Inrikes 1 mars, 2018

Lärare utan legitimation riskerar att förlora sitt fack

Lärarförbundets ledning föreslår att förbundet slutar organisera lärare utan behörighet. Tanken är att det ska stärka de behöriga lärarnas position. Men kritiker menar att det snarare kommer att få motsatt effekt – och att en stor del av lärarkåren därmed blir utan möjlighet att organisera sig i ett specialiserat yrkesförbund.

– Vi ser det här som ett sätt att ta Lärarförbundet in i framtiden och medverka till en starkare lärarprofession, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet, till Flamman.

I mitten av januari meddelade ledningen för hennes förbund att de ville dra en tydligare gräns mellan vilka som är lärare och inte.

Enligt ledningens förslag till kongressen, som hålls i oktober i år, vill Lärarförbundet därför sluta ta emot nya medlemmar som inte är behöriga lärare. Om förslaget blir verklighet skulle det innebära att många av de som i dag jobbar som lärare inom den svenska skolan blir utan möjlighet att organisera sig i ett dedikerat fackförbund.

Sedan 2011 är det inte tillåtet att tillsvidareanställa lärare som saknar lärarlegitimation i landets skolor. På grund av den mycket omfattande lärarbristen införde regeringen 2016 en temporär uppluckring av reglerna, som innebär att lärare utan legitimation kan få anställas som lärare i upp till tre år.

Allt fler obehöriga
Enligt Skolverkets senaste statistik fortsätter dock andelen obehöriga lärare inom den svenska skolan att öka. Under läsåret 2016 utgjordes 57 procent av nyanställningarna inom lärarkåren, beräknat på heltider, av personer utan lärarlegitimation. Arbetsförmedlingens prognoser visar inga tecken på att bristen på utbildade lärare kommer att minska.

Enligt en rapport från Sveriges kommuner och landsting, SKL, som släpptes förra veckan behövs 187 000 nya lärare innan 2031. Det är fler än vad Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad, bedömer vara möjligt att utbilda – ens i teorin.

– Enbart en utbyggnad av lärarutbildningen är inte realistiskt för att lösa lärarbristen. Vi behöver också andra yrken i samhället, som sjuksköterskor, ingenjörer, läkare, socionomer och så vidare, säger Per-Arne Andersson.

Den stora grupp som jobbar inom yrket men som saknar lärarlegitimation har än så länge möjlighet att ansluta sig till åtminstone ett av branschens två fackförbund. Lärarnas Riksförbund organiserar bara utbildade lärare, men Lärarförbundet har fram tills nu stått öppet även för outbildade. De organiserar även förskollärare, rektorer och syokonsulenter. Lärarnas Riksförbund har ibland skämtat om att Lärarförbundet ”tar vem som helst”.

Lönebildningen kommer att drabbas, det får man ju inse. Om obehöriga inte får ta del av fackliga framgångar så kommer det att drabba hela yrkesgruppen.

Ett flertal källor inom Lärarförbundet berättar nu för Flamman att det finns ett utbrett missnöje med förslaget om att sluta organisera obehöriga lärare. Förutom att vissa medlemmar anser att förslaget helt enkelt är osolidariskt, menar många också att det kommer leda till färre medlemmar på kort sikt, samtidigt som man tappar ett av sina viktigaste rekryteringsargument gentemot Lärarnas Riksförbund.

Under torsdagen väntas Lärarförbundets tunga Göteborgsdistrikt fatta beslut om en motion om att motverka förslaget.

”Om vi ska lyckas med våra fackliga åtaganden, om vi ska lyckas få en bättre arbetsmiljö och högre lön så behöver vi stå tillsammans, enade. Om vi lämnar en grupp utanför, till sämre villkor och lägre löner, så drabbar det även oss.” skriver de 27 medlemmarna bakom motionen.

Andra klassens lärare
Ludvig Fahlvik är lärarstudent och har under utbildningen arbetat som lärarvikarie. Han tillhör alltså de tusentals lärare som än så länge inte är tekniskt behöriga. I dag är Ludvig Fahlvik medlem i båda fackförbunden som student. Enligt Lärarförbundets nya förslag kommer studenter även i fortsättningen att kunna vara medlemmar.

Ludvig Fahlvik är dock övertygad om att förslaget kommer att skapa ett slags andra klassens lärare.

– Lönebildningen kommer att drabbas, det får man ju inse. Om obehöriga inte får ta del av fackliga framgångar så kommer det att drabba hela yrkesgruppen. I förlängningen kommer det att löna sig att anställa obehöriga framför behöriga, säger han till Flamman.

En annan medlem, med mycket god insyn i Lärarförbundets organisation, menar att valet dessutom är otaktiskt.

– Det här med att skapa ett professionsfack handlar nog om att man tycker att det är lättare att driva frågor om skolans utveckling, snarare än till exempel arbetsmiljöfrågor – där det är mycket svårare att få gehör. Men jag tror att det är väldigt otaktiskt, eftersom man försvagar sin egen fackliga styrka, säger medlemmen, som vill vara anonym.

Det förslag som vi nu lägger fram, det är att bli tydligare med vilka som ingår i lärarprofessionen.

Ena professionen
Men Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand håller inte med.

– Vi ser tvärtom att vi hela tiden organiserat oss utifrån en grundidé; att vi vill ena hela professionen i en organisation. Det förslag som vi nu lägger fram, det är att bli tydligare med vilka som ingår i lärarprofessionen. Vi ser det som ett sätt att bli starkare i vår identitet, men också i våra krav, säger hon till Flamman.

– Det handlar om att vara tydlig med vad som faktiskt krävs för att utföra ett fullvärdigt lärararbete.

En del i det kravet, är att de lärare som inte har fullständig utbildning inte ska ha lika bra villkor som de utbildade.

– Vi har regler som gör att du som outbildad inte kan bli tillsvidareanställd, att du sitter på korta visstidsanställningar och du drar det kortaste strået om en utbildad söker tjänsten. Det är ju så vi vill att det ska vara och då vill vi också vara ärliga med vilka vi organiserar, säger Johanna Jaara Åstrand.