Knappt utkommen har Manne Forssbergs sexualupplysningsbok för unga killar, Kukbruk, redan kallats klassiker och hyllats i pressen. Till stor del är det välförtjänt. När skolans gamla hederliga sexual-upplysning håller på att förfalla tillsammans med resten av skolsystemet, och oskulderna hänvisas till porr på internet om de vill lära sig livets uppkomst, behövs det bra och enkla sexologi-böcker.
Kukbruk är pedagogiskt upplagd.
Ett kapitel om könssjukdomar, ett om onani, ett om samlagsdebuten, ett om homosexualitet och så vidare. Åsikterna är moderna och icke-moraliserande. Manne Forssberg tar också strid om könsrollerna och har producerat riktigt bra texter om feminism och jämställdhet.
Ändå finns ett par invändningar mot Kukbruk. En del rationella. Vem är boken skriven för, författarens yngre alter ego eller en verklig tonårspojke av kött och blod?
I Forssbergs värld kan man visserligen ha erektionsproblem eller liten kuk, men man är alltid kåt, alltid lyckad, alltid åtrådd och alltid kär. Andra mer känslomässiga. Efter ett tag kräks jag på de personliga anekdoter som inleder varje kapitel. Jag är inte särskilt intresserad av hur Manne Forssberg lärde sig onanera eller hur han lekte Ryska posten på lågstadiet.
Många av texterna verkar ha kommit till mest för att bevisa författarens vida erfarenheter och allmänna förträfflighet.
På baksidan uppges boken vara ”som en storebrorsa som vet vad det handlar om och som har svaren på dina frågor”.
Fullt medveten om att jag inte tillhör Kukbruks främsta målgrupp (tonårspojkar), kan jag inte låta bli att irriteras av just denna storebrorsattityd. Boken hade fyllt sin funktion bättre om den förkortats rejält.
Förhoppningsvis kan de yngre männen bättre än undertecknad ta till sig bokens fakta, utan att störas av den klämkäcka tonen och de haglande klyschorna.
Manne Forssberg är mån om att nå ut till ungdomarna och poppar gärna till språket med uttryck som ”fett nice”.
Oftast blir det bara konstlat. Som när han betecknar föräldrar som ”päronen”, ett uttryck som tidigare aldrig använts av någon människa född efter 1950. Författaren uppges vara född 1983, men ofta känns han gammal, så gammal. En förvuxen storebror, som visserligen har mycket viktigt att säga men som inte alltid förmår säga det på ett bra sätt.