Förra måndagen nådde EU-parlamentet och rådet en serie kompromisser. Bland annat kom man överens om att godkänna EU:s långtidsbudget för de kommande sju åren, som uppgår till 1,1 biljoner euro, samt det stödpaket på 750 miljarder euro som förhandlades fram i våras för att hjälpa de länder som drabbats hårdast av corona-pandemin.
Men sordin lades snabbt på stämningen. Inför mötet meddelade både Ungerns och Polens regeringar att de kommer att lägga in veto mot besluten. Det borde egentligen inte ha kommit som en chock för någon, men ändå tycks EU:s högdjur ha tagits på sängen.
– Vi befinner oss återigen i kris, sade en högt uppsatt diplomat till tidningen Euractiv, som om krisens rökmoln inte synts vid horisonten sedan midsommar.
Orsaken är den klausul i stödpaketet som kopplar utbetalningen av stödet till ”respekten för rättsstaten”, och som bland annat Sverige stred hårt för under sommarens förhandlingar. Den innebär att stödpengar kan dras tillbaka om ett medlemsland bryter mot EU:s rättstatsprinciper. Ungern och Polen, vars auktoritära, konservativa regeringar har tagit allt större politisk kontroll över både domstolar och media i sina respektive länder, motsatte sig klausulen från början. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har till exempel anklagat den för att vara för vagt formulerad och varnat för att den kan missbrukas. Båda länderna ser den som ett inkräktande på deras nationella suveränitet.
I somras krävde beslutsgången bara kvalificerad majoritet för att paketet skulle kunna antas. Nu när det måste godkännas av varje nationellt parlament krävs dock enhällighet. Det var därför helt väntat att hämnden från Visegradländerna skulle komma nu.
En talesperson för Ungerns regering pekade på att Europaparlamentet under tiden har utökat listan på antal fall som kan leda till inställda betalningar. Polens justitieminister Zbigniew Ziobro varnade i sin tur för att länderna kommer att försättas i ”politiskt och institutionellt slaveri.”
Frågan lär avgöras vid toppmötet den 11 december. Om ingen lösning nås och budgeten blockeras kommer EU att behöva finansiera sig via ett så kallat nödprogram för nästa år, där en provisorisk månatlig budget baserad på 2020 års budget antas. Det gör det möjligt att höja unionens utgiftstak, men samtidigt kommer utgifterna bara att kunna gå till ett begränsat antal områden. Till exempel kommer nya utvecklingsprojekt inte att kunna påbörjas, något som skulle drabba fattigare medlemsländer särskilt hårt. Dessutom kommer många av dessa länder som också drabbats hårt av corona-pandemin, såsom Spanien och Italien, att få vänta ytterligare på det livsnödvändiga stödpaketet.
Till saken hör att Polen och Ungern själva hör till de netto-mottagarländer som skulle gynnas mest av stödpaketet. Ungerns ekonomi befinner sig dock i klart bättre skick än många andra EU-länders och Orbán har hävdat att landet kommer att klara sig utan stödet. De kommande veckorna lär därför utvecklas till ännu ett chicken race i Bryssel.
Frågan är vem som är nöjdast med detta. Ungerns och Polens regeringar får nu ytterligare ett tillfälle att piska upp den populistiska vreden mot Bryssel och avleda väljarnas uppmärksamhet från andra, viktigare frågor – inte minst den kritiserade abortlagen i Polens fall. Men de nordeuropeiska länder som insisterade på att koppla respekten för rättsstaten till stödpaketet, såsom Sverige och Nederländerna, var också de som minst av allt ville ha något stödpaket från början. För dessa regeringar vore det därför inte ovälkommet att det hela nu faller på en så hedervärd fråga som försvaret av demokratiska principer, samtidigt som man får behålla sina surt förvärvade euros och kronor.
