- Tidigare i år krävde utrikesminister Ann Linde att ledaren för det prokurdiska partiet HDP, Selahattin Demirtas, som suttit fängslad i Turkiet sedan 2016 friges. Det har också länge varit såväl Socialdemokraternas som flera andra riksdagspartiers position.
Men i Sveriges Radios partiledarutfrågning på tisdagsmorgonen kunde statsminister Magdalena Andersson inte ställa sig bakom uttalandet, trots att Socialdemokraterna länge har beskrivit HDP som sitt kurdiska systerparti. Andersson undvek först att ge ett direkt svar innan hon hänvisade frågan till utrikesministern.
– Jag är inte insatt exakt i detaljerna i bakgrunden om Ann Lindes uttalande och bakgrunden till hans fängslande, så jag hade velat bakgrundskolla upp det innan jag svarar på frågan, sade hon.
Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling reagerade med bestörtning på uttalandet och slog fast på Twitter att regeringen redan brutit mot löftet att Sveriges utrikespolitik inte skulle läggas om efter att Natoavtalet med Turkiet undertecknades under försommaren.
– Det är anmärkningsvärt att hon inte kan säga att ledaren för ett systerparti till Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ska friges. Det är något som alla partier i riksdagen har ställt sig bakom tidigare, säger han till Flamman.
Varför tror du att hon väljer att inte göra det?
– Tankarna går direkt till avtalet som man tecknat med Turkiet. Det finns uppenbarligen en oro för att stöta sig med Turkiet. Det är ironiskt för regeringen har också lovat att Sveriges utrikespolitik inte kommer att läggas om som en konsekvens av Natomedlemskapet.
Demirtas fängslades 2016, anklagad för terrorism, efter att HDP gått starkt framåt i det turkiska parlamentsvalet samma år. Sedan dess har främst Vänsterpartiet men också Socialdemokraterna riktat hård kritik mot den turkiska regeringen och krävt att Demirtas och hundratals andra politiska fångar ska friges.
Enligt Håkan Svenneling är statsministerns ickesvar dock bara det senaste tecknet på att Sveriges utrikespolitik håller på att förändras som ett resultat av avtalet med Turkiet.
– Generellt har det skett en tydlig anpassning till Nato då man vill exportera vapen i högre utsträckning. Det känns som att Socialdemokraterna inte har några argument för att gå med i Nato, de kopierar bara borgarnas argument utan att det hänger ihop med deras politik.
Frågan om exakt hur Natoavtalet ska tolkas och vad Sverige faktiskt har förbundit sig till har lett till hätsk debatt. För Håkan Svenneling är det dock tydligt att det kommer att bidra till att föra svensk utrikespolitik i en viss riktning
– Jag ser det som ett politiskt och inte ett juridiskt avtal. Men det anger en riktning som Sverige förväntas gå i politiskt. Vi kan redan se hur Säpochefen vill förbjuda PKK-flaggor, samtidigt som Rasmus Paludan tillåts åka runt och bränna koraner. De har uppenbarligen valt att lägga fokus på den ena och inte den andra frågan.
Han menar också att den svenska regeringen i och med Natoavtalet med Turkiet gått med på flera saker som inga andra Natoländer har gått med på.
– Till exempel har man accepterat Erdogans påstående att Gülen-rörelsen låg bakom kuppförsöket i Turkiet 2016, säger han.
Trots att Magdalena Andersson hänvisade frågan till utrikesminister Ann Linde hade på onsdagskvällen ännu inget förtydligande om regeringens hållning i fallet Demirtas kommit – något Håkan Svenneling också ser som uppseendeväckande.
Flamman har sökt utrikesministerns stab för en kommentar.
