De rika måste vara i alla fall en smula oroliga för att förslaget om att införa marknadshyror faktiskt ska skjutas ned. På tisdagsmorgonen stod det klart att Svenskt Näringsliv återigen har öppnat det där förrådsutrymmet någonstans på Timbro där tomt leende unga män med pappakomplex och thsirt under skjortan står på rad, redo att tycka nästan vad som helst för en titel, ett arvode och en drinkbiljett på Näringslivsdagen i Borås.
Hyresgästförbundet, kallar de sig. Inte Hyresgästföreningen alltså, utan något snarlikt.
Förbundet lanseras i en debattartikel i Expressen, som tydligen är särskilt måna om att framstå som ett seriöst organ för samhällsdebatt efter att i början av veckan ha publicerat en omdiskuterad litteraturrecension där Linda Skugge hånat en cancersjuk författare och berättat om sina sexleksaker.
Nåväl.
Hyresgästförbundets debattartikel driver tesen att Stockholm plågas av långa bostadsköer eftersom de som verkligen ”vill” inte kan köpa sig förbi dessa. För en morgontrött hjärna låter det nästan som ett riktigt argument, men illusionen faller definitivt på grund av ett välkänt konstruktionsfel hos Timbropojkarna: att de inte kan låta bli att likna svenska förhållanden vid brödköer i Sovjetunionen.
Det är förstås möjligt att poängen aldrig har varit att driva någon seriös debatt. Kanske är poängen att ge upphov till just texter till denna – som ofrånkomligen kommer mötas av frågor om huruvida man alls ska ge ”Hyresgästförbundet” uppmärksamhet och om det verkligen är så fel med tshirt under skjortan.
Så för att vara tydlig: all erfarenhet från våra europeiska grannländer tyder på att marknadshyror inte leder till kortare köer eller ökat byggande. Däremot leder de till kraftigt ökade hyror. Oaktat de här rent teknokratiska aspekterna handlar frågan om att omfördela pengar från de som inte har så mycket (hyresgästerna) till de som har mycket (de som äger bostäder). Det är denna tänkta profit som betalar för Hyresgästförbundet. Allt annat är bara spinn.