Inrikes 24 maj, 2018

Miljöparti vid avgrunden

Klimatet befinner sig i kris och Miljöpartiet anser själva att de är det enda hoppet. Inget annat politiskt parti förstår – eller tar den omfattande sociala, ekonomiska och ekologiska katastrof som stundar på tillräckligt allvar. Inom den svenska politiken har bara Miljöpartiet det som krävs för att bromsa, enligt deras egna företrädare. Dessvärre befinner sig även själva partiet i kris.

På ett tåg till Varberg sammanfattar Hanna Lidström, ett av Grön Ungdoms två språkrör, läget för mänskligheten:
– Jag tror att vi kommer att överleva, men inte utan ganska mycket kaos och våld.
Klimatet, menar hon, kommer inte att ”räddas”. Även för ett miljöparti med vad Hanna Lidström kallar ”EU:s mest radikala klimatpolitik” handlar det i nuläget om skademinimering.
Läget är inte helt muntert när Miljöpartiet samlas till kongress i Västerås till helgen. Tiden i regering har inneburit politiska framgångar, men också att man har fått backa i flera viktiga profilfrågor. För att inte tala om i opinionen.

Dramatiskt tapp

Enligt flera opinionsundersökningar befinner sig Miljöpartiet för närvarande under riksdagsspärren på fyra procent. Det är ett dramatiskt tapp för ett parti som som hade nästan åtta procent i senaste valet – och över femton procent i senaste EU-valet.
”När andra väljer att måla upp ett Sverige i kris, väljer vi att tro på ett bättre samhälle”, skrev Miljöpartiet på sin hemsida i samband med att förslaget till valmanifest presenterades nyligen. Manifestet väntas bli en av huvudfrågorna på helgens kongress.
Samtidigt är partiets valparoll: ”Nu. Klimatet kan inte vänta.”
Forskarkåren håller med åtminstone om det senare budskapet. Det råder rörande konsensus om att de skenande klimatförändringarna kommer att drabba världen hårt. Läget förvärras dessutom ju längre inbromsningen dröjer.

För Lena Wallin, som förra året var med och startade nätverket Grön omstart är läget akut.
– Man kan inte prata om flygskatt eller inte när huset brinner. Eller sopsortering. Det spelar ingen roll om man sopsorterar då, säger hon till Flamman.
Grön omstart beskrevs inför Miljöpartiets kongress förra året som en del av en ”rebellrörelse”. De ville omkullkasta Miljöpartiets politik, som de såg som alltför mjäkig.
Partiet kastades inte omkull. Den alternativa riksdagslista som Grön omstart ville föra fram stoppades av förra årets kongress.
Sedan dess har rörelsen tagit avstånd från partiet, och beskriver sig nu som partipolitiskt oberoende.
– Det blev för mycket fokus på partiet – vem är för och vem är emot, säger Lena Wallin.
Partiet vågade inte riktigt gå hela vägen med att göra vad som krävs för klimatet, säger hon.
– Det går inte att fortsätta leva som vi gör, men det är det ingen som vågar säga. Det är väl för läskigt att ha ett politiskt samtal som utgår från att hela vårt samhälle faktiskt är ohållbart.

Ska minnas varför man startades

Partiets grundare, Per Gahrton, tycker gott att man kan säga just det.
– För de yngre är det ju bara historia, men jag tror att man ska minnas varför man startades. För oss handlade det inte bara om att få lite mer pengar till laddstolpar – det var en mer genomgripande samhällsförändring vi ville ha, säger han till Flamman.
Efter en tids frånvaro, och ett antal kontroverser, är han tillbaka på riksdagslistan inför höstens val.
Fast inte på någon särskilt framskjuten plats. Det är inte omöjligt att han skulle kunna kryssas in, men det skulle det krävas ”ganska mycket” säger han själv.
Till kongressen åker han som nyvalt språkrör för Gröna seniorer.

Man kan inte prata om flygskatt eller inte när huset brinner. Eller sopsortering. Det spelar ingen roll om man sopsorterar då

Under den senaste tiden har han varit i luven på vice statsministern, tillika språkröret Isabella Lövin. Det efter att han kritiserat både MP och S för hur de hanterat regeringssamarbetet. Nu vill han trots allt framhålla att det har hänt bra saker.
– Även om det är bedrövligt i förhållande till vad som behövs så rullar vi framåt på en massa sätt, säger Per Gahrton till Flamman.
Det räcker alltså inte riktigt. Att Parisavtalet – den globala överenskommelsen om att hålla temperaturökningen under 1,5 grader ska kunna hållas menar många forskare är så gott som omöjligt. Per Gahrton håller med.
– Även om alla EU-länder skulle genomföra vad de har åtagit sig är det inga experter som tror att det räcker. Dessutom är det så att det inte genomför vad de har åtagit sig.
– Därför borde det vara lite mer alarm-stämning över hela världen.

Större än M i parlamentet

EU-parlamentarikern Max Andersson representerar på sätt och vis en av Miljöpartiets största segrar. Han tog plats i parlamentet efter partiets största framgång i ett EU-val någonsin. 15 procent under ”supervalåret”  2014.
– Vi är större än M i parlamentet. Det tröttnar jag aldrig på att påminna Gunnar Hökmark och de andra moderaterna om, säger Max Andersson till Flamman.
Men det har inte varit tillräckligt. Höjda priser på utsläpp på EU-nivå har visserligen hjälpt, men Parisavtalets mål tror inte heller Max Andersson kommer att uppnås.
– Det är inte troligt att vi kommer att nå 1,5-gradersmålet, även om det är värt ett försök. Och även 2-gradersmålet ska man vara optimistisk för att tro på. Det kräver väldiga insatser. Insatser på en nivå som vi faktiskt inte har sett tidigare.

I den andra änden av Miljöpartiet sett från grundaren och Gröna seniorer befinner sig Grön ungdoms språkrör Hanna Lidström. Hon som sitter på tåget och tror att mänskligheten kommer att få vänja sig vid ”kaos och våld”.
Inför kongressen vill ungdomsförbundet Grön ungdom ungefär samma sak som de gröna seniorerna. De vill förändra ordentligt.
– Jag tycker att vi ska bestämma oss för om vi ska ha en helt okej klimatpolitik. Eller om vi ska ha en riktigt radikal klimatpolitik säger Hanna Lidström.
– Jag tror att många skulle sätta i halsen om vi sa vad som krävdes, fortsätter hon.
Däri ligger ett kommunikationsproblem, enligt flera av de partiföreträdare som Flamman har talat med: är man för dystopisk riskerar väljarna att ge upp. Är man inte tillräckligt tydlig med problemen riskerar man att låta som alla andra, och tappa väljarnas förtroende.
Och Miljöpartiet riskerar faktiskt att åka ur både regeringsställning och riksdag efter valet. Det skulle vara illa, tycker Hanna Lidström.
– Världen behöver verkligen ett ledarskap i den här frågan, det är en roll som Sverige verkligen fyller just nu. Många länder kollar på Sverige. Utan Miljöpartiet har jag väldigt lite förhoppning om att det skulle fortsätta. Det skulle vara allvarligt för världen.

Saknar representation i  50 av landets kommuner

Och om det ser dystert ut för partiet på riksplanet är det ännu värre på många håll ute i landet. På tisdagsmorgonen rapporterar Sveriges Radio att Miljöpartiet inte har beställt valsedlar, och alltså saknar representation, i hela 50 av landets kommuner. Det är fler än något annat riksdagsparti.
I Norrbotten, där Miljöpartiet historiskt sett aldrig varit starka, får man i senaste opinionsundersökningen under tre procent.
– Vad det beror på? Det beror på rikstrenden, säger MP Norrbottens ordförande Annika Eriksson till Flamman.
Hon menar att Miljöpartiets arbete i regeringen, som lett till historiskt låga siffror, också slår stenhårt mot Miljöpartiets stöd i läns- och kommunalvalen.

I Norrbotten krävs en rejäl uppryckning får att få ett enda mandat.
– Jag tycker ju att vi borde ha större stöd än vi har, för klimatfrågan är en stor oro som folk har. Och den ökar. Då har vi varit dåliga på att kommunicera saker, säger Annika Eriksson.
Frågan om det var rätt eller fel att sätta sig i regeringsställning tillsammans med Socialdemokraterna splittrar Miljöpartiet. De flesta stödjer beslutet, åtminstone utåt, men det finns också en omfattande kritik mot hur den senaste mandatperioden har hanterats.
– Det var inte smart att gå ut så hårt med kolbiten i alla partiledardebatter. För att om man går ut så hårt, då blir det också en svekdebatt, säger Annika Eriksson.
Hon refererar till den uppmärksammade rekvisita som språkröret Gustav Fridolin ofta hade med sig under förra valrörelsen. Då var budskapet att Vattenfalls kolgruvor inte skulle säljas. Så blev det inte.

Att tappa inflytandet i kommunerna skulle vara lika illa som att tappa det på riksnivå, säger Annika Eriksson. Hon menar att det trots allt är på kommunal nivå man ”gör verkstad”. Frågan är nu om helgens kongress blir den energikick som räddar den Miljöpartistiska verkstaden, eller om det är ytterligare ett steg mot avgrunden.
– Det är ju fruktansvärda scenarier som vi ser framför oss, men jag gör allt för att det inte ska hända. Det är en väldig förtröstan i att jobba för det som jag ser det goda, säger Annika Eriksson.

 

_____________________________________

Prova Flamman gratis!

Just nu kan du få prova Flamman gratis i en månad. Följ länken för mer information.

Krönika 25 november, 2025

Petter Evertsén: Cop i all ära – men den bästa klimatåtgärden är att rösta bort Tidö

Klimatminister Romina Pourmokhtari har gjort Sverige till ett farmarlag i stället för ett föregångsland i klimatarbetet. Foto:

”Det spelar ingen roll vad lilla Sverige gör för klimatet”. Ni har säkert hört argumentet. Det har basunerats ut av debattörer och politiker på högerkanten i årtionden.

Intuitivt är det tilltalande. Klimatfrågan är ju själva definitionen av en utmaning som inget land kan lösa ensam.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 24 november, 2025

Anklagar Sverige för LVU-missbruk – får stöd av Musk

En tidigare HR-chef på Amazon i Norden har flytt Sveriges LVU- och skattelagar. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT, AP, Adobe stock.

43-åringen beskriver hur hans familj tvingades fly Sverige efter hot om LVU-omhändertagande – och får stöd av Elon Musk. Nu kan Flamman visa att mannen, en tidigare HR-chef på Amazon, jagas av Skatteverket för en skatteskuld på 677 000 kronor.

”Det här är historien om hur jag förlorade nästan allting till den svenska socialtjänsten.”

Så inleds en tråd på plattformen X, skriven av en tidigare amerikansk marinkårssoldat.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Ledare 24 november, 2025

Henrik Jönssons tv-satsning är elitens revansch mot folket

Debattören Henrik Jönsson anländer inför bröllopet mellan Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson och Matilda Kärnerup i Slottslängorna Sölvesborg den 28 september 2024. Foto: Johan Nilsson/TT.

Youtubaren Henrik Jönsson lanserar 100% som ett folkligt uppror mot etablissemanget. I själva verket är det en handfull rika investerare – och Elon Musk – som vill forma svensk debatt efter amerikansk modell.

Att se reklamfilmen för Henrik Jönssons nya tv-satsning 100% är som att trilla rakt ned i Underlandet. Här är allt upp och ned. Han beskriver satsningen som ”en motståndsrörelse, en folkrörelse”, för att i nästa andetag säga att projektet finansieras av ”välrenommerade svenska investerare” som han håller hemliga.

På gästlistan står väntade högernamn som Hanif Bali, ”slöseriombudsmannen” Philip Syrén, tidigare Bulletinchefen Per Gudmundsson och EU-politikern Alice Teodorescu Måwe. Och mediekritiken följer en välbekant dramaturgi. Jönsson gör ett stort nummer av sin numera klassiska intervju med Anders Holmberg i SVT, där han – till populisthögerns fasa – får kritiska frågor om hur han fulklipper sina videor.

Så kan vi inte ha det, sade ett gäng rika tittare. Henrik Jönsson berättar att ”många inflytelserika personer” hörde av sig efter programmet och förklarade att ”Sverige inte kan ha det så här längre”, och lovade kasta in pengar för att krossa SVT.

Men det räckte inte där. Snart dök även världens rikaste man Elon Musk upp för att dela vidare kampanjen på X. ”En helt oberoende nyhetsplattform. Inga statliga pengar. Bara folket”, stod det i inlägget som världens första halvbiljonär puffade för.

Deras främsta måltavla är fria medier som ställer tuffa frågor till makthavare.

Men som Henrik Jönsson själv förklarar är det inte folket som står bakom satsningen, utan tvärtom ett fåtal investerare som vill använda sina snabba pengar i det nya kasino-Sverige till att utöva politisk makt. Sådana som han själv, som tjänat sina pengar på ett gigföretag för att flytta in i en ”gigantisk villa på landet”, och nu använder sin fritid för att rulla tillbaka alla folkhemmets framsteg.

Högsta hönset för denna rörelse är Elon Musk, som nu alltså börjat lägga sig i svensk politik, precis som han gjort i flera andra länder. I går förklarade han dessutom i ett inlägg på X att Olof Palme ”förstörde Sverige”, som ett svar till högerextrema ”förtalsombudsmannen” Christian Peterson.

Läs mer: Vill krossa ”woke” – med hemliga Östermalmsmingel

Vad högermän som Jönsson, Musk och Peterson drömmer om är ett svenskt val som liknar det amerikanska: fullt av kulturkrigande och propaganda, så att centrala frågor som vård, skola och klimat dränks i trams och spelad indignation – och högern får behålla makten.

Deras främsta måltavla är fria medier som ställer tuffa frågor till makthavare. Som Jacob Lundberg påminde i en kommentar efter Jönsson-intervjun: det som vi andra tar för givet i SVT, att man granskar makthavare, är precis det som gör populisthögern rasande. Och i en tid när vem som helst kan sprida falsarier på X och Youtube, är sådana viktigare än någonsin.

Det här vore oroväckande i sig, men nu har dessutom Moderaterna anslutit sig till denna illvilliga kampanj mot medierna. För några år sedan var det bara Gävlepolitikern Lars Beckman som var permanent kränkt över att SVT rapporterar om klimatvetenskap. I dag är det regeringspolitik.

Carl-Oskar Bohlin kan knappt vara en minut i tv utan att rusa till X för att gnälla på formatet, inte minst när han själv var med i ”30 minuter”, och blev kränkt över att som minister få kritiska frågor. Dagens ETC har dessutom avslöjat att partiet inte vill medverka i intervjuer med Dagens Nyheter, och partiet har dessutom krävt att ”Agenda” kapar mikrofonen för deras politiska motståndare.

Läs mer

Att alternativhögern får miljonrullningar för sina tossiga projekt visar att ojämlikhet inte bara handlar om rättvisa, utan om makt, även om de inte sällan slutar som underhållande cirkusar som Bulletin. Det här projektet har potential att gå i samma riktning, i varje fall om man tittar på den obegripliga satirfilmen om Stefan Löfven – vars avgång som statsminister för fyra år sedan man verkar ha missat.

Men när även mittenhögern sätter i system att underminera kritiskt granskande medier, just när en antisemitisk etnonationalist som Elon Musk köpt upp världens främsta debattforum för att göra lögnen till norm, har vi större problem än så. Nämligen att idéer som vi tidigare bara fann i kommentarsfält, i dag styr Sverige.

Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 22 november, 2025

Auktoritär albansk arkitektur

Edi Hila skildrar ett Albanien under trycket av både kommunism och kapitalism. Bild: Edi Hila, ”Under het sol”, 2005.

Edi Hilas verk presenteras just nu i Moderna museet i Malmö. Theo Vareman ser ett måleri där människorna framstår som störningar i mäktiga ideologier.

Eftermiddagen den 28 mars 1997 krockade ett skepp från den italienska kustbevakningen med det albanska flyktingfartyget Kateri i Radës. Detta skedde under ett bordningsförsök med syftet att stoppa flyktingarna från att ta sig till Italien. Incidenten slutade med att skeppet kapsejsade, och minst 83 människor förlorade sina liv i de kalla vågorna i Otrantosundet. Det yngsta offret hade inte hunnit fylla ett.

Denna tragedi är utgångspunkten i den albanske konstnären Edi Hilas triptyk Framtidens folk, som nu ställs ut på Moderna museet i Malmö som del i den större separatutsällningen Brutna horisonter. När jag kommer in i det dovt upplysta rummet, där de tre målningarna upptar en egen vägg, infinner sig direkt ett obehag. I det första verket tornar ett gigantiskt fartyg upp sig, sett rakt framifrån som om det är på väg att lämna tavlans mörka natt och glida rakt ut i lokalen och krossa åskådaren. De hårda, kantiga formerna kontrasteras av en blek cirkel vid fören, som för tankarna till en lanterna. Cirkeln återkommer i nästa del, en grå, svävande orb i vilken jag tycker mig skönja två gestalter i fritt fall. I det sista verket syns åter skeppet, nu halvt täckt i dimma. Den bleka cirkeln är mindre nu, har förflyttat sig.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 22 november, 2025

I @lg0ritmerna$ vå1d

Internet har lett till språklig kreativitet, men också begränsat vad vi vågar skriva, menar Agri Ismaïl. Illustration: Paper Trident/Adobe stock.

Plattformsägarna har tvingat användare att skapa ett nytt språk. Agri Ismail läser "Algospeak" och inser att mystiken tätnar när sekretessbelagda algoritmer styr vad som får ses och höras.

Upplevelsen av att möta internet för första gången ”var som att se Guds ansikte”, sade nyligen konstnären och poeten Bunny Rogers. Så kändes det även för mig när jag fick tillgång till internet 1996, samma år som Rogers (min första sökning på Altavista: ”Marlin Monroe naked”) men jag blev också snabbt medveten om att guden vars ansikte jag nu såg krävde underkastelse.

När jag försökte skapa min första mejladress på Hotmail möttes jag nämligen av en röd stjärna vid mitt efternamn. Eftersom ordet ”mail” finns med i ”Ismail” godkändes inte namnet av det rudimentära spamfiltret.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Veckobrev 21 november, 2025

Kan Palestinarörelsen och vänstern bli vänner igen?

Enhetslistan lyfte Palestina i sina valaffischer. Foto: Johan Nilsson/TT.

Har du varit på Socialistiskt forum någon gång?

Jag kallar det fortfarande så, även om ABF har förkortat det till Socforum, möjligen för att s-ordet har blivit kontroversiellt. (Förutom i New York och Köpenhamn då!)

Men det gör inget, det känns kul att få vara lite farlig.

Den 29 november träffas i varje fall arbetarrörelsen och vänstern i Stockholm för att prata politik hela dagen, och i år även kalasa hela kvällen. Flamman är medarrangörer till efterfesten på Debaser Strand, så köp biljett redan nu och säkra din chans att babbla runt med roligt vänsterfolk!

Under dagen arrangerar Flamman tre samtal.

Först spelar vi in Grillen live på bottenvåningen klockan 10, med blandade gäster från forumet. (Se alla avsnitt i vår Youtube-kanal.)Klockan 12 pratar vi om ”Kan Palestinarörelsen och vänstern bli vänner igen?” i Sandlersalen. Syftet är att samla folk från olika delar av vänstern för att se om man kan uppnå gemensam förståelse framåt. I panelen sitter rutinerade Palestinaaktivisten och vänsterpartisten Ammar Makboul, skribenterna Zina al-Dewany och Somar al-Naher, samt Fayyad Assali från kampanjen Folkets röst.

Visst är rubriken pikant formulerad – vänstern deltar ju i rörelsen, och rörelsen är en del av vänstern. Men hur man än uttrycker det har det funnits spänningar: det har bildats flera nya partier och rörelser i protest mot etablerade vänsterpartier i Sverige såväl som i hela väst. I Danmark, där den socialistiska vänstern precis har intagit stadshuset i Köpenhamn, finns samtidigt en miljö som anser att Enhetslistan har svikit i frågan – och därför är fraktionen Röd allians på väg att bilda nya partiet Röd vänster.Själva säger de: ”Röd vänster är en samlingspunkt för vänstern – inte ett splittrande projekt”. Nåja. Själv undrar jag om den ”samlande” splittringen i alla dessa fall verkligen var bra och nödvändig, som det heter hos Knutna Nävar, eller om det går att hitta gemensam mark?

Jag har själv samlat några tankar i ett tidigare veckobrev, om hur Palestinarörelsen kan vinna mediestriden. Nästa lördag hoppas jag på ett både eldigt och lyssnande samtal – och med Jacob Lundberg som moderator tror jag inget annat.

Om det första samtalet handlar om konflikt och försoning, så handlar det andra om glädje. Klockan 14 intar vi Zätasalen för att prata på temat: ”Från klubbsvett till bostadsrätt – hur kan Stockholm bli kul igen?”

I panelen sitter kulturskribenterna Kristofer Andersson och Lykke Eder-Ekman, och Thea Mårdbrant som är vd på konsertlokalen Fållan, och jag ska moderera. Vi ska möjligen gnälla lite på gnällande grannar, men framför allt prata om hur våra städer ska bli roligare att leva i.

Kom gärna fram och säg hej på forumet!

Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 21 november, 2025

Gävleborg bolagiserar vården: ”Experimentverkstad”

En av regionens ambulanser på väg till Gävle sjukhus. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

”Experimentverkstad” – med en prislapp på hundratals miljoner. Det väntar när Region Gävleborg ska bolagisera länets sjukvård, enligt oppositionen. Och trots upprepade löften om att reformen inte ska sluta i privatisering försöker vissa fortfarande rycka i bromsen.

Över ett år har gått sedan högerstyret i Gävleborg, bestående av SD, M, KD och det lokala Sjukvårdspartiet Gävleborg (SVG), beslutade att all offentlig primärvård i regionen skulle flyttas över till ett regionägt aktiebolag. Planen är att sjösätta reformen i början av nästa år.

– Just den här lösningen finns inte på något annat ställe. Det är en ren experimentverkstad, lite som lagen om valfrihet var i Stockholm när man införde den från början, säger Samuel Gonzalez Westling (V) (bilden).

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 20 november, 2025

De kriminella småbröderna har en sak gemensamt

De unga killar som dras in i gängvåldet har i de flesta fall omfattande skolfrånvaro. Foto: Oscar Olsson/TT.

Nästan åtta av tio barn som dras in i gängvåldet har omfattande skolfrånvaro. Det är den starkaste indikatorn på vilka som riskerar att bli nästa ”lillebror”. Vill vi stoppa gängen måste vi börja i klassrummet.

En 14-årig pojke bor på ett HVB-hem när han får kontakt med en äldre gängkriminell på Instagram. ”Du kommer bli nära mig, jag kallar dig redan för min lillebror”, skriver den äldre killen till 14-åringen.

”Walla seriöst tack, du vet inte hur mycket det betyder för mig. Du fick mig att gråta nu din bög”, svarar pojken. Kort därpå får han hjälp att rymma från HVB-hemmet, klättrar upp på en balkong och skjuter ihjäl en man genom fönsterrutan.

Konversationen ingår i Acta Publicas nysläppta rapport om omhändertagna barn som utför våldsdåd åt gäng.

14-åringen är ett av de 1 320 barn som misstänkts för inblandning i mordfall de senaste tre åren.
För att bryta utvecklingen behöver vi förstå barnen. Varför hamnar de i kriminalitet? Kanske kan Brottsförebyggande rådet hjälpa oss. De har studerat barn under 15 år som utreddes för brott under 2023 och var involverade i kriminella nätverk.

De kriminella barnen skilde sig från sina jämnåriga på flera områden: de bodde oftare i hyresrätter, och i utsatta områden. De hade oftare två utrikesfödda föräldrar. De hade oftare NPF-diagnoser.
Men en siffra sticker ut: nästan åtta av tio hade omfattande skolfrånvaro. Det är nästan 20 gånger vanligare än bland deras jämnåriga.

Vill man kväsa kriminaliteten måste man därför börja i klassrummet.

Skolgången är alltså den starkaste indikatorn på om ett barn kommer att bli kriminellt. Vill man kväsa kriminaliteten måste man därför börja i klassrummet.

Den som halkar efter redan i grundskolan får sällan chansen att komma i kapp. Och utan en gymnasieexamen är du rätt körd i Sverige. Därför har vi inte råd att låta fler barn falla ur skolan.
Den upplevelsen bär 24-åriga Filip på sin egen kropp. Han har varit kriminell och missbrukat droger sedan han var tonåring. Vi träffas på hans gamla innergård i Östersund.

– Jag vill bort från den här skiten. Bort från Östersund. Annars kommer jag dö eller sitta halva mitt liv, säger Filip.

I en period sålde han mest knark i hela staden, säger han.

– Läkare. Advokater. Folk som jobbar inom journalistik, som du själv. Jag har sålt till allt och alla.

Filip blev tvångsplacerad innan han skulle börja gymnasiet och har ingen examen. Han är vältalig, snabbtänkt och socialt kompetent. Men det räcker inte för att få ett vitt jobb.

– Säg att jag har sålt till chefen på en restaurang. Han kommer inte att anställa mig om jag kommer dit, fastän han känner mig. Han vill bara ha sitt knark.

Filip tar ett bloss på sin cigarett.

– Det är så lätt att komma tillbaka till kriminaliteten, för det är det enda jag har kunnat.

Det är det enda han har kunnat.

Skolan ska främja ”utveckling och lärande”. Tända en ”livslång lust att lära”. Det står i Skolverkets läroplan. För många som Filip släcker skolan snarare något. Den skapar en livslång känsla av misslyckande.

Då kan man lika gärna sälja knark. Man duger ju ändå inte något till.

Läs mer

Att investera i skolan är inte snällism. Det är det enda realistiska sättet att få ett slut på gängbarnen. Barnsoldaterna. Nyrekryterna. Jag vill aldrig mer läsa de orden.

I varje svenskt klassrum sitter minst en unge som börjat glida bort. De ungarna behöver en skola som ser dem. Tar dem i handen. Håller fast.

När någon annan skriver ”lillebror” på Instagram är det redan för sent.

Filip heter egentligen något annat. Citaten är lätt språkligt redigerade.

Diskutera på forumet (0 svar)
Rörelsen 20 november, 2025

Vi har inte råd med miljardärer

Vid Socialdemokraternas kongress i Göteborg i maj 2025 placerade sig aktivister från Ta tillbaka framtiden utanför Svenska mässan för att agitera för förmögenhetsskatt. Foto: Jacob Lundberg.

Detta är en insändare. Skribenten ansvarar själv för alla åsikter som uttrycks.

Vill du svara på texten? Skicka en replik på högst 3 000 tecken till [email protected].

De senaste veckorna har vi i Ta tillbaka framtiden gästat både Miljöpartiets kongress och Vänsterpartiets diskussionsforum Vänsterdagarna för att driva vårt krav om en förmögenhetskatt för klimatet och välfärden.

Vi är övertygade om att skatt på extrem rikedom är avgörande för Sveriges klimatpolitik. Denna fråga, menar vi, måste också stå i centrum för oppositionens valrörelse.

Naturvetenskapen är enig. Klimatkrisen är ett existentiellt hot där många människor – framför allt i det globala syd – redan i dag dör av torka, värme och översvämningar. I år har vi sett ett Pakistan där dödliga översvämningar blivit en ny verklighet, och brinnande skogar i ett allt varmare Europa. Om inte vi i det globala nord förändrar våra ekonomier i grunden kommer klimatkatastrofer att eskalera och förändra våra samhällen på avgörande och oåterkalleliga sätt. Därför måste Sverige snabbt ställa om till fossilfrihet.

Samtidigt har olika samhällsklasser i Sverige vitt skilda ansvar för klimatkrisen, och väldigt olika förutsättningar att ställa om. Dagens Sverige är ett av världens mest ekonomiskt ojämlika länder, där en person från den rikaste procenten släpper ut elva gånger mer än en person från befolkningens fattigare hälft.

En stark och tydlig förmögenhetsskatt är därför en förutsättning för ett hållbart och rättvist Sverige. Enligt Oxfam hade en sådan skatt på svenska mångmiljonärer genererat cirka 158 miljarder till statskassan. Det är pengar som behövs för storskaliga klimatreformer och starkare välfärd i stället för lyxyachter och privatflyg.

Att avstå från detta kraftfulla verktyg blir oseriöst för den som påstår sig vilja genomföra verklig förändring. Vi har helt enkelt inte råd med miljardärer.

På Miljöpartiets kongress och Vänsterdagarnas mingel möttes våra krav med glada miner och positiva hejarop från både gröna och röda partimedlemmar. Samtidigt stötte vi även på ett visst motstånd, framför allt från partitopparna. Vi fick höra att förmögenhetsskatt går för långt, att Socialdemokraterna aldrig kommer att tillåta detta, och att miljardärhögern kan massmobilisera för att vinna striden och valet.

Trots dessa farhågor röstade ett modigt miljöparti på kongressen igenom en motion för att verka för progressiv förmögenhetsskatt inför valet. Fastän Vänsterpartiet redan driver skatt på kapitalvinst och dyra fastigheter, så måste deras krav tydligare riktas mot förmögenhet som sådan. Båda partier måste därför enas om och driva denna fråga i valrörelsen.

Det är sant att förmögenhetsskatt utmanar djupa intressen och kommer att möta hårt och välorganiserat motstånd. Därför måste en rödgrön front enas både utanför och inom partipolitiken. Det är bara om opposition och folkrörelse driver frågan tillsammans som en stark förmögenhetsskatt kan bli verklighet. Då kan socialdemokratins trendkänsliga maskineri sättas i gång, och deras tunga skuta vridas åt vänster.

Läs mer

Med andra ord måste vi tydligare visa upp kapitalet som den vampyr det är. Konfliktlinjen mellan de extremt rika och alla oss andra måste kilas fast, i stället för att låta debatten dela oss efter härkomst. Med en förmögenhetsskatt kan vänstern styra samhället mot en framtid där de rika betalar för kollektiva projekt som förbättrar livet för vanligt folk och samtidigt sänker utsläppen.

Bara genom att placera förmögenhetsskatten i debattens centrum kan en enad vänster vinna frågan. Bara så kan en storskalig och rättvis klimatreform bli verklighet.

Diskutera på forumet (0 svar)
Ledare 20 november, 2025

Hon tiktokar om den trasiga vården

När sjuksköterskan Sarah scrollade igenom Hemnet insåg hon något brutalt: hon lär aldrig kunna köpa ett hem i staden hon vårdar. Och hon är långt ifrån ensam. En ny rapport visar hur en hel yrkeskår håller på att petas ur bostadsmarknaden.

Tvåbarnsmamman Sarah Reivinger, 34, har jobbat som sjuksköterska i snart två år. Hon bor i en hyresrätt i Göteborg tillsammans med sin sambo som är lärare.

– Jag kommer aldrig att bo i en bostad jag själv äger. Då hade jag behövt flytta och bo någon annanstans. Byta jobb och byta barnens skola, säger hon till Flamman.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)