Kultur

Klasslös individ

Klass är en relation – inte något en person besitter, Magnus Hörnqvist bidrar med ett klargörande inlägg i dagens klassdebatt.

Kultur

 

Klass

Magnus Hörnqvist.
Liber, 2016.

Klass är vänsterns och arbetarrörelsens mest centrala begrepp, ändå är det ett begrepp som det råder stor oenighet kring. Inte blir det lättare att begripa då det i dag har dykt upp föreställningar om att klassamhället har stöpts om i grunden och i stället formeras runt ett prekariat med osäkra anställningsvillkor. Andra sätter likhetstecken mellan klass och utbildning och menar att då allt fler kommit att utbilda sig så har arbetarklassen nu försvunnit. Gemensamt för dessa utgångspunkter är att klass är något som en individ anses besitta. Om du har en osäker anställning tillhör du ett prekariat, om du har en högskoleutbildning tillhör du medelklassen. Vad händer då om osäkerheten på arbetsmarknaden förändras? Eller om allt fler utbildar sig? Löses klassamhället då upp?

Magnus Hörnqvist bok Klass som utkom förra året är ett välbehövligt och klargörande inlägg i den allt för länge frånvarande svenska debatten om vad klass egentligen är.
Hörnqvist menar nämligen att de sätt att förstå klass på som nämns ovan är missvisande och berör ytfenomen. För att bli meningsfullt bör klass i stället förstås i relation till de ekonomiska grundstrukturer som begreppet är rotat i. Hos Hörnqvist jämförs traditionerna från Max Weber och Karl Marx.
För Weber handlar klass om marknadsrelationer som kan förbättra individens livschanser. En hög utbildning eller specialkunskaper kan leda till en mer attraktiv arbetskraft vilket leder till att möjligheter i livet förbättras. Men eftersom det handlar om relationer på en marknad så förändras också ständigt betydelsen av utbildning. Om vi förstår klass enbart efter antal år i utbildning så borde, i och med högskolans expansion, en allt större andel av befolkning i dag tillhöra medelklassen. Här syns styrkan i att förstå klass som en relation. Om allt fler utbildar sig uppstår inflation på utbildning vilket leder till att dess värde minskar. Något som en ökad osäkerhet i tidigare trygga medelklassyrken vittnar om i dag.

I det marxistiska perspektivet läggs fokus på relationer i produktionen. Medelklassen definieras här utifrån sin, i relation till arbetarklassen, större kontroll över arbetet, men inkomsterna kommer i båda fallen från människors försäljning av sin arbetskraft. Majoriteten av befolkningen får sin inkomst på det viset, en minoritet bestående av några procent lever i stället på det arbete som majoriteten utför. Med några tydliga diagram visar Hörnqvist hur dessa rikaste procent har blivit rika – och sen 1970-talet allt rikare – på flertalets bekostnad. Denna konfliktrelation är en del av det kapitalistiska samhällets grundstruktur, som oavsett förändringar på ytan, till exempel att andel människor med högre utbildning eller osäkra anställningar ökar, står fast. Genom att finna en tydlig definition av klass kan vi se att klassamhället, trots förändringar på ytan, står orubbat kvar, men genom att förstå grundstrukturen den är förankrad i öppnas en möjlighet för att denna struktur en dag ska förflyktigas.

  • klass
  • Magnus Hörnqvist

Kultur