John Bauer-gymnasiet i Åkersberga ligger helt öde några dagar efter 
 beskedet att verksamheten upphör.
– Vi måste byta skola mot vår vilja, säger några upprörda elever, som skulle börja årskurs 3 till hösten på John Bauer-gymnasiet i Åkersberga.
När jag besöker John Bauer-gymnasiet i Åkersberga måndagen den 3 juni, ligger skolan helt öde. Jag mötts av ett anslag vid entrén, att det är förbjudet att gå in i skolan. På skolgården står fyra flickor, som just har varit på avslutningen i sin estetiska klass i årskurs 2. De är inte glada trots att de har sommarlovet framför sig.
– Nästa år splittras klassen. Det är ledsamt, då vi har trivts jättebra ihop. Vi är hänvisade att gå på en annan friskola här i Åkersberga. Det vill vi inte. Alternativet är att söka till estetiska programmet i Täby. Men då är det betygen som gäller och det är inte säkert att vi kommer in. Vi fick veta genom tidningarna att vår skola skulle läggas ner. Det är helt sjukt, säger de.
Inspektion kritisk
John Bauerkoncernen bildades 1999 och växte mycket snabbt. 2007 fanns det 27 skolor. Skolinspektionen gjorde 2012 en omfattande granskning av 18 skolor. Kritiken var förödande. I åtta skolor sattes felaktiga betyg, i elva skolor fick inte eleverna den hjälp de hade rätt till. Undervisningen var av låg kvalité. På vissa program och skolor klarade 40-50 procent inte av B-kursen i matematik. En tredjedel av eleverna blev inte behöriga till högskolan. I Linköping var 75 procent av eleverna på IT- och restaurangprogrammet obehöriga till högskolan. Skolinspektionen konstaterade 2012 att 7 000 av läsårets 12 000 elever fick en undermålig skolgång.
Hög vinstmarginal
En förklaring till bristerna i undervisningen kan vara, att lärartätheten på 100 elever på vissa skolor är hela två tjänster mindre än genomsnittet i Sverige. 2009 hade 23 av 29 skolor lägre lärartäthet. Lärarnas pedagogiska utbildningsnivå är också högre i övriga svenska skolor än på John Bauerskolorna.
Trots de undermåliga skolresultaten gjorde koncernen jättevinster. 2005-2006 gjorde företaget en vinst på 120 miljoner och av dessa pengar gick 40 miljoner till aktieägarna. Rune Tedfors fick för egen del 2,5 miljoner i aktieutdelning samtidigt som han hade en årslön på närmare en miljon kronor. Även dotterbolaget Novum, som köpte sex norrländska John Bauerskolor, redovisar en aktieutdelning på närmare 100 miljoner år 2006.
Det stora klippet gjorde Rune Tedfors 2006 när han inledde en omstrukturering av koncernen. På den affären tjänade han 30 miljoner. Affären gick till så att ett nytt bolag JOB bildades. Alla vinstpengar från de fem dotterbolagen överfördes till det nya bolaget. Det möjliggjorde ett lån på över 200 miljoner. Därefter sattes ett pris på 450 miljoner kronor på John Bauerkoncernen. Det motsvarade inte alls det verkliga värdet, utan ett uppskattat goodwillvärde på 350 miljoner ingick i värderingen av koncernen. Ytterligare nya bolag skapades. Rune Tedfors nya bolag Ted International Holding fick 164 miljoner. Hans båda döttrar fick 23 miljoner till sina respektive bolag. Övriga bolag, som ägdes av andra personer, fick dela på allt från 95 till 6,5 miljoner.
Nu blev John Bauerkoncernen skyldig pengar till de nya bolagen. Därför tecknades ett skuldebrev. Tanken var, att framtida vinster skulle täcka den påhittade skulden. Trots allt var säljarna och köparna i stort sett samma personer.
Stämningsansökningar
I Norge är det inte tillåtet för privatskolor att ta ut vinst. För att undvika att det norska dotterbolaget gick med vinst, inrättade Rune Tedfors märkliga tjänster. Han hyrde in en rektor för 150 000 kr i månaden, inrättade en tjänst som diskussionspartner åt styrelsen och tog överpris för att upprätta olika kontrakt. Norska staten genomskådade bluffen och stämde bolaget på 2,3 miljoner.
2008 såldes John Bauerkoncernen till det danska riskkapitalbolaget Axcel. Affären liknar den som gjordes 2006. Enligt obekräftade uppgifter fanns ett goodwillvärde på närmare 300 miljoner, som i framtiden skulle täckas av förväntat plusresultat. När antal elevansökningar minskade och vinsten sjönk, valde Axcel att avveckla verksamheten trots att bolaget redovisar ett överskott på 74 miljoner 2011. Drygt 10 000 elever får till hösten söka sig en ny skola.
