Det var i slutet av förra veckan som den Liberala riksdagsledamoten Bengt Eliasson lämnade in ett par sidor till Konstitutionsutskottet. Kravet var enkelt: granska barn- äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér. Anledningen var något mer komplex.
Sedan ganska många år tillbaka har LSS – lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade – inneburit att så gott som alla med svåra funktionshinder i Sverige har fått rätt till assistans. Upp till 20 timmar var kommunens ansvar. Därefter tog Försäkringskassan över med statliga pengar.

Tills för två år sedan ökade dock kostnaderna kraftigt, och efter flera uppmärksammade exempel på fusk inom assistansbranschen ändrade regeringen i Försäkringskassans regleringsbrev, det vill säga det dokument som styr myndighetens verksamhet.
Den centrala nya meningen lyder: ”Försäkringskassan ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen”.

En av tio får sin ansökan beviljad

Färre beviljade assistanstimmar blev också effekten, och med det minskade kostnader.
Många som innan ändringen fick assistans har nu fått den indragen. Av de som ansöker för första gången får en av tio sin ansökan beviljad.
– Det är helt galet, säger Bengt Eliasson till Flamman.
– Myndigheten har följt de här raderna till punkt och pricka. Det är katastrof. Det är i snitt två personer om dagen som blir av med sin personliga assistans – och då rapporterar Försäkringskassan tillbaka att man uppfyller sitt uppdrag till regeringen.

Regeringen har tillsatt en utredning om LSS, som ska avslutas strax efter valet 2018. Oavsett vem det blir får vinnaren alltså en het potatis i knät redan från början.
Men Bengt Eliasson tror att utredningen mest är ett sätt att skjuta upp frågan så att regeringen slipper ta i den under valrörelsen, och han har ganska lite hopp om att något ska förändras, så som utredningsuppdraget är formulerat idag.
– Där finns ingenting att hoppas på för personlig assistans. Den kommer förmodligen att leda till fler neddragningar än de som redan finns, säger han till Flamman.

Vad det handlar om är ju mänskliga rättigheter

Liberalerna, då Folkpartiet, var delaktiga i att driva igenom LSS när den infördes 1994. Då bedömdes assistansen kosta fem miljarder om året. I dag ligger kostnaden närmare trettio miljarder.
Kan det få kosta hur mycket som helst?
– Vad det handlar om är ju mänskliga rättigheter. Den prislappen får väl bli såhär. Sen får vi inte glömma att två tredjedelar ungefär, visar genomgångar, går tillbaka till det allmänna. Och så är det det är ju hundra tusen arbetstillfällen, och det är ett utmärkt så kallat enkelt jobb, säger Bengt Eliasson.

Misstroendevotum kan väckas

Flamman ringer upp Åsa Regnérs pressekreterare, Sami Mashial, för att be om en kommentar. Men det, meddelar pressekreteraren, är hon inte intresserad av.
– Nej. Det är ju inte ens säkert att KU kommer att granska det här, säger han till Flamman.
Om Konstitutionsutskottet väljer att granska Åsa Regnér och regleringsbrevet kan effekten i slutändan bli att misstroendevotum väcks mot ministern. Men att det politiska läget gör det svårt för de borgerliga partierna att driva igenom ett sånt krav visade sig redan i början på hösten.
Då handlade det om IT-skandalen på Transportstyrelsen och de ministrar som ansågs vara ansvariga för den. Då backade också Liberalerna och Centerpartiet från sina tidigare krav om misstroendevotum när det kom till kritan. Utan dem saknade Alliansen mandat att fälla någon ur regeringen.
Men anmälan har inte till syfte att driva igenom ett misstroendevotum mot Åsa Régner, enligt Bengt Eliasson.
– Nej, det hoppas jag inte. Det hoppas jag verkligen inte, säger han till Flamman.
– Jag hoppas ju att KU ska komma fram till att det här är ett misstag, helt enkelt. Och jag hoppas att regeringen backar. Att Åsa Regnér backar.

Ohly: Fel väg – men bra att frågan lyfts

Regeringens nedskärning av assistansen gör många desperata, konstaterar Lars Ohly, ordförande för Funktionssätt Sverige, en paraplyorganisation för funktionsrättsrörelsen.
– Då reagerar många av oss med en väldig frustration som är väldigt förståelig. Men alla vägar att agera är inte bra, säger han till Flamman.
En KU-anmälan av en minister, är till exempel, fel väg att gå.
– I det här fallet är jag väldigt tveksam till om regeringen har gjort något formellt fel. Jag kanske är gammalmodig, men jag tycker att KU-anmälningar ska användas till det som det är tänkt.
Men gör det någon skada att KU-anmäla på det här viset?
– Det skulle vara löjligt att påstå att det gör någon skada. Och att den här frågan lyfts, och att det skrivs debattartiklar om det och så vidare. Det är viktigt.
Lars Ohly håller dock med Bengt Eliasson om att den utredning som nu ligger kan vara ett sätt för riksdagens två största partier – Moderaterna och Socialdemokraterna – att undvika frågan i den kommande valrörelsen.
– Då är det våran sak att inte låta dem smita undan med det.