En upphandling går i flera steg: först en öppen förfrågan, på vilken företagen lämnar sina anbud, varpå anbuden granskas och värderas, och tilldelningsbeslut tas. I de färdtjänstupphandlingar vi har tittat på har priset varit den avgörande faktorn. Upphandlarna ställer vissa grundkrav som gäller kapacitet, ekonomisk stabilitet och liknande, men i urvalet är det lägsta pris som fäller utslaget. Bryr sig upphandlarna om chaufförernas villkor?

För den som gör det, kan det ske på olika sätt. Dels kan man ställa tydliga skall-krav i första steget; vilket alltså innebär att företag sorteras bort om de inte uppfyller sådana. Man kan även låta villkoren vara en del av bedömningen, kanske poängsatt som en del av bedömningen. Ingen av de sex upphandlare vi granskat, har använt personalvillkor som del av urvalet på något sådant sätt. Arbetsgivaransvar nämns i mest generella termer. Däremot ställer man ofta mycket specificerade krav kring utbildning, svenska språkkunskaper, punktlighet och kundservice.

Krav på minimilön
I två fall – Göteborgs stad och Region Skåne – ställs dock krav på minimilöner och villkor i själva färdtjänstavtalet.  Det står dock inte helt klart hur sådant kontrolleras och följs upp, och vilka konsekvenser som väntar ett företag som exempelvis inte betalar okej löner. Flamman har talat med flera jurister som konstaterar att krav utan formaliserade uppföljningsmekanismer är svåra att överhuvudtaget värdera.

Flera parametrar
Det kan jämföras med att för andra krav som till exempel på specifika fordonstyper, kundnöjdhet och tekniska resurser, framgår tydligt i avtalen hur detta kontrolleras, samt i många fall specifika vitesklausuler för när dessa krav inte tillgodoses. Det ska dock påpekas att bristen på sådana krav och kontroll inte i sig betyder att personalen har dåliga anställningsvillkor. Eller att förekomsten av sådana krav i sig skulle ge bra villkor. Prisbilden kan vara minst lika viktig. En procentavlönad förares inkomster påverkas i mycket hög grad av körpriser, körningslängd och beläggning.

Varierande krav
Stockholms läns landsting ställer krav i generella termer avseende personalpolitik och arbetsmiljö, men inte specifikt kring löner och villkor. Uppföljningen av sådant är ej formaliserad.

Ingen av de sex upphandlare vi har granskat har använt personalvillkor som en del av urvalet

Göteborgs stad har inskrivet i själva avtalet med utförarna ett antal särskilda kontraktskrav, inklusive uppförandekod, antidiskriminering samt löner/villlkor. För de två första är uppföljningen tydligt formaliserad, i det tredje flaggar man för att man kan ta oberoende revisorer till hjälp. Malmö stad ställer krav i generella termer kring arbetsmiljö, antidiskriminering och arbetsgivaransvar. Som uppföljning begär man en årlig kvalitetsrapport. Inga specifika viten kring detta. Region Örebro ställer relativt utförliga krav kring personalens villkor i avtalet. Som uppföljning ska förarsynpunkter dokumenteras, och avtalet kan sägas upp om utförare inte följer lag och kollektivavtal.

Region Skåne har i sitt avtal skrivit in att vissa lägstalöner ska gälla. Uppföljning och viten framgår inte. Länstrafiken i Norrbotten nämner inte personalens villkor i underlag eller avtal. Snart införs en ny lagstiftning där kraven kring personalens villkor ökar något. För taxiförare innebär det förhoppningsvis att minimilönenivåerna skyddas vid upphandling.