Ledare

Klarspråk räddar inte klimatet

Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin och Gustav Fridolin. Foto: Erik Simander/TT.

Under kapitalismen vinner den som förbrukar mest – därför krävs seriösa klimatpolitiska förslag.

Ledare

 

”Ta tre, betala för två-samhället är en bluff. Det är ett pyramidspel där någon annan får betala i slutändan. Dina barn. Mina barn.” Så avslutar Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin en av de mest lästa och delade opinionsartiklarna (ETC, 2/8, 2018)  från förra veckan. Texten är ett monument över hur hennes eget partis politik har varit otillräcklig. Hon menar att partiet anpassat sig till det möjligas konst och att man gjort allt för att inte framstå som alarmisterna i gänget – men att sommarens debatt verkligen bevisar varför det behövs ett miljöparti.

Det är ett modigt inlägg, och det visar på ett ledarskap som går hand i hand med den kommunikativa uppryckning som Miljöpartiet i och med sommarens klimatdebatt visar på. I början av veckan höll Isabella Lövin en presskonferens där hon recenserade de andra partiernas klimatutspel. Miljöpartiet vill vara experterna.

Men experter måste också ha egna förslag. Om det nu inte räcker med laddstolpar och elcykels-premier – vad ska till? På den frågan svarar Miljöpartiet fortfarande inte. 

Att begränsa koldioxidutsläppen inom det kapitalistiska systemet är svårt, för att inte säga omöjligt. Den kapitalistiska logiken bygger på att de som förbrukar mest resurser också är de som kommer att gå med mest vinst. Som forskaren Åsa Hidmark formulerade det: ”Det finns en selektionsmekanism inbyggd i kapitalismen där den som kan förbruka mest resurser och växa på andras bekostnad tar över marknader.” De stater och företag som försöker göra rätt missgynnas och resursförbrukarna, de obrydda företagen, vinner på det. ”Naturliga material med bruksvärde ses som gratis gåvor till kapitalet”, som den marxistiske miljöforskaren John Bellamy Foster formulerar det i en intervju i Flamman denna vecka.

I den svenska klimatdebatten har behovet av systemförändringar varit ett perspektiv som lyfts upp från vänster, men som nästan alltid hånats och avfärdats av de flesta partierna. Carl Schlyter, en av Miljöpartiets bad boys som sällan går i takt med partiledningen, formulerade dock en knivskarp (för att vara miljöpartistisk) kritik av kapitalismen i Politisms podd ”Den ideologiska frågan”. Dessvärre har partiledningen inte lyssnat avsevärt på Schlyter och han ställer inte upp som kandidat i valet i september.

Det är bara bra om klimatet hamnar i fokus i denna valrörelse. Men utan de politiska lösningarna på klimatkrisen blir det bara en bra känsla som kanske dövar någon slags frustration över stundens allvar. 
Mottagandet av Isabella Lövins utmärkta text om klimatet visar på suget efter systemförändring – i motsats till laddstolpar och annat duttande. Centerpartiet, ”Alliansens gröna röst”, som enbart har liberala teknikoptimistiska lösningar på klimatkrisen hamnar helt av banan. Det är bra. Kan Miljöpartiet dra några borgerliga röster till en rödgrön majoritet är jag nöjd. Men frågan är om det räcker att tala klarspråk om klimatet en månad före valet – ett val som kan vinnas av klimatförnekarna i Sverigedemokraterna och kapitalets främsta parti Moderaterna?
 
Det är en månad kvar till valet och än är det inte för sent. Bästa tänkbara scenario skulle vara att regeringen och Vänsterpartiet går ut med ett stort gemensamt klimatpaket inför valet. Lagstiftning, skattehöjningar, subventioner till det som fungerar för att bromsa upp och på sikt avveckla de svenska fossila utsläppen. Rot-avdrag enbart till energibesparande åtgärder, inte lyxrenoveringar. Stora samhälleliga investeringar i järnväg, kollektivtrafik och förnyelsebar energi. Inrätta en grön investeringsbank för att stödja industrins omställning. Det skulle inte sätta punkt för klimatförändringarna, men det skulle bromsa utvecklingen något. 

_____________________________________

Prova Flamman gratis!

Just nu kan du få prova Flamman gratis i en månad. Följ länken för mer information.

  • klimatet
  • Miljöpartiet

Ledare