Den 17 september nåddes vi av beskedet att vår partikamrat Lennart Värmby avlidit efter att under några år kämpat emot sin cancersjukdom.
Lennart var född och uppvuxen i Borås men kom i unga år till Kronobergs län för att arbeta i Emmaus arbetskollektiv. Men ganska så snart insåg dåvarande VPK Kronobergs partiledning, med rätta, vilken utomordentlig företrädare Lennart kunde bli för partiet och han anställdes som ombudsperson i Kronobergs län, ett arbete som Lennart kombinerade med att företräda partiet i kommunpolitiken i Växjö under många år. Mellan 1998–2002 arbetade Lennart i Sveriges riksdag med uppdrag som suppleant i näringsutskottet och skatteutskottet. Han utsågs senare till en av regeringens vindkraftssamordnare – ett uppdrag som han tog sig an med okuvlig energi, glädje och lust, liksom han gjort med alla övriga uppdrag han haft. Efter valet 2014 blev Lennart ledamot i regionfullmäktige och regionstyrelsen i Region Kronoberg, gruppledare för vänsterpartiets regiongrupp och ordförande i FOU-beredningen. Lennart var också en känd och aktiv förespråkare för sociala företag och var en drivande kraft i en mängd olika sammanhang. Alltid med hjärtat till vänster!
Med värme, humor och ett äkta patos för solidaritet och rättvisas minns vi Lennart
Lennart har under nästan 50 år varit en av Växjös starkaste och mest uppskattade profiler. Iklädd sin välkända Vega-mössa, skinnväst och med ett smittande leende och en stor portion humor blev han snart en välkänd och uppskattad talare vid ett otal torgmöten, valrörelser och en mängd olika solidaritetsarrangemang. Inte endast i hemstaden Växjö utan i hela länet och så även i Stockholm under sin riksdagsperiod. Han hade förmågan, att oavsett politisk uppfattning, få ett stort förtroende för sina kunskaper, sitt aldrig sinande engagemang och sitt sätt att lyssna på allmänheten (eller ”allmogen” som Lennart brukade säga i sina tal). Det var inget passivt lyssnande, utan när det för att rätta till orättvisor behövdes, så tog han självklart itu med det i sitt politiska arbete. Personligen uppskattade jag också väldigt mycket kamratskapet och vänskapen – även när vi i vissa politiska frågor hade skilda uppfattningar. Vi diskuterade och debatterade sakfrågorna men efter diskussionerna så var kamratskapet och vänskapen lika stark.
När lennart talade lyssnade en. Ett exempel är en valrörelse där en mängd politiker höll sina tal vid Speaker’s Corner i Växjö. Jag besökte en av alla de affärer som ligger runt omkring denna plats. Jag hörde en av personalen säga: ”Vi har dörren stängd, trots värmen. Det är så tröttsamt att höra alla dessa politiker prata. Men när han med Vega-mössan pratar, då öppnar vi dörren för han är det roligt att lyssna på!” Ja, många dörrar öppnades för Lennart, men framför allt öppnade Lennart dörren för många människor. Otaliga är de berättelser vi får ta del av från människor som mött Lennart i en mängd olika sammanhang, och vad dessa möten betytt för de olika personerna.
Med värme, humor och ett äkta patos för solidaritet och rättvisa minns vi Lennart. Det är med sorg och saknad efter en fantastisk person som vi delar sorgen med Lennarts maka Carin Högstedt och barn, barnbarn och övrig släkt.