Vad har egentligen public service för uppgift i valtider? Är det att guida oss tittare eller lyssnare genom en snårig skog av felaktig information? Det verkar vara tanken bakom faktiskt.se, den faktakoll SVT och SR, tillsammans med Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och KIT, har lanserat. Idén bakom hemsidan är att ”granska svenska makthavares uttalanden och påståenden” och betygsätta dessa från”faktiskt helt sant” till ”faktiskt helt fel”.

Spontant kan man tycka att en genomgående faktakoll är någonting positivt – och visst är det bra att medierna synar vad politiker säger om varandra och världen. Problemet med faktiskt.se är att sidan reducerar både ideologi och politisk analys till en fråga om rätt eller fel. En frustrerad Gunnar Hökmark (M) skriver till exempel i en debattartikel i Expressen (8/5, 2018) om att han blir kontaktad av SVT:s Faktakollen (en del av faktiskt.se) efter en debattartikel om fredsrörelsen. I debattartikeln menar Hökmark att konsekvensen av fredsrörelsens hållning är att de sällar sig till Ryssland och ryska intressen; Faktakollen svarar då med att fråga var, exakt, Svenska Freds ska ha allierat sig till Ryssland.

Man behöver inte hålla med om Hökmarks analys (det gör jag givetvis inte) för att hålla med om att det finns någonting absurt med att han ska tvingas söka fram källor till sina slutsatser. Slutsatser som – och det tål att upprepas – grundar sig i en viss ideologi. Att bedriva en journalistik som ignorerar den ideologiska grunden till olika uttalanden, och som påstår sig hålla sig till rena fakta, kan snabbt bli problematisk. För politik handlar såklart om hur man tolkar fakta, om vems intressen man representerar, och om vad man vill skapa för samhälle.

När man tar in information från faktiskt.se har man alltså garden nere; man tillmäter dem en viss auktoritet

Att detta också slår mot vänstern är givet. Både Aftonbladets Åsa Lindeborg (25/4, 2018) och Politisms Eric Rosén (25/4, 2018) tar upp att det enligt faktiskt.se är ”faktiskt helt fel” när LO påstår att Moderaterna vill sänka lönerna. Men Alliansen vill ju sänka ingångslönerna för vissa grupper. Räknas inte det? Och i sådana fall varför inte? Vidare fastslår man i faktakollen att ”forskningen visar att det sannolikt skulle innebära en viss risk att lönerna sänks för närliggande lågavlönade jobb” men att det inte kommer att sprida sig ”uppåt i lönestrukturerna”. Att man ändå har valt att kalla LO:s påstående för ”faktiskt helt fel” tyder på att man antingen har gjort fel, eller att ens granskningar inte är så rena som man påstår.

Public service har bland annat som mål att sträva efter objektivitet, men problemet med initiativ som faktiskt.se är att de ignorerar vad politik egentligen är. När man tar in information från faktiskt.se har man alltså garden nere; man tillmäter sidan en viss auktoritet. Men platser som ska vara fria från politik är ofta just de platser där riktig politik händer. Det gäller även för public service.

Och hur ser det ut i övrigt? I en opinionstext på DN Kultur (7/5, 2018) skriver författaren och journalisten Roland Paulsen om att ett återkommande problem med public service på senare år är att allt ska tvättas rent från politik. Inte ens inbjudna gäster får ha en specifik hållning och politisk grund. Men ”vad blir kvar om inte ens kommentatorer tillåts diskutera ideologi?” frågar Paulsen sig. Det är en bra fråga. Public service får inte låta rädslan för fake news diktera utbudet. Annars riskerar man att inte bara förenkla, utan också fördumma, den politiska debatten under valåret.

_____________________________________

Prova Flamman gratis!

Just nu kan du få prova Flamman gratis i en månad. Följ länken för mer information.