Protesterna mot Emanuel Macrons pensionsreform – som bland annat föreslår höjd pensionsålder – har eskalerat sedan presidenten beslutat att genomdriva lagen trots att den saknar stöd i nationalförsamlingen. Flammans Jonas Elvander är på plats i den franska huvudstaden.
Vad är det som pågår i Paris?
– Igår hölls en riksvid generalstrejk med uppåt 3,5 miljoner deltagare enligt facken. Polisen hävdar att siffran var 1,1 miljon. Vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon hävdade att det var den största sociala mobiliseringen sedan maj 1968. Det är förmodligen överdrivet, men demonstrationerna tangerar i alla fall masstrejkerna 1995. I Paris gick det för det mesta lugnt till, men på flera ställen anföll kravallpolisen kortegen och började slå vem de än råkade få ta på med batonger. En kvinna i norra Frankrike förlorade tummen av en polisgranat.
Hur är stämningen just nu?
– I Paris var det rätt stökigt igår kväll när protesterna hade lagt sig. Sopberg har byggts upp i varje gathörn sedan sophanterarna gått ut i strejk. Många som hade tagit sig in från förorter och andra städer var fortfarande i centrum på kvällen. Flera gator var täckta av bråte och brinnande papperskorgar. Men så brukar det å andra sidan se ut efter demonstrationer här.
Vad beror protesterna på?
– Protesterna utlöstes av att Emmanuel Macrons regering i förra veckan valde att tillämpa klausulen 49,3 i grundlagen, som ger regeringen rätt att införa en lag även om den saknar majoritet i nationalförsamlingen. Hans nyliberala pensionsreform kommer därför med all sannolikhet att antas mot majoritetens vilja. Först ska konstitutionsrådet dock också uttala sig om förslaget. En sak som inte nämns så ofta är att reformen är inspirerad av den som Sverige genomförde i början av 1990-talet och som Göran Persson sagt att svenskarna skulle bli ”vansinniga” över om de förstod vad den innebar. Det är mot den bakgrunden som fransmännens ilska och stridsvilja bör förstås.
Hur hanterar polisen situationen?
– I vanlig ordning använder sig den franska polisen av en typ av vapen och ett övervåld som man sällan ser i västerländska samhällen. Macron har motiverat våldet med att flera politiker har hotats av demonstranter. Han menar också att protesterna styrs av en liten våldsam minoritet som motsätter sig folkviljan så som den uttrycktes i det förra presidentvalet. Det stämmer att demonstrationerna ofta innehåller en liten grupp aktiviteter från svarta blocket som vandaliserar bilar och skyltfönster. Sanningen är dock också att en majoritet fransmän är emot hans pensionsreform.
Vad innebär detta för Macron?
– Macron har vägrat svara på om man kommer att gå vidare med lagen i september som planerat ifall den godkänns av konstitutionsrådet. Men det mesta tyder på att han kommer det. Protesterna ser därför inte ut att ha gjort någon större skillnad. Han har sagt sig vara beredd att införa även de mer impopulära delarna av hans program nu när han inte kan väljas om igen. Han har inte längre någon orsak att undvika att reta upp fransmännen. Man kan därför vänta sig mer protester och mer repression, samt mer slitningar i Frankrikes dysfunktionella politiska system.