finns det reella behov på andra håll.
– Hotellen skulle kunna bistå med rum till hemlösa och tjejer på gatan. Grupper som inte är lika spännande att bry sig om. Vi har själva svårt att ta hand om dem eftersom de ligger utanför vår kompetens. Men det skulle verkligen behövas.