Du kollar på en lägenhet och du är på köplats 12. Det är väldigt bra men om du hade ställt dig direkt när du var 18 hade det varit ännu bättre. Du tänker att du inte kommer få den för att det är 11 personer före dig. Du hoppas att de är sjuka eller har försovit sig eller att de inte kan ta ledigt från jobbet. Kanske är det nån av dem som har en betalningsanmärkning? Hoppas verkligen det. Du tog ledigt från ditt jobb för visningen är mitt på dagen. Du kunde det. Personen som visar lägenheten och i allra högsta grad bor i den ska flytta till Costa Rica med sin katt. Katten har mycket grejer i lägenheten för att vara katt, den har ett katthus, ett katträd och såklart kattlådor. Du börjar fråga personen om hur det går till när katter flyger till Costa Rica och om de behöver pass och sådär?
Ni är ungefär 30 personer som kollar på lägenheten och försöker se potentialen i den bakom katten och alla kattens saker. Ni får bara kolla på lägenheten en gång i ungefär 30 min och det är i dag. Ni går runt i allt det väldigt privata och sen är visningen slut och inom tre dagar måste ni bestämma er för att tacka ja eller nej. Om du tackar ja så kanske du får den. Egentligen vill du inte bo där. Det var nästan läskig stämning plus lite för kattigt men ändå nånstans att bo. Och katten ska ju ändå flytta så långt bort tänker du.
I nästa lägenhet som du kollar på har det just stekts pannkisar och det ligger tre barn och spelar TV-spel i ett av sovrummen. Hej säger du. Hej säger ett av dem. Det är så många sängar och soffor i den här lägenheten. Så många personer bor där. Du tänker på din syrra som bor i en etta i Vårberg med sin unge, hur du har tjatat om att hon måste flytta för att det är så litet och hur hon berättade häromdagen om sina grannar som bor tre barn och två vuxna i samma slags lägenhet.
Det är nästan samma gäng här som i kattlägenheten, barnfamiljer och ensamma gamlingar, lite yngre personer, alla möjliga är det som behöver bo nånstans. Det finns ingen som ger dig nåt prospekt eller pratar om radon och blåbetong. Det är ingen som försöker att visa dig sjöglimtarna. Det är inga orkidéer. Om du är först i kön har du tre dagar på dig att tacka ja och förlora din plats i kön för alltid men ha någonstans att bo. Du tänker på andra slags visningar du har varit på med kaffelukt och fräscha vitvaror. Nylagda parketter och dyra franska handtvålar. Sen tänker du att det på ett sätt är skönare att inte kunna välja. Bättre för själen på nåt sätt. Sen tänker du att det är en väldigt privilegierad tanke.
Sen tänker du lite på katten och hoppas att den får en trevlig resa.