Kultur

Memeconomy for dummies

Från vänster: Det digitala collaget Everydays: The first 5,000 days av konstnären Beeple som tidigare i år såldes på auktion för knappt 70 miljoner dollar, kryptovalutan dogecoin och memeformatet Bad luck brian som används för att beskriva otursamma, pinsamma eller tragiska händelser. Foto Christie’s/Richard Drew/AP/TT/skärmdump.

Miljardärer daytradar memes medan världen brinner. Johan Persson skriver om en kapitalism mer fri­kopplad från produktionen för mänskliga behov än någonsin.

Kultur

Nyheten slog ned som en bomb på internet i maj. Charlie bit my finger skulle säljas på auktion och sedan försvinna från Youtube. Hemvideon där ettåringen Charlie Davies-Carr biter sin store­bror Harry i fingret laddades upp 2007 för att roa när­stående men blev en oväntad viral succe.

Den som läste mer än rubrikerna fann att det inte var själva filmen som skulle säljas utan en NFT – ”non-fungible token” – ett sorts digitalt ägarbevis.

NFT baseras på blockkedjor, samma teknik som används för bitcoin och andra digitala valutor. I stället för den traditionella modellen där transaktioner registreras i ett centraliserat system, exempelvis en banks datasystem, lagras de med denna teknik i en distribuerad databas. Det möjliggör säkra transaktioner utanför bankernas system.

Kritiker brukar peka på den enorma energiåtgång som finns inbyggd i tekniken. För att skapa och verifiera nya block i kedjan behöver en dator lösa ett komplext matematiskt problem. Datorer tävlar om att lösa dessa upp­gifter (för att belönas med digital valuta) och ju fler som deltar i tävlingen desto svårare blir upp­gifterna, en process som kallas för ”mining”. Enbart mining av bit­coin an­vänder i dag cirka 0,5 procent av världens samlade energi­produktion, ungefär lika mycket som alla svenskar tillsammans.
Den stora skillnaden mellan NFT:er och digitala valutor är att medan exempelvis en bitcoin är utbytbar mot varje annan bitcoin, precis som fysisk valuta, så är en NFT “non-fungible”, det vill säga unik. En NFT kopplas till ett verk: ett musikstycke, en bild, en video eller till och med en tweet.

Ett fysiskt konstverk kan i dag mångfaldigas i form av billiga reproduktioner, originalet är fortfarande original och kan säljas dyrt. Med digital konst är problemet att det inte finns någon som helst skillnad mellan original och kopia.

Videon med Charlie och Harry kan existera i miljontals kopior, men det kan bara finnas en Charlie bit my finger-NFT. Det gör att digital konst och memes inte enbart kan bli samlarobjekt utan även investeringsobjekt. NFT:er är ett försök att inordna internetkulturens kreativa former i kapitalismens logik genom artificiell knapphet. Ungefär som en grafiker som slår sönder sina tryckplåtar efter att ha tryckt ett bestämt antal original.

Slutpriset för Charlie bit my finger blev 760 999 dollar. Andra klassiska memes som Bad luck Brian, Doge och Nyan cat har dragit in mellan 32 000 och fyra miljoner dollar. I mars sålde auktions­firman Christie’s en NFT för ett digitalt collage av konst­nären Beeple för över 69 miljoner dollar. NFT-projekt har existerat sedan 2015 men det är först under de senaste månaderna som de verkligen blivit lönsamma. Att det sker just nu är ingen slump.

Coronapandemin har eskalerat omfördelningen av resurser från fattiga till rika. Enligt Oxfam är det första gången sedan man började föra statistik som de ekonomiska klyftorna ökar i samtliga jordens länder samtidigt. Världens tio rikaste personer har ökat sina förmögenheter med 540  miljarder dollar.

När börserna störtdök i början av pandemin gick världens stater in för att rädda aktieägarna.

Samtidigt har den reella eko­nomin stagnerat. Före­tag har gått om­kull och arbetare blivit arbets­lösa. I stället för investeringar i produktion har de rikastes miljarder gått till iögon­fallande konsumtion av typen rymd­resor eller direkt till spekulation.

Ungefär samtidigt som vi fick lära oss om NFT:er dök begreppet SPAC:er upp, ”special purpose acquisition vehicles”, börsnoterade företag som varken äger eller producerar något men som samlar kapital med löftet om att i framtiden köpa upp värdefulla verksamheter. I Förenta staterna drog SPAC:er in 150 miljarder dollar under 2020. I mars introducerade investmentbolaget Bure den första SPAC:en på Stockholmsbörsen.

SPAC:er låter som galenskap men är inte väsensskilda från ett företag som Tesla som inte gör vinst på att sälja bilar utan på att spekulera i bitcoin och sälja utsläppsrätter. Allt mindre av ekonomin har någon begriplig koppling till produktion för mänskliga behov. Miljardärer daytradar memes medan världen brinner. Charlie bit my finger är i alla fall tillbaka på YouTube.

  • bitcoin
  • dogecoin
  • internet
  • kryptovaluta
  • memes
  • nft

Kultur