Vad skall krävas, mer än allt detta som Aliyya och hennes familj har åstadkommit, för att få stanna kvar i Sverige? Läkarstudenter protesterar nu mot avslagsbeslutet på sin kurskamrats asylansökan.
Vi studerar till läkare på Karolinska Institutet i Stockholm. Det gör också vår kurskamrat, Aliyya. Det som skiljer henne från de flesta av oss andra i klassen, är att hon som barn tvingades fly från sitt hemland Azerbajdzjan. I sju års tid har hennes familj etablerat sig i Sverige, och Aliyya har med mycket slit förverkligat sin dröm att studera till läkare. Aliyya har just fått svar på sin andra asylansökan: ännu ett avslag. Vi har mycket svårt att förstå det.
Aliyya har under sina sju år i Sverige hunnit rota sig, knyta vänskapsband, och skapa sig en ljus framtid här. Vi som går i Aliyyas klass på läkarprogrammet känner henne som en glädjespridare och en otroligt begåvad ung kvinna. Någon med ett brinnande intresse för att lära sig nya saker och som inte tvekar när det gäller att hjälpa andra. Aliyya är den som är mest påläst på seminarierna och som man alltid kan komma till för att få hjälp med att förstå den mest komplicerade fysiologiska processen. Om det är någon som har kapaciteten att uträtta stordåd är det hon!
Migrationsverket motiverar sitt utvisningsbeslut med påståendet att familjen inte bott i Sverige länge nog för att hinna anpassa sig till livet här. Detta trots att de har varit här mycket länge, och att Aliyyas far har uppehållstillstånd och arbete i Sverige. Migrationsverket tänker nu splittra familjen genom att utvisa Aliyya, hennes mor, och hennes lillebror som tar studenten om ett år. Det är alltså i Sverige Aliyya och hennes bror har bott sedan de var barn. Det är här de har sina vänner, och det är här de går i skolan. Hur kan det vara etiskt försvarbart att utvisa en familj som under sju år har skapat sig ett liv i Sverige, till ett land där de riskerar förföljelse?
Inte nog med att det vore inhumant att utvisa Aliyya och splittra hennes familj; det vore dessutom en stor förlust för Sverige.
Inte nog med att det vore inhumant att utvisa Aliyya och splittra hennes familj; det vore dessutom en stor förlust för Sverige. Aliyyas empati och begåvning är precis det som det svenska samhället behöver, och vi är övertygade om att hon kommer att bli en fantastisk läkare så länge hon faktiskt får chansen. Att utvisa Aliyya skulle innebära förlusten av en oerhörd tillgång för det svenska samhället, inte minst för vården. Vi står som känt inför en omfattande vårdkris delvis orsakad av läkarbrist, och att då utvisa en blivande läkare och hennes mor, som är utbildad barnläkare, vore ren idioti.
Aliyya och hennes familj har kämpat mot till synes omöjliga odds för att etablera sig i Sverige. När familjen kom hit var barnen bara 11 och 16 år gamla, och trots att de har levt med det ständiga hotet att utvisas har både Aliyya och hennes lillebror briljerat i skolan. Båda har tilldelats stipendier och fått fantastiska lovord från sina lärare.
Att klara av det som Aliyya och hennes bror har lyckats med på bara sju år är beundransvärt, men borde inte krävas för att få uppehållstillstånd. Att ursprungslandet Azerbajdzjan inte är säkert för familjen borde vara nog för att få stanna. Att de har sina liv i Sverige borde vara nog.
I sju års tid har Aliyya och hennes familj kämpat för att få stanna, för att få arbeta, för att få hålla ihop. För att få leva. Att utvisa dem nu vore att rasera allt de har skapat och dessutom riskera deras liv. Som blivande läkare vill vi leva och verka i ett land som visar empati för människor som har det svårt, där myndigheter fattar rättssäkra beslut på rimliga grunder. Vi kan därför inte acceptera Migrationsverkets beslut att utvisa Aliyya och hennes familj, och kräver att Migrationsdomstolen häver beslutet snarast. Alternativet vore en stor förlust för Sverige och för alla oss som har haft turen att lära känna Aliyya.
Egentligen säger kanske Aliyyas egna ord om utvisningsbeslutet allt man behöver veta: “Sverige är mitt hem. Och jag fortsätter, trots allting, att hoppas att jag får stanna här, tillsammans med min familj.”
Vad kan du göra för att hjälpa Aliyya och hennes familj? Vad kan du göra för att två syskon som har bott i Sverige sedan de var barn ska få stanna här? Skriv på vår namninsamling, twittra, skriv på din Facebook, skriv på din blogg, använd dina kanaler för att uppmärksamma detta. Vad skall krävas, mer än allt detta som denna unga kvinna och hennes familj har åstadkommit, för att få stanna kvar i Sverige?
Tack för din hjälp.
