Det var på måndagen i förra veckan som ett sus gick igenom den svenska vänstern. LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson stod på en presskonferens och sa:
– Vi accepterar att detta sker med lägre löner. Det är rimligt att arbetsgivaren får lägre kostnader.
Han talade om det nya förslag på så kallade utbildningsjobb, som LO hoppas kunna få till stånd genom att erbjuda arbetsgivarsidan lägre kostnader.
Det är ett historiskt, om än inte unikt, avsteg från LO:s kamp för höjda löner.
Därför förvånades många när LO lanserade förslaget i förra veckan. Utbildningsjobb, som LO kallar sin arbetsmarknadssatsning, innebär att den anställde ska arbeta samtidigt som den studerar upp saknad gymnasiebehörighet. Det kan också innebära att de anställda skulle få lägre lön, trots att de jobbar heltid och studerar på sin lediga tid. Förslaget riktar sig i första hand till nyanlända.
Både regeringen och oppositionen talar sig just nu varma för samma arbetspolitiska lösning. ”Enkla jobb” ska innebära att mer kvalificerade anställda ska fokusera på svårare uppgifter medan mindre kvalificerade ska anställas, billigare, för att utföra enklare arbetsuppgifter. På så sätt hoppas man att lågutbildade, som traditionellt har svårt att få jobb, ska kunna hitta anställningar.
LO, som kommer att vara motpart till förhandlingar om de enkla jobben, är däremot emot. I praktiken innebär det sänkta löner, och sänkta löner är precis vad LO vill undvika. I alla fall brukade det vara det.
LO:s nya förslag tar fasta på att utbildningsjobben, till skillnad från de så kallade enkla jobben, ska vara något temporärt. De anställda ska vara billig arbetskraft bara medan de skaffar sig gymnasiekompetens. På så sätt ska de kunna ta sig själva ur låg anställningsbarhet.

Positionsförflyttning

För att intressera arbetsgivarna för lösningen tycks LO nu vara beredda att acceptera lägre löner.
– Man kan konstatera att det är en positionsförflyttning, ja, säger Torbjörn Hållö på LO till Flamman. Det är han som har skrivit rapporten där förslaget presenteras.
I den är det tydligt att det är just de enkla jobben man vänder sig emot, men samtidigt verkar man hålla med om att en lösning i den riktningen är nödvändig. Det finns en mer skrämmande tanke än sänkta löner, till och med för LO.
De senaste årens stora invandring har medfört en ökning av antalet vuxna utan gymnasieutbildning i Sverige. De är en grupp som har haft svårt att få jobb. Medan arbetslösheten för inrikes födda sjunker, stiger den för de som är födda i utlandet.
Det Torbjörn Hållö är mer rädd för än sänkta löner, det är att en stor grupp ska hamna helt utanför arbetsmarknaden. En grupp som försörjer sig på svarta löner, och på så sätt undergräver både statens och LO:s auktoritet.
Det är en rävsax: på ena sidan lönesänkningar och på ena sidan och allt fler svartjobbare på den andra. LO räknar själva med att gruppen som utbildningsjobben ska rikta sig till idag består av ungefär 50 000 människor.
– Det handlar om att arbeta av en puckel som vi har nu på grund av den stora invandringen, säger Torbjörn Hållö.
Så det handlar om några år som det här avtalet ska gälla, max?
– Ja, precis.
Kommer inte arbetsgivarna utnyttja detta för att få till en generell eller mer permanent sänkning av lönerna?
– Det kommer naturligtvis alltid finnas företag som försöker utnyttja de avtal som finns, men vi tror att de här grupperna riskerar att bli ett låglöneproletariat som står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Vi tror att det långsiktigt mest rationella är att motarbeta det.

Ojämlikheten ökar

Lisa Pelling, utredningschef på den oberoende progressiva tankesmedjan Arena, är kritisk till förslaget.
Även om hon anser att kombinationen av arbete i utbildning i grunden fungerar bra, och att LO gör rätt i att konstatera att marknaden inte klarar av att lösa problemen med att nyanlända har svårt att komma in på arbetsmarknaden, hoppas hon att förslaget, som det ser ut idag, aldrig blir verklighet.
– Vi lever i det land med snabbast ökande ojämlikhet av alla OECD-länder. Vi ska absolut inte sänka lönen för de som får minst betalt. Full stop!
Sänkta löner skulle dessutom kunna innebära att nyanlända inte kommer upp i de nivåer som krävs för familjeåterförening.
Och det är inte de enda problemen, enligt Lisa Pelling. För många kanske det inte ens är möjligt att kombinera arbete och studier på det sätt som är föreslaget.
– Det är viktigt att inte minst nyanlända kan kombinera arbete med studier. Men anser LO plötsligt att man ska ägna mer än fyrtio timmar till arbete eller studier? Det utesluter ju på ett förödande sätt alla som har något slags omsorgsansvar. Har du barn som du ska hämta på förskolan eller fritids – då går det ju inte, säger Lisa Pelling till Flamman.
Men verklighet av förslaget blir det kanske aldrig ändå. För att det ska bli av krävs en trepartsöverenskommelse mellan regering, arbetsgivare och fack. Och Svenskt näringsliv är svala. De tycker inte att LO ger tillräckligt mycket, även om de anser att förslaget är ett steg i rätt riktning.
– Återigen visar dock LO att de utesluter den grupp som allra mest behöver den här typen av reformer, det vill säga de som inte har en färdig grundskoleutbildning. Svenskt Näringsliv har vid upprepade tillfällen påpekat att det krävs mer för att dessa personer ska få en chans in på arbetsmarknaden, säger Svenskt näringslivs vd Caroline Lemne i ett pressmedelande.
Näringslivsminister Mikael Damberg (S) säger sig dock välkomna beslutet, trots att han för bara ett par månader sedan konstaterade att en socialdemokratisk regering aldrig skulle bidra till sänkta löner.
Tillsammans med finansminister Ylva Johansson (S) bjöd han också in arbetsmarknadens parter till ett samtal i hopp om att få till en överenskommelse. Av de tre parterna tycks således bara arbetsgivarna inte vilja sammarbeta om LO:s förslag på sänkta anställningskostnader.