EU-kommissionens plan på en gemensam lag om minimilön för alla medlemsländer har kritiserats av LO, TCO och Saco från dag ett. De svenska facken säger att de har lovats men hittills inte fått ett undantag från reglerna, och att lagen därmed riskerar att omöjliggöra fackens oberoende från staten och EU.
När EU-parlamentets chefsförhandlare – en kristdemokrat och en socialdemokrat – nyligen presenterade sitt förslag på hur lagen ska se ut höjdes temperaturen från LO. Vice ordförande Therese Guovelin säger till tidningen Arbetet att det nya förslaget är ”om möjligt ännu skadligare för den svenska modellen”. Hon fortsätter:
– I slutänden kan det bli EU-domstolen som sätter löner i Sverige. Om fackföreningarna inte har kvar kärnuppgiften att förhandla fram löner, varför ska man då vara med i facket?
Hon syftar bland annat på den skrivning som säger att länder där mindre än 90 procent av arbetsmarknaden täcks av kollektivavtal ska upprätta en statlig åtgärdsplan. I kommissionens förslag är den siffran 70 procent. Guovelins oro är att fackförbundens verksamhet därigenom kommer tvingas sammanblandas med statens. Hon oroar sig också för att EU-domstolen ska kunna pröva både kollektivavtalade löner och ett visst fackförbunds rätt att företräda de anställda.
Susanna Kierkegaard, ledarskribent på Dagens Arena, säger i tidningens podd ”Kyrkogården” att det svenska motståndet sannolikt är svårt att förstå för andra europeiska fackförbund och arbetarpartier. Lagförslaget är skrivet med det uttryckliga målet att fler länders arbetsmarknad ska fungera som Sveriges. Enligt de svenska facken bygger det på ett gravt missförstånd av relationen mellan fack och stat.