Inrikes/Nyheter 29 november, 2019

Kryphålen låter vattenkraftsjättarna strunta i miljön

Den första oktober lanserade Havs- och vattenmyndigheten, HaV, tillsammans med Svenska kraftnät och Energimyndigheten sitt officiella förslag till en nationell plan för omprövning av vattenkraften. Men förslagen ligger långt fram i tiden, och kan komma att kringgås av kryphål i EU:s direktiv.

Vattenkraften är kanske inte lika omdebatterad, men lika mycket en åsiktsdelare som skogsindustrin eller kärnkraften. På ena sidan har vi de som förespråkar individuellt ägande och den svenska vattenkraftens betydelse för svensk energiförsörjning. På den andra hittar vi miljöarbetare som menar att vattenkraftens ohämmade utbyggnad har förstört vackra – och viktiga – naturmiljöer.
I mitten sitter politiker, lobbyister och en högst förvirrad befolkning.
– När vattenkraftverken en gång byggdes togs nästan all forsmiljö i anspråk. I dag hade vi i större utsträckning sparat en älv eller fors här och där, säger Ingemar Näslund, biolog som i många år har studerat vattenkraftverkens effekter på miljön.
Nedanför dammarna som magasinerar regn- och smältvatten till vattenkraftverken är strömsträckorna torrlagda. Tunnlar under marken leder vattnet från magasinet, genom kraftverkets turbiner och släpper ut det – ibland flera mil från själva dammen. Detta lämnar långa sträckor av uttorkade älvbäddar. I dammarna står vattnet nästan stilla och alla djur, fiskar och växter knutna till snabbt strömmande miljöer är borta.
– De stora magasinen där vi har dämt upp vatten har fått ett helt annat sätt att fungera ekologiskt, säger Ingemar Näslund.
Laxen som länge utgjort en viktig del av älvarnas ekosystem har i stor utsträckning försvunnit från regionen – i takt med att allt fler vandringshinder har konstruerats.
De stora inlandssjöarna i vattenkraftsregionerna är vanligtvis ofta näringsfattiga och med klart vatten. Produktionen i dessa sjöar bygger på bottenlevande alger som i sin som äts upp av bottendjur och som i sin tur blir mat åt fiskar.
Men i de sjöar som bildas vid vattenkraftverkens dammar kan ytans avstånd från bottnen variera med så mycket som 30 meter, beroende på hur mycket vatten man för tillfället ”sparat” för att kunna utvinna energi ur senare. Blir ytnivån för låg dör bottnarna av med förödande konsekvenser för hela näringskedjan.

Vårfloder, som uppstår när avsmältningen börjar om vårarna, fångas också upp av kraftverksdammarna. De hade tidigare en viktig ekologisk funktion: älvbanken gödslades när strömfåran översvämmades. Älgar och andra djur kunde i sin tur leva av växtligheten som uppstod. Den vårfloden är nu instängd i vattenmagasinen på våren och rinner inte ut i älvarna.
I spåren av alla dammar är de kraftiga vårfloderna borta. Mycket mineral och kisel sedimenteras i stället för att rinna ned och spolas ut i Östersjön. Detta gäller inte bara små lätta ämnen, även grus och sand rör sig inte i samma omfattning som det ska göra längre. Det kommer inte förbi vattenhindren.
– Vi har byggt ut 90 procent av landets vattenvägar, Sverige är täckt av dammar, vägtrummor och andra vandringshinder av olika slag, säger Ingemar Näslund.
Och så ser det ut att förbli.
Den första oktober lämnade Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten in sitt förslag på hur den svenska vattenkraften ska omprövas.
Det är ingen liten sak.
I korthet innebär planen att alla ägare av ett vattenkraftverk måste ansöka om miljötillstånd, var och en för sig i en förutbestämd ordning. Processen beräknas ta 16 år, och det är förutsatt att riksdagen till nyår faktiskt beslutar som myndigheterna föreslagit.

Johan Kling, verksamhetsstrateg vid HaV, är djupt involverad i arbetet med förslaget.
– Vi har förberett en tidsplan, med ägarna indelade i prövningsgrupper som i bestämd ordning ska ansöka om miljötillstånd i domstolen. Men görs en proposition skjuts allt framåt, säger han.
I bakgrunden finns den energiöverenskommelse som slöts i riksdagen 2016 och ett EU-direktiv som ställer relativt tuffa miljökrav för bland annat vattenkraften i medlemsländerna.
Men som alltid med EU-direktiv finns det en rad undantag som en nation kan använda sig av om man till exempel tror att införandet skulle skada viktiga ekonomiska intressen.
Och regeringen planerar i det här fallet att använda hela utbudet av juridiska undantag. Som ”grön nation” gör alltså Sverige allt som är möjligt inom direktivets ramar för att kringgå syftet med miljödirektiven.
– Det är helt unikt. Till och med Eskil Erlandson säger att vi alltid brukar använda undantag, men det här är första gången någonsin vi använder alla undantag, säger Christer Borg, ordförande i den ideella föreningen Älvdalens vänner, som jobbar för att stoppa vattenkraftens inverkan på svensk natur.

Endast fem procent av de stora vattenkrafts­produktions­anlägg­ningarna väntas bli miljöanpassade enligt de nya, hårdare reglerna

De åtta största företagen som producerar el via vattenkraft: Vattenfall, Statkraft, Fortum, Eon, Skellefteå Kraft, Jämtkraft, Tekniska Verken och Mälarenergi har sedan några år fått gradvisa skattesänkningar på sina vattenkraftsfastigheter. Totalt beräknas sänkningen genererat 70 miljarder kronor i uteblivna skatteutgifter för företagen.
I gengäld skänker de stora bolagen 10 miljarder kronor till en fond som ska hjälpa den småskaliga vattenkraften att ta miljöhänsyn.
De 1 000 minsta småskaliga kraftverken har en effekt på 125 KW, motsvarande en liten Volvobilmotor, och nedåt. De tjänar mellan 5 000 och 20 000 kronor per år.
Upp till 95 procent av småägarnas produktionsbortfall för miljöarbete täcks av fonden. De som behöver större miljöåtgärder får tillbaka 85 procent, inklusive prövningskostnader.
– Fördelen med vårt system är miljö­fonden, en del av uppgörelsen som säger att vattenkraften ska finansiera sina egna åtgärder, säger Johan Kling.
Men att de stora hjälper de små har liten effekt om de stora i sin tur kan använda sig av juridiska undantag för att slippa miljöanpassa verksamheten – som anses för ekonomiskt viktig.

Endast fem procent av de stora vattenkraftsproduktionsanläggningarna väntas bli miljöanpassade enligt de nya, hårdare reglerna. Det innebär i sin tur att andra miljömål kan bli väldigt svåra att nå, som exempelvis ”levande sjöar och vattendrag”.
– Centern och KD, men till viss del även MP försvarar de småskaliga kraftverken ur vinkeln att vi inte ska inkräkta på äganderätten med krångliga juridiska processer. Moderaterna och Socialdemokraterna är kvar i tillväxt-tänket och försvarar de storskaliga bolagen. Så i slutändan försvaras all vattenkraft mot miljöanpassningar helt enkelt, säger Christer Borg.
I den föreslagna nationella planen finns även en ny gräns för hur mycket miljöhänsynen faktiskt får kosta effektiviteten i svensk vattenkraftsproduktion. Gränsen ligger vid en förlust på 1,5 TWh.
– Om åtgärderna leder till större bortfall än så kan det uppstå problem i kraftsystemet. Genomför vi typiska åtgärder i alla kraftverk skulle vi förlora 16 TWh av totalt 65. Det skulle ha en betydande påverkan på reglerkraften.
I dag är det primärt vattenkraften som balanserar andra produktionskällor, säger Johan Kling.
Ett vattenkraftverk kan alltså sluta producera el när sol- och vindkraft överproducerar, eller tömma sina vattenmagasin när vi behöver extra energi. Branschen framhåller att det inte bara handlar om lägre vinster utan också den nationella tillgången till reglerkraft, alltså vår buffringsförmåga.

Naturskyddsföreningen håller inte med myndigheterna och anser att de är för pessimistiska.
– Vi har fått en del gehör där, då de valt att inte kalla det för ett tak, men är kritiska mot behovet av ett sådant värde. Först bör man titta på miljölagstiftningen och leva upp till de krav som vattenlagstiftningen kräver, sen får det bli som det blir med elbolagens förluster. Vi tycker att 1,5 TWh är för lågt satt. Sverige skulle klara ett större avbräck i energiproduktion än så om det skulle behövas med tanke på att vi redan exporterar tio gånger så mycket, alltså 15 TWh, säger Mia Svedäng, sötvatten-sakkunnig vid Naturskyddsföreningen, till Flamman.
– Vi kan vara mer flexibla i energi­användningen genom att använda moderna metoder. Ökad användarflexibilitet är en metod, alltså att folk använder elen mer flexibelt under dygnet helt enkelt. Bättre batteriteknik i framtiden är en annan väg, säger Mia Svedäng.
Även Christer Borg anser att 1,5 TWh är snålt tilltaget. Enligt en rapport framställd av norska forskningsinstitutet SINTEF kan vi redan 2050 ha fem till sju TWh mer vattenkraft på grund av ökad nederbörd i Dalarna och uppåt. Räknar vi in effektiviseringar genom tekniska uppdateringar av befintliga kraftverk kan vi dessutom lägga till en ökning på ytterligare 1 till 1.5 TWh.
Vi har i dag 1 800 vattenkraftverk med 600 regleringsdammar. De 200 största kraftverken producerar 93 procent av vattenkraften. Det är också de som har allra störst effekt på närliggande vattendrag, eftersom de magasinerar stora mängder vatten för att använda när den övriga energiproduktionen är som lägst.
– Tittar man på deras påverkan är den dramatisk för att de reglerar så extremt hårt vilket har en stor påverkan på ekologin. Tittar vi på vattenförekomster som Luleälven är huvudfåran väldigt hårt påverkad, det finns inga fiskvandringsvägar längre. Omfattande påverkan helt enkelt, säger Johan Kling.
De övriga 1 600 småskaliga kraftverken påverkar fler vattenförekomster i landet, men inte lika mycket. Många strömkraftverk dömer av uppströms men reglerar – det vill säga styr vattenflödet – lite, vilket innebär mindre effekter.
– Om vi säger att det är 4 000 vattenförekomster av 17 000 som har vattenkraftspåverkan, kan säkert en tredje­del ordnas till med det nya förslaget, vilket är väldigt grov gissning, säger Johan Kling.

För de små kraftverken kan miljö­insatser under taket tänkas göra skillnad för deras miljöpåverkan. För de stora kraftverken däremot, tror inte ens myndigheterna bakom förslaget att det blir någon större förbättring.
– Håller vi oss till maximalt 1,5 TWh i produktionsbortfall blir det inte dramatiska förbättringar i de stora älvarna utan det ligger längre in i framtiden. De som bor längs med de norrländska älvarna är inte så nöjda, säger Johan Kling.
– Men vi måste börja någonstans i stället för att föra en evig diskussion om miljöpåverkan, vilket i princip har pågått ända sedan 1900-talets början med stora sjöfallet.
Men i bakgrunden pågår samtidigt en annan process.
Vattenmyndigheterna har fått i uppdrag att beskriva så många vatten­förekomster som möjligt som ”kraftigt modifierat”, det vill säga som vattendrag som har utsatts för stor miljöpåverkan och därför inte är lika viktiga att bevara som mer orörda vatten.
– Att leva upp till vattendirektivets krav genom att sänka kraven är fel strategi. Vi tycker att man ska göra fler miljö­insatser och på det sättet leva upp till vattendirektivets krav. Vi är kritiska mot att det förekommer väldigt tydliga anvisningar till vattenmyndigheterna att de ska klassa ned många vattenförekomster, säger Mia Svedäng.

Om en vattenförekomst klassas som ett kraftigt modifierat vatten kan myndigheterna också sänka miljökraven på närliggande vattenkraftverk.
Enligt vattendirektivet bör man uppnå ”god ekologisk status”. Men om ett vatten omklassas till kraftigt modifierat sänks kravet till ”god ekologisk potential” i stället, alltså ”så bra som det går” vilket är lättare att uppnå med mindre medel.
Historiskt sett har det varit svårt att ompröva tillstånd för vattenkraftverk och endast 80 omprövningar har gjorts sedan miljöbalken trädde i kraft.
Av landets 2 100 vattenkraftverk har dessutom endast 73 stycken moderna tillstånd enligt miljöbalken. De flesta har fått sina tillstånd enlig lagstiftning från 1918 eller tidigare. Då hade vi fortfarande dödstraff och saknade allmän och lika rösträtt.
Men en maxgräns för miljötillståndens livslängd kan vara på gång att införas.
– Just nu fokuserar vi på att ompröva miljövillkoren, och sen inför vi tidsbegränsade villkor med en maxålder på 40 år, säger Johan Kling.
I dag finns det inga prejudicerande domar – och vi vet egentligen inte hur domstolarna kommer att döma i frågorna. Det vi vet är att både djur, natur och turism skulle må bättre av att vattenmassorna släpps fria igen.

Nyheter/Reportage 02 juli, 2025

Koks i lasten?

Genom Gävle hamn, som drivits helt av turkiska Yilport sedan 2016, passerar sex miljoner ton gods - varje år. Foto: Gävle Hamn.

Allt fler svenska hamnar gör jättebeslag av kokain, ofta bland bananer eller andra laster från Sydamerika. Men i Gävle hamn, som drivs av turkiska Yilport och tar emot hälften av Sveriges kaffe, har man bara hittat två gram – på 15 år. ”Något myndigheterna borde undersöka”, menar amerikanska experten Douglas Farah.

2016 skakar några mäktiga män hand på Sydamerikas västkust. I ett och samma rum hittas Ecuadors dåvarande vänsterpresident Rafael Correa, Turkiets ledare Recep Tayyip Erdogan, och Robert Yildirim – högste chef för transport- och gruvjätten Yildirim Group.

Den största turkiska investeringen i Ecuador någonsin – 750 miljoner dollar – har just rotts i hamn. Containerhamnen Puerto Bolivár ägs nu på ett 50-årskontrakt av Yildirim-gruppens hamnbolag Yilport, som är mitt i en global expansionsfas.

Ecuador är en bananrepublik i ordets bokstavliga mening. Mellan 6 och 7 miljoner ton bananer – en tredjedel av världens konsumtion – lämnar landet årligen, främst genom Puerto Bolivár och hamnarna i den större staden Guayaquil, där Yilports regionala högkvarter ligger.

Landet har också under 2020-talet allt oftare börjat kallas en narkostat. Douglas Farah (bilden), grävande journalist och expert på organiserad brottslighet som verkat i Sydamerika sedan 1980-talet, berättar för Flamman att Ecuador länge varit viktigt i det vita guldets leveranskedja, men hur det på senare år blivit ”enormt”.

– Ecuador var alltid något av en ”lagerlokal”, med [vänstergerillan] Farc vid colombianska gränsen mot öst, och Peru i söder. Två storproducenter till grannländer, som behövde någonstans att förvara allt, säger han.

Douglas Farah fortsätter förklara hur fredsavtalet 2016 mellan Farc och Colombias regering ledde till att gerillan fragmenterades, och utbrytargrupper sökte nya möjligheter att förflytta eller expandera verksamheten.

– Dessutom är den officiella valutan i Ecuador den amerikanska dollarn, och bankerna nästan helt oreglerade.

Gräns. Beväpnad ecuadoriansk soldat i en av Guayaquils hamnar. Cesar Munoz/AP

Hela 57 procent av banancontainrarna från Guayaquil innehåller kokain när de kontrolleras i belgiska Antwerpen, enligt en rapport från EU-kommissionen, som besökte Guayaquil 2023 under Ylva Johanssons ledning.

– Bananlaster får förtur, för att de är så tidskänsliga. Ruttnar bananerna till sjöss på grund av en dags försening förlorar du miljontals dollar, förklarar Douglas Farah, och berättar att kokain även ofta göms bland blommor av samma anledning – pålitlighet och punktlighet.

Förra året beslagtogs 419 ton kokain i Europa, berättar Laurent Laniel, analytiker på EU:s drogmyndighet EUDA.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 02 juli, 2025

Från rosé till revolution

Extinction Rebellions röda rebeller intar Donners plats i Visby. Foto: Christine Olsson/TT.

Under Almedalsveckan träffas företag och pr-byråer för att dela upp framtiden mellan sig. Emot sig har de allt från allvarsamma fackmingel till rödklädda klimataktivister och ufo-entusiaster. Låt kampen börja.

På Donners plats i Visby skär en läkare upp magen på en docka. Bakom axeln står en polis som ser till att allt går rätt till, och annars står en järnbur strax bredvid.

Den knappast diskreta aktionen gestaltar Falun Gongs anklagelse om att Kina fängslar deras anhängare och stjäl deras organ. Och vad vore väl Almedalsveckan utan deras närvaro – från mediterandet i gula tröjor framför biblioteket till den ständigt inkilade Epoch Times-mikrofonen på presskonferenserna.

Partiledartalen hålls i parken ett par hundra meter bort, men torget här fångar nog Almedalsandan ännu bättre. Precis intill finns en öppen scen där Direktdemokraterna uppmanar en handfull åhörare att inte ”kasta bort sin röst” och i stället rösta på dem.

En annan gång hör jag en kvinna varna för islamiseringen av Sverige, och en tredje berättar en man i solglasögon – som tycks titta på en var på torget man än står – att fyra tuber som rest tusen kilometer i timmen bevisar att utomjordingar finns. Det rapporteras av fyra piloter, och bekräftades av 20 till, men det spelar ingen roll hur mycket bevis som finns då vi människor är flockdjur.


Talet får mig att tänka att Almedalens demokratiska ådra är omöjlig att helt dränka i företagssponsrad cava. Tills jag träffar på Lisa Pelling, chef för tankesmedjan Arena Idé, som förbereder sig för ett panelsamtal på en innergård. Vi kommer snabbt in på Almedalens jippofiering.

Hon säger att hon mejlade det statliga tågbolaget Green Cargo för att erbjuda sin medverkan i deras panelsamtal om hållbara godstransporter. Arena Idé har nyligen gett ut en rapport om klimatsmarta resor, och hon har nyligen skrivit en debattartikel om varför staten borde ta över underhållet.

Men svaret kom inte från Green Cargo, utan från pr-byrån Rud Pedersen, som meddelade att hennes insatser ”passar inte riktigt in i det tänkta temat”. Som av en händelse hade Lisa Pelling (bilden) på Linkedin en månad tidigare frågat byråchefen Morten Rud Pedersen varför de samarbetar med fossiljättar som BP, och han svarade att de är en ”stolt partner” som ska ”hjälpa dem navigera från fossilbränsle till nya energikällor”.

Nu undrar hon varför ett grönt statligt bolag går via en byrå, i stället för att själva styra dagordningen för sin scen.

– Hur svårt är det att ordna seminarier själva? suckar hon.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Essä/Utrikes 01 juli, 2025

Grönt överflöd börjar i kloaken

Zohran Mamdani kampanjade på löftet om en stad som invånarna har råd med. Foto: Yuki Iwamura/AP.

I en amerikansk vänster som tappat hoppet kommer nu idéerna från liberalt håll, senast i form av boken ”Abundance”. Med deras hjälp kan en muslimsk socialist snart ta makten i USA:s största stad. Men hur ny – och hur liberal – är egentligen den överflödsideologi som tagit New Yorks väljare med storm?

”Är du en avloppssocialist”, frågar den liberala journalisten Derek Thompson sin poddgäst Zohran Mamdani. Intervjun sker en vecka före primärvalet för att utse Demokratiska partiets borgmästarkandidat för New York. Mamdani skrattar och säger han gärna kallar sig det.

Socialisten Zohran Mamdani lyckades oväntat besegra motkandidaten Andrew Cuomo i Demokraternas primärval och är nu favorittippad som ny borgmästare för New York. Mamdani lyckades på kort tid bygga en valkampanj under parollen ”A city we can afford” – en stad vi har råd med – som fick ut 40 000 valarbetare på gatorna.

Avloppssocialister var öknamnet på det tidiga amerikanska socialdemokratiska partiet i den gamla industristaden Milwaukee, Wisconsin i slutet av 1800-talet. Under 70 år var socialdemokraterna en stark regional politisk kraft som inriktade sig på att leverera kännbara förbättringar i arbetarklassens vardagsliv. De försökte hitta konkreta lösningar på industrialismens problem, genom att lyfta frågor som folkhälsa, utsläppsrening och höjd boendestandard.

Socialdemokraterna i Milkwaukee var särskilt stolta över det kommunala avloppssystem de lyckats få igenom, som förbättrade arbetarnas hälsa och livslängd. De bar glåpordet avloppssocialist som en guldkrona, men själva föredrog de begreppet konstruktiv socialism: en handlingskraftig socialism som levererade konkret politik som förbättrade arbetarnas liv.

För Derek Thompson var Mamdani en given gäst att bjuda in till sin populära podcast Plain English. Vid ett valmöte den 14 juni hade borgmästarkandidaten hållit ett tal som ekade av Occupy Wall Streets och Bernie Sanders retorik, där han förklarade att det nya stadsstyret måste ha en konkret plan att leverera överflöd som gynnar de 99 procenten i stället för de 1 procenten. Det var just ordet överflöd (abundance) som fångade Thompsons uppmärksamhet. Hade den liberala poddaren och den socialistiska agitatorn något gemensamt?

Efter Donald Trumps valseger i USA har en infekterad debatt kring Demokraternas framtid nästan slitit partiet itu. Vissa har argumenterat för att partiet måste återta patriotismen och överge antirasistiska eller feministiska ståndpunkter som stämplats som ”woke”, medan andra har hållit tyst i hopp om att Trumps politik ska underminera sig själv.

Ett av de mer innovativa försöken att förnya partiet kommer från Derek Thompson. I mars släppte han tillsammans med den populära New York Times-journalisten och poddaren Ezra Klein storsäljaren Abundance (Avid Reader Press). Boken är en liberal stridsskrift för att omvandla Demokraterna och lansera en ny politik för USA. Kritikerna menade att boken bara var ”en ompaketering av nyliberalismen för en post-nyliberal värld”.

Klein och Thompson försöker hitta en väg att göra liberalismen relevant igen, så att den åter kan bli en framgångsrik politisk kraft och övervinna sin kris. Liberalismen måste bli attraktiv och börja leverera. De stigande levnadsomkostnaderna drev väljarna att rösta på Trump. Hur ska de kunna vinnas tillbaka?

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 01 juli, 2025

Öresundsbron visar upp Malmös inställda framtid

Öresundsbron är Europas femte längsta bro. Foto: Pierre Mens/Scanpix/TT.

Minnena flyter ihop. Det kan inte vara när han gick in på en hemmafest på Istedgade och bajsade ned toagolvet efter många öl och en dåligt tillagad hipsterburgare. Då lommade min vän i väg utan att säga något och tog Öresundståget tillbaks över bron.

Nej, det här var en annan gång. Floss på Larsbjørnsstræde. Tio tequilashots för 100 danska. Sedan hade han tappat sitt pass och vid den här tiden stod inhyrda vakter på Kastrups tågperrong och krävde id-handling för påstigning mot Sverige. Vi behövde kunna förhandla. Det fick bli taxi.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 30 juni, 2025

Gör Ungern gay igen

Prideparaden i Budapest har blivit en katalysator för kritik mot högerregeringen. Foto: Rudolf Karancsi/AP/TT.

Regeringen hotade med ansiktsigenkänning, böter och fängelse. Men när tåget väl drog igång fylldes boulevarderna av färg, jubel och satir – i protest mot det auktoritära projekt som gjort Ungern till EU:s mest homofoba land.

Den sista trafik som släpps fram på boulevarden utanför stadshusparken i Budapest är en dubbeldäckare med turister, som visar handhjärtan och knutna nävar. Folkmassan svarar med jubel och applåder.

En timme tidigare såg samlingen ännu oroande liten ut, men fyller nu hela den breda gatan och de omkringliggande torgen. Snart går demonstrationståget iväg.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar 27 juni, 2025

Linn Svansbo: Almedalen har blivit en rosébunker

Årets huvudperson under Almedalsveckan var ÖB Michael Claesson, som här syns ombord på HMS Carlskrona. Foto: Jessica Gow/TT.

På varenda scen diskuterades säkerhet och försvar. Men drömmarna om en bättre värld fick inte plats i årets Almedalsvecka.

Det mesta som går att säga om Almedalen har redan skrivits. Hundratals texter om lobbyismen, klägget, rosévinet, demokratin, näringslivifieringen.

Tyck vad du vill om nördarnas egen Roskildefestival, men den som lyssnar på talen och läser programmet lär sig något om dem som styr – eller gör anspråk på att styra – Sverige. I år lär man sig bland annat att Länsteatern Gotland anordnar seminarier om teatrarnas roll i totalförsvaret. Totalt finns närmare 400 programpunkter med orden ”försvar” eller ”beredskap” i titeln. Och istället för att hålla ett traditionsenligt tal besökte statsministern Ulf Kristersson endast ön för att posera framför det nyinköpta tyska luftvärnssystemet Iris-T.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 27 juni, 2025

Vänsterpartiet vill återta välfärden: ”Avkriminalisering”

Nooshi Dadgostar i Almedalen under fredagen. Foto: Jessica Gow/TT

”Gängkriminaliteten har slagit sig ned i själva navet i vårt samhälle”, säger Nooshi Dadgostar i Almedalen. Nu föreslår Vänsterpartiet en trestegsplan för att återta känsliga välfärdsområden – men näringslivets organisationer är kritiska.

De senaste månaderna har avslöjanden duggat tätt om att verksamheter som hvb-hem, personlig assistans eller avhopparverksamhet drivs av kriminella. 

– Gängkriminaliteten har slagit sig ned i själva navet i vårt samhälle, välfärden. Det är där de bygger sig in i vårt samhälle och bygger inflytande, säger partiledaren Nooshi Dadgostar i sitt partiledartal Almedalen under fredagen.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 27 juni, 2025

Skönheten är ingenting utan ett samhälle

Nacka Grace vill vara 1920-tal, men blir mest en tom gest. Illustration: Brunnberg & Forshed.

Nacka Grace utanför Stockholm lajvar 1920-talets urbana charm men har helt glömt vad arkitekturen en gång ville göra för medborgarna.

Den nybyggda samtiden kan ibland tyckas ful, närmast ogästvänlig. Som tidigare i maj i Skellefteå, på höjden ovanför Northvolts enorma vita kala fabrikshallar. Det var tomt, förutom en korp som satt och skorrade sitt mäktiga storskogsljud i en tall i en kvarglömd dunge i den utplånade lingonskogen.

Att då ställa sig upp och ropa på skönhet, omsorg, rimlighet kan nästan tyckas som en medborgerlig skyldighet.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar/Kultur 26 juni, 2025

Alice Aveshagen: Kåt och cool – men bara om du är smal

Artisten Lola Young har en egen stil, men hånas för att hon inte är smal nog. Foto: Amy Harris/AP.

Sex är fräckt och kul – så länge det kommer med ett pastellfilter, en midja i storlek 34 och ett skämt i slutet. Knullsug utan ironi bara pinsamt.

Ett särskilt obehag uppstår när en kvinna uttrycker knullsug utan ironi, utan filter, utan blinkning mot publiken. När orden står nakna, utan inramning, blir de pinsamma. Då kommer hånet – snabbt, instinktivt. En känsla av att något är fel, utan att man riktigt kan säga vad.

Den brittiska sångerskan Lola Youngs utskällda singel ”One thing” illustrerar just ett sådant uttryck. Inte för att den är mer sexuell än annan pop, utan för att den vägrar att vara smakfull. Hon inleder viskande: ”Oh, hi.” Ömt, nästan spelat blygt. Men sedan vänder tonen: ”I wanna make you feel appreciated when you’re deep up in me/When you’re deep up inside”. (”Jag vill att du känner dig uppskattad när du är djupt inne i mig/När du är djupt uppe”.)

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 26 juni, 2025

Farage tar kommandot över Storbritanniens höger

Foto: Ian West/PA Photos/TT, Adobe stock.

Nigel Farage är segerviss. Efter vårens lokalval i Storbritannien har hans högerparti Reform UK tagit makten på flera orter i landet – och i nationella mätningar slår de rekord efter rekord. Som Farages enda hinder står en av landets minst populära premiärministrar någonsin, ett fragmenterat Toryparti – och hans eget ego.

Preston, England.

I en av de vackra salarna i County Hall, med träpaneler längs väggarna och ljusblått tak, sitter tio män runt ett bord. Alla tillhör det politiska partiet Reform UK, och tillsammans utgör de den nyvalda kommunstyrelsen i Lancashire.

De väntar spänt på att deras partiledare, Nigel Farage, ska komma och gratulera dem till framgången i det senaste lokalvalet.

När Farage kommer in i rummet, iklädd kostym och en lila paisleymönstrad slips, börjar han genast skämta. Någon frågar Nigel om han vill ha något att dricka.

– Är det inte lite för tidigt för det? frågar Farage och skrattar gott.

Klockan är halv tio på morgonen och Nigel Farage har mycket att vara glad över. Valsegern för Reform UK i Lancashire i lokalvalen var total. Partiet vann 53 av totalt 84 platser i kommunfullmäktige. Näst störst blev de konservativa Tories, med endast 8 platser. Reform UK lyckades nästan helt utplåna både Tories och Labour. Landets två traditionella maktpartier backade med 40 respektive 27 mandat.

Samma mönster upprepades i en rad andra kommuner i England. Reform UK sitter nu i majoritet i 10 av de 24 kommuner och andra lokala municipaliteter som höll lokalval i början av maj. Partiet vann även flest mandat av alla partier – 677 av de totalt 1 650 mandat som fanns att ta. Nationella undersökningar visar att partiet nu är det mest populära i Storbritannien. Vissa undersökningar pekar på att runt 30 procent av alla britter skulle rösta för partiet om det var val i dag.


Reform UK grundades i slutet av 2018 av Nigel Farage, då under namnet The Brexit Party. Farage har länge varit en av Storbritanniens mest högljudda och inflytelserika EU-kritiker. Han var en av medgrundarna till partiet UKIP som han även ledde under 2010-talet. Efter Brexitomröstningen 2016 sade Farage att han hade uppnått sin politiska ambition och avgick som partiledare.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)