Inrikes

Skog

Jens Holm: Snart är Andersson lika extrem som Bolsonaro

Foto: Janerik Henriksson/TT.

I Sverige är det helt okej för en skogsägare att förvandla en levande skog till ett kalhygge precis när den känner för det.  Precis som i Bolsonaros Brasilien, med andra ord.

Inrikes

De flesta politiskt medvetna svenskar upprörs över skövlingen av Amazonas. Det är en fullt rationell reaktion på att tusentals kvadratkilometer levande skog förvandlas till plantager eller betesmark för biffkossor. Men vad gör vi egentligen med vår egen skog? Vi är det EU-land med mest skog, något vi vårdar ömt. Vi svenskar sägs älska skogen och vår allemansrätt. Men samtidigt tillåter vi ett brukande av skogen som påminner om skövlingen av de tropiska skogarna.

Enligt svensk skogsvårdslag gäller frihet under ansvar. Det ger skogsägaren maximal frihet. Vill hen hugga ned hela skogen går det bra. Det behövs inte ens ett tillstånd, bara en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen. Det görs ungefär 60 000 sådana per år i Sverige. I fjol avverkades så mycket som 97 miljoner kubikmeter skog. Aldrig någonsin har det avverkats så mycket träd i Sverige som under 2021 om vi bortser från 2005, när stormen Gudrun slog till.

Människor vittnar om hur de kommer tillbaka till sitt torp i skogen för att upptäcka att det nu ligger mitt på ett hygge. För ett par år sedan gick min favoritskog för svamp och blåbär samma öde till mötes. Det var som att få en kniv instucken i kroppen.

I det senaste förslaget från dåvarande S-MP-regeringen till ny skogspolitik stärktes skogsägarnas rättigheter ytterligare. Så här kommer det fortsätta om vi inte protesterar. Tack och lov är det många som gör det. Samer, miljöorganisationer, ekoturismföretag och helt vanligt folk gör sitt bästa för att förändra, minska eller helt stoppa avverkningar av skog.

När skogsutredaren Charlotta Riberdahl vid ett seminarium i Almedalen 2016 ställde den helt relevanta frågan om det är rimligt att den privata äganderätten övertrumfar allmänintresse och miljömål i skogen väckte det ramaskri hos skogslobbyn och snart därefter fick hon sparken av regeringen. Detta och en mängd andra intressanta skogspolitiska målkonflikter skildras omsorgsfullt i DN-­journalisten Lisa Röstlunds bok Skogslandet. Läs den gärna.

Vi sägs vara mellanmjölkens land. Inte när det kommer till skogen. Där är Magdalena Andersson snart lika extrem som Jair Bolsonaro i Brasilien.

    Inrikes