Nyheter/Utrikes 15 oktober, 2022

Kongressen blir en tebjudning – men Xi har problem

Kinas president Xi Jinping väntas bli historisk när han väljs till president för en tredje gång – där bara två tidigare var tillåtet. Men inför kommunistpartiets 20:e kongress tornar svårigheterna upp sig och den kinesiska ekonomin går för första gången på trettio år inte som tåget.

När Huaweis mäktiga grundare Ren Zhengfei i augusti sade ”Vi måste göra överlevnad till vårt huvudsakliga mål” (1) handlade det till synes om hur koncernens vinster kollapsat under trycket från USA:s sanktioner. Men hans pessimistiska kommentar tolkades bredare – oväntat nog samtidigt som det kinesiska kommunistpartiets ledare samlats i kustorten Beidaihe för att förbereda sig för sin tjugonde kongress.

Kongressen, som inleds den 16 oktober, väntas välja Xi Jinping till generalsekreterare en tredje gång, vilket skulle begrava den gräns på två mandatperioder som infördes vid Mao Zedongs död 1976.

Kongressen hålls vid en tid när landet står inför stora utmaningar hemmavid – minskande tillväxt, föroreningar, covid-19 och en strikt nedstängningspolitik – samt utomlands – söndervittrande relationer till USA och grannländerna runt kinesiska sjön, kriget i Ukraina och spänningarna kring Taiwan.

Den 20:e kongressen öppnar exakt fem år efter den senaste, kanske för att försäkra de 96,7 miljoner partimedlemmarna om att allt är som vanligt. Och kongressen kommer att öppnas först när dess inriktning och ledarskap redan har fastställts. För till skillnad vad vi ofta får höra i väst så finns det debatt inom partitoppen. Den är nedtystad, till och med hemlig. Men den finns. Och i år finns det mer friktion än vad Xi hade räknat med.

Ekonomin och sociala frågor är nyckelpunkter. Här ser Xis meritlista respektabel ut: en medeltillväxt på sex procent årligen, den absoluta fattigdomen är utrotad (även om IMF rankar Kina på 72:a plats i förmögenhet per capita), framgångsrika och välbehövliga infrastrukturprojekt (vägar, tågräls och flygplatser), och en klättring i den industriella värdekedjan, till den grad att Kina nu tillför över 25 procent av värdet i en iphone, jämfört med 3,6 procent för 15 år sedan. (2)
Men iphone-exemplet visar också på hur beroende Kina fortfarande är av utländsk teknologi, inte minst vad gäller den senaste generationen av taiwanesisk-utvecklade halvledare och mjukvara. Handelskriget som utlöstes av Donald Trump och som därefter trappats upp av Joe Biden har lett till importförbud, vilket gör framtiden osäker. Huawei, ett ledande företag inom G5 och telecom-nätverk, har blivit vingklippt.

Trots detta, och i motsats till den mediala berättelsen, har Xi gjort mycket för att stärka Kinas utrikeshandel och liberalisera reglerna för utländska investeringar, enligt den amerikanska ekonomen David Dollar. ”Under de senaste åren”, skriver han, ”har Kina passerat USA som nummer ett när det gäller direkta investeringar: 253 miljarder dollar flödade in i landet 2020, jämfört med 211 miljarder dollar i USA. Utländska investeringar fortsatte växa under 2021, drivna av service- och high-tech-industrierna. (3) Kapitalister sätter trots allt vinst före ideologi, och en marknad med över en miljard konsumenter går inte att bortse från. Investeringarna har flödat till sektorer högre upp i värdekedjan, medan basindustrin har flyttat till Vietnam, Malaysia och Bangladesh, där lönerna är avsevärt lägre.

Men den kinesiska ekonomin stagnerar: under andra kvartalet 2022 var tillväxten den lägsta på trettio år: 0,2 procent. Svagare världshandel och Kinas ”zero-covid”-strategi, som fortfarande paralyserar hela städer i regionen, är en del av förklaringen. Det är också den frenetiska byggboom som rått i Kina de senaste decennierna, och som skapat en fastighetsbubbla som regeringen långsamt försökt punktera – med begränsad framgång.

Den låga tillväxten beror också på försöken att hålla tillbaka techjättar som Alibaba, vars tentakler har börjat leta sig in i finanssektorn, och att reducera ineffektiviteten i offentliga infrastrukturinvesteringar. De 33 stödåtgärder på över 500 miljarder dollar som regeringen genomförde i april och juni har dock inte fungerat. För David Dollar är järnvägen ett talande exempel på Kinas svårigheter: ”De första höghastighetslinjerna (…) gick genom tätbefolkade korridorer och var välanvända; men senare investeringar har utökat tågnätet till mer glesbefolkade områden där det inte kommer till användning.” Han fortsätter: ”Mer sociala insatser, för migranter, gamla och glesbygdsbefolknigen, skulle kunna betalas genom att skära ned på slösaktiga infrastrukturinvesteringar”. (4)

Arbetslösheten stiger, särskilt bland utbildade unga: nästan en av fem kan inte få ett jobb, en potentiellt explosiv situation. Om Kinas sociala kontrakt – löftet om en bättre framtid i utbyte mot acceptans för kommunistpartiets maktmonopol – undermineras ser framtiden osäker ut. Det är med andra ord förståeligt att partiets högsta tjänstemän och kadrer, vars personliga öden står på spel, inte stillatigande följer varje direktiv från Xi.

Det andra problemet är Taiwan. Motståndet mot öns självständighet har nästan helt dominerande inom partiet och troligen även inom det kinesiska samhället. Men hur Taiwan ska hanteras är omstridd fråga, och i Kina är Xi Jinping inte nödvändigtvis den mest aggressiva.

Somliga, speciellt inom militären, anser att Kina ska slå till snabbt och hårt ”innan USA använder Taiwan för ett proxykrig mot Kina, precis som de gjorde med Ukraina mot Ryssland”, som en före detta officer, som tycker att presidenten är för velig, uttrycker det. Andra anser att landet måste fortsätta förbereda sig militärt. Denna grupp, som är mycket mer tystlåten, skulle föredra om även presidenten höll en lägre profil, i likhet med den tidigare ledaren Deng Xiaoping,
Tre faktorer har förändrat den taiwanesiska situationen under de senaste åren. I Kina har Xi gjort en återförening till en del av hans stora ”vitaliserande” projekt. Taiwan ses som den ”försvunna pusslbiten” som måste återinföras så snart som möjligt. Under den tidigare doktrinen var enandet bara en tidsfråga, så det fanns ingen anledning att skynda.

I Taiwan har behandlingen av Hongkong fått många att dra slutsatsen att principen om ”ett land, två system”, som hävdades garantera demokratiskt självstyre, bara var en slogan ämnad att få dem att acceptera stenhård centralisering. Detta hjälpte i sin tur Tsai Ing-wens triumfatoriska återval som president i januari 2020, vilket ytterligare skrämt upp Beijing.

I USA har en anti-kinesisk feber och Taiwans geostrategiska läge fått många tunga politiker att omvärdera den så kallade ”one China”-politiken som rått sedan 1979 och inneburit att man mer eller mindre fullständigt erkänt Taiwan och Hongkong som rättmätiga delar av Kina. En månad efter att representanthusets talman Nancy Pelosi genomförde sitt omtalade besök i Taipei meddelade Biden-administrationen att man kommer att skicka en ny vapenleverans till ett värde av
1,1 miljarder dollar till ön.

Presidenten sade också att USA skulle försvara ön om den invaderades, (5) vilket har har setts som en uppmuntran till Taiwan att utropa sin självständighet. Den 14 september godkände senatens utrikespolitiska kommitté en ny Taiwanstrategi. Den innehåller steg som utmanar status-quo, som att utnämna Taiwan till ”en viktig allierad utanför Nato”, (6) precis som man gjort med Japan, Australien och Sydkorea. Eller de 4,5 miljarder dollar som ska ges i ”säkerhetsstöd” under de kommande fyra åren. Senaten och representanthuset behöver godkänna förslaget innan Joe Biden kan införa det, men demokrater och republikaner är på samma våglängd och det kinesiska ledarskapets rädslor har förstärkts. Rädsla är sällan en god rådgivare.

Allt detta spelar in i Xis strategi att vända sig mot den icke-västliga delen av världen, framför allt Asien. Han har inte lyckats inskränka Washingtons militära och strategiska makt i regionen, men har konsoliderat sina band via RCEP, det största frihandelsavtal som någonsin slutits, med länderna inom Association of Southeast Asian Nations (ASEAN), Australien, Sydkorea, Japan och Nya Zeeland. ”Under 2012 var USA Kinas största exportmarknad (19 procent)”, skriver Dollar, ”2019 var Kinas export till sina partner inom RCEP 56 procent större än exporten till USA.”

Detta ekonomiska beroende betyder att de flesta ASEAN-ledare vägrar att välja medan Washington och Beijing trots påtryckningar från båda sidor.

Kina utökar också sitt inflytande i centralasien. Under sitt första utlandsbesök på två och ett halvt år besökte president Xi Kazakstan och Uzbekistan, där han deltog i samarbetsorganisationen SCO:s möte i Samarkand tidigt i september. SCO är unik eftersom den samlar alla fyra centralasiatiska republiker (Kazakstan, Kirgizistan, Uzbekistan och Tadzjikistan) samt Ryssland, Kina, Indien och Pakistan, som alla är fullvärdiga medlemmar, jämte flera ”dialogparter”: Azerbajdzjan, Armenien, Kambodja, Nepal, Sri Lanka, Mongoliet, Turkiet, Egypten, Qatar, Saudiarabien och Iran (som har ansökt om fullvärdigt medlemskap).

Kinesiska ledare talar ofta om SCO som en modell för en ny internationell ordning, befriad från västerländsk överhöghet, där länder som inte är överens ens om frågor som är av avgörande betydelse (Indien och Pakistan om Kashmir, eller Iran och Saudiarabien) ändå kan samarbeta i andra frågor, eller åtminstone föra en dialog.

Organisationens septembermöte överskuggades av det ryska kriget i Ukraina och Vladimir Putins bilaterala möten med Xi och Indiens president Modi. Putin sade till Xi: ”Vi sätter högt värde på den balanserade position som våra kinesiska vänner har intagit ifråga om Ukrainakrisen (…) Vi förstår era frågor och farhågor kring detta”. 7 Inga detaljer om vilka farhågor detta var framkom. Vi vet bara att Modi fick samma svar från Putin när han påpekade att ”detta inte är rätt tid för krig”.

Rysslands invasion av Ukraina inskränker den absoluta okränkbarhet för nationell suveränitet som Kina förespråkar. En talesperson för det kinesiska utrikesdepartementet uttalade i slutet av september återigen kravet på en ”vapenvila via dialog”. Kriget saboterar Xis förhoppningar på en multipolär värld som erkänner Kinas maktanspråk. Beijing vill därför inte alienera väst fullständigt, men inte heller låta USA och dess allierade krossa Ryssland ekonomiskt och diplomatiskt – en svår balansgång.

Det pågår mycket debatt inom kommunistpartiet, där ledande figurer öppet har kritiserat den förda politiken. Kritiken sträcker sig bortom de kinesisk-ryska relationerna och berör i allt högre grad alla aspekter av samhället. Den ökande repressionen och censuren har inte heller tystat den, som den kinesiske sociologen Sin Liping skriver i artikeln ”Varför får inte vill vara bundna”: ”Om får inte gillar att vara bundna, är det inte nödvändigtvis för att de vill göra något dåligt (…) Det räcker med att se hur lyckligt ett får är när det släpps fritt, hur det springer iväg, för att förstå hur mycket det ogillar att vara bundet.” 8 Kommer fåraherdarna vid den tjugonde kongressen att se?

Artikeln är tidigare publicerad i Le Monde diplomatique.
Översättning: Tor Gasslander

Fotnoter

1. Jeff Pao, ”Huawei’s profits collapse as US sanctions bite”, Asia Times, 27 august 2022.
2. Tripp Mickle, ”How China has added to its influence over the iPhone”, The New York Times, 6 september 2022.
3. David Dollar, ”Xi Jinping’s mixed economic record”, China Leadership Monitor, Washington, nr 73, hösten 2022.
4. David Dollar
5. Intervju med Real Clear Politics, 19 september 2022.
6. The Taiwan Policy Act of 2022, US Senate,
14 september 2022, www.foreign.senate.gov/.
7. Reuters, London, 15 September 2022.
8. Citerad i David Ownby, ”Sun Liping on why sheep don’t like to be tied up”, Reading the China Dream, 8 september 2022, www.readingthechinadream.com/.

Flammans veckobrev

Låt Flamman sammanfatta veckan som gått. Prenumerera på vårt nyhetsbrev och häng med i vad som händer.

Genom att fylla i och skicka detta formulär godkänner du Flammans personuppgiftspolicy.

Utrikes 19 april, 2024

EU:s budgetregler kan omöjliggöra klimat- och välfärdsmål

Europaparlamentet kommer att rösta om huruvida de nya reglerna ska träda i kraft eller inte. Foto: Jean-Francois Badias/AP.

Efter tre års paus ska EU:s nyliberala budgetregler återinföras. Trots krav på att de borde förändras har lite hänt – nu kan de omöjliggöra satsningar på såväl välfärden som klimatet.

I italienska tidningar skrivs det om det, på fransk radio debatterar man det, och på belgiska löpsedlar varnar man för det: i början av nästa vecka beslutar Europaparlamentet om huruvida EU-länderna ska ha rätt att finansiera sin välfärd och nå sina klimatåtaganden eller inte. Efter över tre års paus kommer nämligen de hårda budgetreglerna som medlemsländerna har tvingats efterleva sedan slutet av 1990-talet att träda i kraft igen – såvida parlamentet inte röstar nej.

Reglerna i Stabilitets- och tillväxtpakten om att statsskulden och budgetunderskottet inte får överstiga 60 procent respektive 3 procent av BNP, kom först till stånd som inträdeskriterier för medlemmarna i EMU. Men eftersom alla länder var tänkta att införa euron gäller de för samtliga EU-medlemmar, inklusive dem som inte använder den gemensamma valutan.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Jonas Elvander
Utrikesredaktör och doktorand vid European University Institute i Florens.[email protected]
Rörelsen 19 april, 2024

Klimatkampen är förlorad, länge leve klimatkampen!

Klimataktivister från organisationen Extinction Rebellion har upprättat en vägspärr vid Slussen i Stockholm som en manifestation för klimatet inför valet 2022. Foto: Christine Olsson/TT.

Är klimatkampen förlorad? Det tycker Tadzio Müller, medgrundare till Ende Gelände i en intervju med Flamman (nr 14/2024). Efter många år med stora proteströrelser är vi fortfarande på väg mot en framtid med allt fler klimatkatastrofer, död och lidande. ”Folk eldar hellre upp planeten och mår skit, än agerar”, säger han.

För mig som klimataktivist är det sorgsen läsning, eftersom Müller har rätt i att världen är på väg åt helvete. Hans känslor är legitima. Samtidigt pekar hans uttalande på ett problem för klimatrörelsen: oförmågan att skilja på målen vi sätter upp i kampen och värdet av kampen själv. I det senare fallet bör vi alltid ha blicken vänd mot att rädda människor och skapa en bättre värld, vad som än händer.

Klimatrörelsen kämpar mot ett av världens mäktigaste intressen, fossilindustrin. På längre sikt kämpar klimatrörelsen även mot kapitalismen i sin helhet, det mäktigaste produktionssystem som världen skådat. Att stoppa fossilindustrin vore en enorm bedrift. Att störta kapitalismen är en ännu större, men inte omöjlig uppgift. Det är därför inte konstigt att vi misslyckas ibland.

Klimatrörelsen kämpar för en bättre värld, och det är en kamp som aldrig kan urholkas.

Det är lätt att relatera till Tadzio Müllers sorg över att mål har förlorats. Det han anser ”har gett våra liv mening i likhet med hur religiösa människor uppfattar världen, det som strukturerar allt vi gör, och våra idéer om vem som är god och ond” gäller inte längre. ”Vi har stött emot de planetära gränserna, och lärt oss att det moraliska universumets båge är kort och böjd mot fascismen”, fortsätter han.

Samtidigt har Tadzio i denna förlust kommit till en nyvunnen insikt: ”att det inte handlar om segerns sannolikhet”, utan ”om de relationer som du bygger medan du försöker uppnå den segern”.

Läs mer

Jag tror precis som Tadzio Müller att dessa relationer är källan till all uthållig klimatkamp, speciellt i tider av motgång. Om den enda anledningen till kampen är vinsterna så är det enkelt att gå hem efter en förlust, dra ned persiennerna och aldrig återvända till rörelsen. Men om kampen får ett värde i sig kan de kämpande gå hem efter förlusten, gråta, festa och tänka om tillsammans – för att snart därefter envist återvända med nya mål.

Såklart är inte kampen en hobby med vänner – väl uttänkta strategier och slagkraftiga mål måste vi alltid ha med oss. Men som Mathias Wåg i en bokrecension skriver här i Flamman blir ”allt eller inget” oftast inget. Det krävs uthålliga organisationer som kan förvalta både kampen genom förlusten, och makten efter vinsten. Och oavsett om vi når 1,5 eller 3 graders uppvärmning kommer klimatkampen aldrig att vara förgäves – inte så länge planeten är beboelig.

Både jag och Müller tror på relationernas vikt. Samtidigt tror jag inte att klimatkampen är körd bara för att framtiden just nu ser mörk ut. Ju starkare vi organiserar oss och ju fler vi blir, desto bättre framtid får vi. Klimatrörelsen kämpar för en bättre värld, och det är en kamp som aldrig kan urholkas. Även i en brinnande värld finns det mycket att kämpa för, och många att rädda som annars skulle dö. Sörj målen, och organisera er.

Noah Björelius Hort
Aktiv i Ta Tillbaka Framtiden
Nyheter/Utrikes 19 april, 2024

Efter inreseförbudet: Jannis Varoufakis tänker inte hålla käften

Jannis Varoufakis talar i Atenförorten Nikea inför det grekiska valet 2019. Foto: Petros Giannakouris/AP.

Efter att Berlinpolisen upplöste den palestinska kongressen förbjöds den grekiska politikern Jannis Varoufakis att arbeta i Tyskland. Nu förklarar han varför de vill tysta honom.

Den tre dagar långa palestinska kongressen i Berlin förra helgen var tänkt att sända en signal om solidaritet med folket i Gaza. Under mottot ”Vi anklagar” ville palestinska, judiska, tyska och andra internationella aktivister samlas för att tala om den fruktansvärda situationen i Gaza och sätta press på den tyska regeringen att kräva en vapenvila. Men bara två timmar efter att den inleddes fredagen den 12 april tog sig polisen in i byggnaden, stängde av strömmen och tvingade hundratals deltagare att lämna evenemanget. Därefter upplöstes konferensen.

En av de planerade talarna var Greklands förre finansminister Jannis Varoufakis. Polisen ställde inte bara in hans tal – han meddelade också att han hade belagts med ett allmänt förbud mot att verka i Tyskland och att han inte ens fick tala via videoöverföring. Tysk media rapporterar nu att detta straff nu har reducerats till ett inreseförbud.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Loren Balhorn
Chefredaktör för Jacobin i Tyskland.
Nyheter/Utrikes 18 april, 2024

Bosättare fördrev palestinier med hjälp av Israels armé

En israelisk soldat iförd kostym vid ett högtidsfirande organiserat av bosättare på Västbanken. Foto: AP Photo/Leo Correa.

Israelisk militär och bosättare kritiseras av Human Rights Watch för sin behandling av palestinier på Västbanken. Organisationen rapporterar att palestinier har fördrivits från sina hem, och många vågar inte återvända.

– Bosättare och soldater har fördrivit hela palestinska samhällen. De har förstört varje hem, med uppenbart stöd från styrande israeliska myndigheter, säger Bill Van Esveld, biträdande barnrättschef på Human Rights Watch (HRW), i ett uttalande på organisationens hemsida. Han fortsätter: 

– Medan världen fokuserar på Gaza så ökar övergreppen på Västbanken, underblåst av årtionden av straffrihet och likgiltighet bland Israels allierade.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Saga Grande
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]
Inrikes 18 april, 2024

Borta med vinden

Vattenfall har investerat miljarder i tre stora vindkraftparker runt Fredrika. Produktionen täcker ungefär en procent av hela landets elbehov, men intäkterna för byn och för Åsele kommun är små. Foto: Robert Henriksson / DN / SCANPIX.

Vind- och vattenkraften i trakterna kring Fredrika producerar en procent av Sveriges el. Samtidigt stängs bibliotek och äldreboenden i närområdet. Med de regler som finns i Sverige stannar vinsterna sällan kvar i bygden.

Skylten som visar vägen mot biblioteket sitter kvar i Fredrikas centrum, men i början av februari slog det igen dörrarna för gott.

Bibliotekarien Britt-Marie Arvidsson har kört de två milen in till Fredrika för att visa oss biblioteket. Det ryms i ett enda, lite större rum i den låga röda skolbyggnaden. Trots det begränsade utrymmet finns allt som man kan vänta sig: skönlitteratur, deckare, fakta, och en avdelning om bygden och landets norra delar. Barnen har ett eget hörn med en kåta där man kan krypa in för att läsa i lugn och ro.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Arne Müller
Journalist i Umeå, som har skrivit boken "Norrsken: Drömmen om den gröna industrin", som granskar industriprojekten i norra Sverige.
Nyheter/Utrikes 18 april, 2024

Google-arbetare avskedas efter protest: ”AI-drivet folkmord”

Teknikarbetare protesterar utanför Googles huvudkontor i San Francisco i december 2023. Foto: Santiago Mejia/San Francisco Chronicle/AP.

28 anställda sägs upp efter att ha kritiserat teknikbolagets samarbete med israelisk militär.

Minst nio anställda på teknikjätten Google greps i tisdags under en tio timmar lång sittprotest inne på företagets kontor i New York City och Sunnyvale. Under onsdagen meddelade Google i ett internt meddelande att 28 anställda har avskedats för medverkan i protesterna, rapporterar The Verge.

– Allt fler är villiga att riskera sina jobb för att stå upp mot medverkan till folkmord, säger organisatören och Google-arbetaren Ray Westrick till Democracy Now!.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Peter Eriksson
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]
Utrikes 18 april, 2024

Putin trappar upp jakten på socialister: ”Värre än någonsin”

Georgier protesterar mot den ”ryska lagen” om utländska agenter den 9 april 2024, som har spridit sig i regionen. Foto: Shakh Aivazov/AP.

Ryska socialistiska rörelsen är senast i raden att klassas som utländska agenter och förbjudas att verka i landet. ”Jag räknar inte med att överleva kriget”, säger den svartlistade statsvetaren Greg Judin till Flamman.

Varje fredag håller Rysslands oppositionella andan. Då presenterar nämligen det ryska justitiedepartementet de senaste tillskotten till sin lista med ”utländska agenter”, där både individer, organisationer och medier kan hamna.

Fredagen den 5 april utökades listan med ett nytt namn: Ryska socialistiska rörelsen (RSR), en vänstergrupp med rötter i trotskismen. Flamman ringer upp Ilya Budraitskis (bilden), en av organisationens medgrundare, som sedan krigets början befinner sig i exil i USA.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Leonidas Aretakis
Chefredaktör på Flamman.[email protected]
Kultur 18 april, 2024

”Smärtpunkten” hyllar den hårda vården

Tony Olsson, spelad av Martin Nick Alexandersson och Riksteaterns producent Isa Stenberg (Maria Sid). David Dencik spelar Lars Norén. Foto: Nicklas Elmrin /SVT.

SVT:s serie om dubbelmordet i Malexander gestaltar en kriminalpolitik i förändring, men är okritisk till dagens trender. Kriminologen Hanna Tenenbaum har sett ”Smärtpunkten”.

Den 28 maj 1999 sköts poliserna Olle Borén och Robert Karlström ihjäl i Malexander av tre nynazister. Händelsen skakade Sverige. Själv var jag bara tre år, och berättelser om de sår som dåden lämnade fick jag ta del av långt senare.

SVT:s Smärtpunkten tar avstamp några månader tidigare, och gestaltar arbetet med Noréns pjäs 7:3, med tre fångar varav två nynazister i rollerna. Pjäsen spelades på scener utanför anstalter och efter den sista föreställningen rymde skådespelarna. Jakten på dem slutade med morden i Malexander.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Hanna Tenenbaum
Kriminolog.
Veckobrev 17 april, 2024

Jag älskar Sverige mer än Ivar Arpi

Till Sveriges försvar mot nationalisterna! Foto: Privat.

Jag skriver detta på väg hem från en föreläsning om Sveriges psykedeliska historia i Skövde, som jag måste säga är en fantastisk plats. Det första man möts av vid stationen är nämligen ett jättelikt kulturhus. Att det ser ut som en tegelborg från Super Mario Bros gör inte saken sämre.

Kulturhuset byggdes 1964 efter en ritning av Hans-Erland Heineman och sägs vara Sveriges första. Innanför tegelväggarna finns konsthall, biograf, danssalonger, restaurang, konferensrum, en teater med 500 stolar, samt ett bibliotek som pryds av ett praktfullt betongverk av Siri Derkert, ”Senapsträdet och himlens fåglar”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Leonidas Aretakis
Chefredaktör på Flamman.[email protected]
Nyheter/Utrikes 17 april, 2024

Högerextrema norrmän återskapar Hamsuns röst med AI: ”Groteskt”

Författaren Knut Hamsuns signatur. Foto: Cornelius Poppe / NTB

Författarens ättlingar är skeptiska till projektet – men det högernationalistiska förlaget har inga planer på att stoppa det.

Det norska högerextrema förlaget Legatum Publishing har planer på att använda AI för att återskapa den nazistiska nationalikonen Knut Hamsuns röst. Syftet är att den konstgjorda rösten ska läsa in Hamsuns bok ”Svält” på engelska. 

Då det gått mer än 70 år efter författarens död så tappar förlaget Gyldendal rättigheterna till verket, som därmed får användas av vem som helst. Frågan om upphovsrätten även gäller någons röst är dock inget lagen har beslutat om än.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Saga Grande
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]