Inrikes 24 maj, 2018

Miljöparti vid avgrunden

Klimatet befinner sig i kris och Miljöpartiet anser själva att de är det enda hoppet. Inget annat politiskt parti förstår – eller tar den omfattande sociala, ekonomiska och ekologiska katastrof som stundar på tillräckligt allvar. Inom den svenska politiken har bara Miljöpartiet det som krävs för att bromsa, enligt deras egna företrädare. Dessvärre befinner sig även själva partiet i kris.

På ett tåg till Varberg sammanfattar Hanna Lidström, ett av Grön Ungdoms två språkrör, läget för mänskligheten:
– Jag tror att vi kommer att överleva, men inte utan ganska mycket kaos och våld.
Klimatet, menar hon, kommer inte att ”räddas”. Även för ett miljöparti med vad Hanna Lidström kallar ”EU:s mest radikala klimatpolitik” handlar det i nuläget om skademinimering.
Läget är inte helt muntert när Miljöpartiet samlas till kongress i Västerås till helgen. Tiden i regering har inneburit politiska framgångar, men också att man har fått backa i flera viktiga profilfrågor. För att inte tala om i opinionen.

Dramatiskt tapp

Enligt flera opinionsundersökningar befinner sig Miljöpartiet för närvarande under riksdagsspärren på fyra procent. Det är ett dramatiskt tapp för ett parti som som hade nästan åtta procent i senaste valet – och över femton procent i senaste EU-valet.
”När andra väljer att måla upp ett Sverige i kris, väljer vi att tro på ett bättre samhälle”, skrev Miljöpartiet på sin hemsida i samband med att förslaget till valmanifest presenterades nyligen. Manifestet väntas bli en av huvudfrågorna på helgens kongress.
Samtidigt är partiets valparoll: ”Nu. Klimatet kan inte vänta.”
Forskarkåren håller med åtminstone om det senare budskapet. Det råder rörande konsensus om att de skenande klimatförändringarna kommer att drabba världen hårt. Läget förvärras dessutom ju längre inbromsningen dröjer.

För Lena Wallin, som förra året var med och startade nätverket Grön omstart är läget akut.
– Man kan inte prata om flygskatt eller inte när huset brinner. Eller sopsortering. Det spelar ingen roll om man sopsorterar då, säger hon till Flamman.
Grön omstart beskrevs inför Miljöpartiets kongress förra året som en del av en ”rebellrörelse”. De ville omkullkasta Miljöpartiets politik, som de såg som alltför mjäkig.
Partiet kastades inte omkull. Den alternativa riksdagslista som Grön omstart ville föra fram stoppades av förra årets kongress.
Sedan dess har rörelsen tagit avstånd från partiet, och beskriver sig nu som partipolitiskt oberoende.
– Det blev för mycket fokus på partiet – vem är för och vem är emot, säger Lena Wallin.
Partiet vågade inte riktigt gå hela vägen med att göra vad som krävs för klimatet, säger hon.
– Det går inte att fortsätta leva som vi gör, men det är det ingen som vågar säga. Det är väl för läskigt att ha ett politiskt samtal som utgår från att hela vårt samhälle faktiskt är ohållbart.

Ska minnas varför man startades

Partiets grundare, Per Gahrton, tycker gott att man kan säga just det.
– För de yngre är det ju bara historia, men jag tror att man ska minnas varför man startades. För oss handlade det inte bara om att få lite mer pengar till laddstolpar – det var en mer genomgripande samhällsförändring vi ville ha, säger han till Flamman.
Efter en tids frånvaro, och ett antal kontroverser, är han tillbaka på riksdagslistan inför höstens val.
Fast inte på någon särskilt framskjuten plats. Det är inte omöjligt att han skulle kunna kryssas in, men det skulle det krävas ”ganska mycket” säger han själv.
Till kongressen åker han som nyvalt språkrör för Gröna seniorer.

Man kan inte prata om flygskatt eller inte när huset brinner. Eller sopsortering. Det spelar ingen roll om man sopsorterar då

Under den senaste tiden har han varit i luven på vice statsministern, tillika språkröret Isabella Lövin. Det efter att han kritiserat både MP och S för hur de hanterat regeringssamarbetet. Nu vill han trots allt framhålla att det har hänt bra saker.
– Även om det är bedrövligt i förhållande till vad som behövs så rullar vi framåt på en massa sätt, säger Per Gahrton till Flamman.
Det räcker alltså inte riktigt. Att Parisavtalet – den globala överenskommelsen om att hålla temperaturökningen under 1,5 grader ska kunna hållas menar många forskare är så gott som omöjligt. Per Gahrton håller med.
– Även om alla EU-länder skulle genomföra vad de har åtagit sig är det inga experter som tror att det räcker. Dessutom är det så att det inte genomför vad de har åtagit sig.
– Därför borde det vara lite mer alarm-stämning över hela världen.

Större än M i parlamentet

EU-parlamentarikern Max Andersson representerar på sätt och vis en av Miljöpartiets största segrar. Han tog plats i parlamentet efter partiets största framgång i ett EU-val någonsin. 15 procent under ”supervalåret”  2014.
– Vi är större än M i parlamentet. Det tröttnar jag aldrig på att påminna Gunnar Hökmark och de andra moderaterna om, säger Max Andersson till Flamman.
Men det har inte varit tillräckligt. Höjda priser på utsläpp på EU-nivå har visserligen hjälpt, men Parisavtalets mål tror inte heller Max Andersson kommer att uppnås.
– Det är inte troligt att vi kommer att nå 1,5-gradersmålet, även om det är värt ett försök. Och även 2-gradersmålet ska man vara optimistisk för att tro på. Det kräver väldiga insatser. Insatser på en nivå som vi faktiskt inte har sett tidigare.

I den andra änden av Miljöpartiet sett från grundaren och Gröna seniorer befinner sig Grön ungdoms språkrör Hanna Lidström. Hon som sitter på tåget och tror att mänskligheten kommer att få vänja sig vid ”kaos och våld”.
Inför kongressen vill ungdomsförbundet Grön ungdom ungefär samma sak som de gröna seniorerna. De vill förändra ordentligt.
– Jag tycker att vi ska bestämma oss för om vi ska ha en helt okej klimatpolitik. Eller om vi ska ha en riktigt radikal klimatpolitik säger Hanna Lidström.
– Jag tror att många skulle sätta i halsen om vi sa vad som krävdes, fortsätter hon.
Däri ligger ett kommunikationsproblem, enligt flera av de partiföreträdare som Flamman har talat med: är man för dystopisk riskerar väljarna att ge upp. Är man inte tillräckligt tydlig med problemen riskerar man att låta som alla andra, och tappa väljarnas förtroende.
Och Miljöpartiet riskerar faktiskt att åka ur både regeringsställning och riksdag efter valet. Det skulle vara illa, tycker Hanna Lidström.
– Världen behöver verkligen ett ledarskap i den här frågan, det är en roll som Sverige verkligen fyller just nu. Många länder kollar på Sverige. Utan Miljöpartiet har jag väldigt lite förhoppning om att det skulle fortsätta. Det skulle vara allvarligt för världen.

Saknar representation i  50 av landets kommuner

Och om det ser dystert ut för partiet på riksplanet är det ännu värre på många håll ute i landet. På tisdagsmorgonen rapporterar Sveriges Radio att Miljöpartiet inte har beställt valsedlar, och alltså saknar representation, i hela 50 av landets kommuner. Det är fler än något annat riksdagsparti.
I Norrbotten, där Miljöpartiet historiskt sett aldrig varit starka, får man i senaste opinionsundersökningen under tre procent.
– Vad det beror på? Det beror på rikstrenden, säger MP Norrbottens ordförande Annika Eriksson till Flamman.
Hon menar att Miljöpartiets arbete i regeringen, som lett till historiskt låga siffror, också slår stenhårt mot Miljöpartiets stöd i läns- och kommunalvalen.

I Norrbotten krävs en rejäl uppryckning får att få ett enda mandat.
– Jag tycker ju att vi borde ha större stöd än vi har, för klimatfrågan är en stor oro som folk har. Och den ökar. Då har vi varit dåliga på att kommunicera saker, säger Annika Eriksson.
Frågan om det var rätt eller fel att sätta sig i regeringsställning tillsammans med Socialdemokraterna splittrar Miljöpartiet. De flesta stödjer beslutet, åtminstone utåt, men det finns också en omfattande kritik mot hur den senaste mandatperioden har hanterats.
– Det var inte smart att gå ut så hårt med kolbiten i alla partiledardebatter. För att om man går ut så hårt, då blir det också en svekdebatt, säger Annika Eriksson.
Hon refererar till den uppmärksammade rekvisita som språkröret Gustav Fridolin ofta hade med sig under förra valrörelsen. Då var budskapet att Vattenfalls kolgruvor inte skulle säljas. Så blev det inte.

Att tappa inflytandet i kommunerna skulle vara lika illa som att tappa det på riksnivå, säger Annika Eriksson. Hon menar att det trots allt är på kommunal nivå man ”gör verkstad”. Frågan är nu om helgens kongress blir den energikick som räddar den Miljöpartistiska verkstaden, eller om det är ytterligare ett steg mot avgrunden.
– Det är ju fruktansvärda scenarier som vi ser framför oss, men jag gör allt för att det inte ska hända. Det är en väldig förtröstan i att jobba för det som jag ser det goda, säger Annika Eriksson.

 

_____________________________________

Prova Flamman gratis!

Just nu kan du få prova Flamman gratis i en månad. Följ länken för mer information.

Kultur 10 januari, 2026

Pinochet slutar aldrig spöka

Kopplingen mellan Chiles nya president och landets gamla diktator uppmärksammas. Foto: Matias Delacroix/AP.

Med José Antonio Kast i presidentpalatset återvänder Chiles olösta förflutna med full kraft. Joel Kjellgren har läst Londres 38 och konstaterar att såren från nazismens industriella våld och Pinochetdiktaturen fortfarande är vidöppna.

José Antonio Kasts jordskredsseger i decembers val innebär att Chile för första gången sedan demokratins återkomst 1990 har en president från ultrahögern. Som son till en nazist som efter kriget tog sig till Sydamerika samt bror till en minister i Pinochets regim framstår Kastfamiljens djupa rötter i 1900-talets fascism som i det närmaste parodisk.

Just kopplingen mellan Tredje riket och militärdiktaturens Chile är vad den brittiske juristen Philippe Sands vill undersöka i Londres 38: En berättelse om Augusto Pinochet, Walther Rauff och rättvisan (Albert Bonniers förlag, 2025). Boken tar avstamp i Pinochets frihetsberövande i London 1998, ett på många vis unikt fall i internationell rätt då det var första gången en före detta statschef arresterades för ett internationellt brott som begåtts i ett annat land. Som sakkunnig för Human right watch spelade Sands under rättsprocessen en marginell roll.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 10 januari, 2026

Min queera muslimska historia

Här kretsar de älskande i en perfekt cirkel där alla är lika aktiva och mottagliga, som om de imiterar sufiska virvlar. Konstnären är shejken Muhammad ibn Mustafa Al-Misri, Ottomanska riket 1799–1817. Ur ”The David Collection”, inventarinummer, 8/2018. Foto: Pernille Klemp.

Islam hatar homosexuella. Det hade bagdadfödde och queera Musa Shadeedi fått lära sig under hela sitt liv. Men så började han att gräva i muslimsk kulturistoria – och fann en helt annan sanning.

Första gången bilden dök upp på min skärm kände jag bara avsky. Jag var i tonåren och befann mig mitt i min värsta islamhatarperiod. Miniatyren, en illustration ur ett manuskript från 1100-talet, visar en grupp skäggiga män som har sex med en yngling.

Jag var 11 år gammal 2003 när västerländska arméer invaderade min hemstad Bagdad, under förevändningen om demokrati och mänskliga rättigheter. Vissa homosexuella röster i USA hördes jubla över kriget: nu skulle queera befrias ur Saddams garderob. I en text i den amerikanska hbtq-tidningen The Advocate under ockupationen sades det vara ”en fråga om homosexuellas rättigheter. Islamska fundamentalister är antigay”. I stället blev den så kallade befrielsen början på en våg av organiserade mord på homosexuella i Irak.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Ledare 09 januari, 2026

Sveriges droghyckleri vet inga gränser

SD-polisen Katja Nyberg beskrev jakten på festknarkare som ”det roligaste hon gjort”. Nu har hon själv åkt dit med en påse misstänkt kokain. Foto: Lars Schröder/TT.

Sverigedemokraten Katja Nyberg är ett destillat av svensk narkotikapolitisk dubbelmoral. Samtidigt som politiker jagar fattiga missbrukare med blåljus och urinprov, verkar de själva ha betydligt friare tillgång till både nåd och näspulver.

Det är nästan för dråpligt för att vara sant.

Den sverigedemokratiska riksdagspolitikern Katja Nyberg tros ha haft en promille i blodet när hon körde bil den 28 december. I bilen hittades också en påse vitt pulver som tros vara två gram kokain, vilket hon själv dock förnekar. Snabbtester visade misstänkt narkotikapåverkan.

I en skriftlig kommentar menar Katja Nyberg själv att hon varit med om en ”viltolycka”. (Polisen menar att hon på sin höjd ”väjt för en råtta”.) Det kan man också kalla det. Om det visar sig att hon kört bil så pass berusad lär hon behöva avgå, som Oisin Cantwell skriver. Han påminner om att folkpartisten Karin Pilsäter och socialdemokraten Aida Hadzialic lämnade sina uppdrag vid 0,2 och 0,3 promille.

Och de hade ingen laddinfrastruktur med sig i en zippåse.

Vad Katja Nyberg gör annars undrar du? Hon är polis. Därför är hon Sverigedemokraternas talesperson i polisfrågor samt ledamot i riksdagens justitieutskottet. Alltså central i den repressiva kriminalpolitiska brygd som partiet langar till befolkningen.

Ironin stannar inte ens där. Dagens ETC kunde avslöja att hon på 90-talet var med i Rejvkommissionen, som förföljde klubblivet för att driva igenom svensk nolltolerans. ”Det var faktiskt det roligaste jag gjort”, förklarade hon i en podd. ”Vi var väldigt unga så det blev mer av en livsstil. Man levde och andades det här.”

Ja, hon verkar ha andats in både ett och annat.

Så låt mig sammanfatta: en tidigare knarkspanare och representant för riksdagens mest repressiva parti, som kör rattfull med kokain i bilen. Om uppgifterna stämmer är det svårt att hitta ett perfektare ansikte utåt för hyckleri.

Inte bara hos Sverigedemokraterna, som låtsas vara hårda mot kriminalitet men själva kryllar av lagbrytare. Utan hos hela politikerklassen från vänster till höger som själva gärna unnar sig en lina ibland, men som samtidigt har gjort fattiga missbrukare till öppet byte för polisen. Eller varför inte hos ett helt land.

I dokumentärserien ”Så knarkar Sverige” (SVT, 2024) visar journalisten Johan Wicklén att bruket av illegala rusmedel är betydligt högre än vad vi svenskar vill erkänna. Inte minst har kokainet blivit vanligare, och dyker nu upp i allt fler städer i avloppsmätningarna.

Detta trots att Sverige fortfarande har nolltolerans som mål för vår narkotikapolitik. Politikerna vet att denna politik har misslyckats på alla punkter, och därför vågar de heller inte utreda den.

När den kristdemokratiska socialministern Jakob Forssmed tillsatte en utredning gav han därför explicita order om att inte utreda konsekvenserna av kriminaliseringen av eget bruk. Svensk narkotikapolitik ska nämligen präglas av moral och önsketänkande, snarare än av vetenskap. Utredningen var dock så kritisk mot svensk narkotikapolitik som uppdraget tillät, och bar också en talande titel: Vi kan bättre!.

ESO-rapporten Bruk och straff, som även den kom ut hösten 2023, hade friare händer. Den granskade samtliga fyra uttalade målsättningar för Sveriges narkotikapolitik och drog slutsatsen att politiken misslyckats på varje punkt.

Dödsfallen minskade inte, utan Sverige har tvärtom konsekvent legat i EU-toppen när det gäller narkotikarelaterad dödlighet, vilket är en otrolig bedrift med ett av kontinentens bästa vårdsystem. Bruket minskade inte utan verkar snarare ha ökat. Även tillgängligheten har ökat, samtidigt som gängens vinster skenat då politikerna gett dem ensamrätt på en svart marknad. Och skadorna har inte reducerats, utan i många fall fördjupats genom kriminalisering, stigmatisering och rädsla för vårdkontakt.

Den regering som Katja Nyberg representerar har fördjupat denna katastrofala politik. I Tidöavtalet nämns missbruk som ett av flera exempel på bristande vandel som kunde motivera utvisning, och sommaren 2023 införde man en rad straffskärpningar inom området. Bland annat infördes rena tankebrott som ”förberedelse” till köp eller försäljning, vilket fick flera tunga remissinstanser att slå bakut.

Oppositionen har knappast varit bättre, utan yrat om ”partyknarkare” från medelklassen som drivande bakom gängens vinster. Detta trots att CAN:s rapporter visar att fattiga är överrepresenterade i statistiken; att cannabis, som inte främst är en partydrog, åtminstone tidigare utgjort halva narkotikamarknaden; och att lejonparten av drogerna tas av människor som tar dem ofta, det vill säga är i beroende snarare än sporadiska brukare. Vilket också säger sig självt om man inte orkar läsa forskning.

De som framför allt drabbas av denna repressiva konsensus i svensk politik är alltså fattiga människor i beroende, vilket förklarar våra topplaceringar i EU:s dödslista. Och allt detta samtidigt som Aftonbladet för två år sedan hittade spår av kokain i hälften av de undersökta riksdagstoaletterna.

Frågan är alltså inte om Katja Nyberg kan sitta kvar. (Det kan hon inte.) Utan om någon politiker som ansvarat för drogpolitik kan sitta kvar. Samt hur länge Sverige ska fortsätta insistera på vår dödliga och ovetenskapliga dubbelmoral som skördar liv till denna dag.

Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 09 januari, 2026

Vänsterpartiet: Inga israeliska drönare i Västervik

Försvarsanställd visar upp några av Försvarsmaktens små propellerdrönare. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Vänsterpartiet i Västervik kräver kommunbojkott av drönarmässan UAS Forum, efter misstankar om att israeliska militära bolag kan komma att bjudas in. ”Vi lusläser inte varje enskilt företag” säger konferensens vd Richard Granberg, som tycker det är ”skittråkigt” att drönare bara förknippas med krig.

Västervik med 20 000 invånare fick Sveriges första ”nationella drönarcentrum” 2021. Vänsterpartiet i staden har länge velat lägga ned ortens flygplats, som sedan 2023 huserar Västervik drone science park. På platsen vill man bland annat bygga en solcellspark.

Det vill dock ingen annan, enligt Daniel Gynnerfelt, Vänsterpartiets ordförande i Västervik.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Veckobrev 09 januari, 2026

Högerns quislingar vill rulla ut mattan för Trump

En troende vilar mot ett monument över oljearbetare under en procession för Cabimas skyddshelgon i delstaten Zulia i Venezuela, onsdagen den 27 december 2023. Foto: Matias Delacroix/AP/TT.

Trodde du att förra året började illa, med Donald Trumps presidentinstallation?

Välkommen till 2026, när han verkar beslutsam att starta ett tredje världskrig.

Han har redan inlett en kolonisering av Venezuela, för att stjäla deras naturresurser och ge till ”världens främsta oljebolag, de största, de bästa”. Som Slavoj Žižek skriver i Flamman är det talande att han snuvat oppositionen på en central roll, för att låta resterna av den gamla regimen fortsätta styra. Han låtsas inte ens att poängen är demokrati – han vill visa vem som bestämmer.

Nu ritas planer på nästa måltavla, och ingen går säker. Rådgivaren Stephen Miller sade till CNN:s journalist Jake Tapper att Grönland ”självklart” ska tillhöra USA.

Donald Trumps nya säkerhetsdoktrin har pekat ut det demokratiska Europa som huvudfiende.

”Ingen kommer att slåss militärt mot USA om Grönlands framtid”, förklarade han med en gällt skrikande svada som avbröt varje försök till motfråga. 

”Vi lever i en värld, i den verkliga världen, Jake, som styrs av styrka, som styrs av kraft, som styrs av makt”, sade han. ”Det är världens järnhårda lagar sedan tidernas begynnelse.”

Hur svarar Europa på öppna amerikanska hotelser om territoriell erövring? Som Carl Dürnberger har förklarat är det knappast läge att jubla över kontinentens svaghet. Därför är det sorgligt att se europeiska ledare som Emmanuel Macron och Ursula von der Leyen buga sig för Trump. Även Ulf Kristerssons svar var bedrövligt vekt, som jag skrev i min ledare.

Om vi ska hitta en ljuspunkt är det att radikalhögerns quislingar har börjat avslöja sig. De som likt Vidkun Quisling själv påstår sig vara ”nationalister”, men som skulle vara först att sälja ut Sverige till kolonisatörer om det innebar plats som väktare i den nya administrationen.

Inte oväntat står Chang Frick, grundare av högerpopulistiska Nyheter Idag, först i kön.

På Facebook skriver han att USA ser på Grönland och EU som lika dysfunktionella som Venezuela. ”Frågan är i så fall vilken rätt vi har till dessa resurser om vi ändå inte tänker göra något med dem?”, fortsätter han.

Missionären Hans Egede har blivit en symbol för dansk kolonialism och har vandaliserats flera gånger. Foto: Johan Nilsson/TT.

”Ska vi bara vara i vägen och blockera det för resten av världen på rent jävelskap? Sett ur det perspektivet blir det begripligt om USA, och andra, vill använda vapenmakt mot oss och Grönland (om vi inte viker ner oss innan dess förstås).”

Slutsatsen är uppfriskande tydlig:

”Och kanske är det vad som behövs, vårt politiska ledarskap tycks fullständigt oförmöget att hantera nuvarande geopolitiska och ekonomiska läge.”

Jag häpnar. Inte. Att den nya radikalhögern har svikartendenser har stått klart länge, inte minst Chang Frick själv, som har medverkat i och samarbetat med de ryska propagandakanalerna Sputnik och RT.

Han får eldunderstöd av Omar Makram på Henrik Jönssons 100%, som förklarar att ett amerikanskt övertagande av Grönland är nödvändigt för att kontra Kina. Det är därför dags att vi ”släpper prestigen och faktiskt tar ett blad ur Trumps bok. Vi måste sluta navigera efter stolthet och känslor och i stället låta kall, hård materialism och nationella intressen styra vår kompass.”

Grönländarna har rätt att befria sig från Danmark och om de vill hejar jag gärna på.

En tredje person som vill rulla ut mattan för våra nya överherrar är Malin Ekman. Som så många andra i svensk Maga försvarade hon JD Vances frontalangrepp mot Europa i flera inlägg på X, och den 14 december tar hon bladet från munnen.

Hon skriver att USA numera ”vägrar att av slentrian hjälpa andra på bekostnad av sin egen välfärd och statsskuld”, att landets nya säkerhetsdoktrin innehåller ”en kritik mot historisk amerikansk imperialism” (!), och att analysen ”liknar den som mina mest vänsterlutande anti-imperialistiska klasskompisar på Journalisthögskolan uttryckte mellan 2007 och 2009. USA ska inte agera världspolis utan lämna det till andra länder att sköta sig själva.”

Visst är det sant att vissa antiimperialister önskedrömt om Donald Trump som isolationist, däribland Malin Ekmans efternamne Kajsa Ekis Ekman (2016) och journalisten John Pilger (2017). Men som vi såg redan under hans förra mandatperiod är analysen felaktig. 

Att som Malin Ekman beskriva Trump som antiimperialist är absurt, med tanke på att han skryter om att stjäla Venezuelas olja, och nu hotar flera andra länder med invasion. Eftersom, som Stephen Miller uttryckte det, vi lever i en värld som ”styrs av styrka, som styrs av kraft, som styrs av makt”.

Donald Trumps nya säkerhetsdoktrin har pekat ut det demokratiska Europa som huvudfiende, och han finner samförstånd med högerextrema rörelser samt Vladimir Putin själv. Det har nu fått många inom radikalhögern att bekänna färg, och jag hoppas att Sverigedemokraterna får många frågor om vilken sida de är på framöver.

Men även regeringen har varit alltför följsam.

Det räcker inte att ”följa utvecklingen”. Det är dags att agera. Sanktioner behöver drivas omedelbart på EU-nivå, och vi behöver stå upp för våra nordiska grannar i handling och inte bara i ord. Peter Wennblad på Svenska Dagbladet har faktiskt rätt: vi måste ”höja USA:s politiska kostnader för aggressionerna mot Danmark”.

Klarar du det, Ulf Kristersson? Jag tvivlar.

Och för bokföringens skull: grönländarna har rätt att befria sig från Danmark och om de vill hejar jag gärna på. En majoritet vill det på ett abstrakt plan, men inte om det innebär en minskad levnadsstandard, varför politikerna inte driver frågan. Det troligaste resultatet av en självständighet lär vara ekonomisk kollaps och verklig underordning inför starkare ekonomier. Det antikoloniala alternativet är att låta grönländarna avgöra själva.

Diskutera på forumet (0 svar)
Rörelsen 09 januari, 2026

Vem ska möta de våldsutsatta barnen nu?

Detta är en insändare. Skribenten ansvarar själv för alla åsikter som uttrycks.

Vill du svara på texten? Skicka en replik på högst 3 000 tecken till [email protected].

En liten hand som greppar mammans jacka. Rädda ögon bakom hennes ben. En röst som tyst viskar: ”Får vi stanna här i natt?”

Jag har funnits där när barn har kommit mitt i natten: rädda, frusna och bärande på mer än någon människa borde. Nu tvingas jag och många andra jourkvinnor sluta. Inte för att behovet är borta, utan för att regeringen byggt bort barnens möjlighet att få vårt stöd.

Vårt skyddade boende är ett av alla boenden som har stängts till följd av en tillståndsplikt som helt och hållet missat målet, och jag undrar: vem möter barnen nu?

Ett av de nya kraven som trädde i kraft 2024 är att föreståndaren ska ha en utbildning om 180 högskolepoäng, många andra handlar om yttre skalskydd. Däremot finns inga krav på kunskap om mäns våld mot kvinnor, en könad våldsförståelse, normaliseringsprocessen eller erfarenhet av jourverksamhet eller stöd till våldsutsatta kvinnor. Något som gör att stödet riskerar att bli undermåligt. En risk som dessutom ökar med privatiseringen av fältet. Nu ser det ut som att Sverige kommer att ha en majoritet privatägda skyddade boenden med vinstintresse, eftersom de ideella kvinnojourerna inte har kunnat möta de kostsamma, och ibland rent skadliga, kraven på de skyddade boendena.

Jag har mött dem. Många gånger. Barnen som flytt våldet i hemmet, tillsammans med sin mamma. Ibland mitt i natten, ibland i panik – ofta med endast kläderna de bar när tillfället att fly gavs.

Nu kan jag inte längre göra det.

Sedan den 1 april 2024 kräver lagen att skyddade boenden ska ha tillstånd från IVO. I grunden är tanken god, men i praktiken är det ett haveri. Våldsutsatta kvinnor och barn behöver kvalitet och säkerhet, säger man. Vi har helt olika definitioner av vad kvalitet och säkerhet är, säger jag. Ideella kvinnojourer har burit upp stödet och skyddet i decennier, med kvinnors och barns bästa som enda intresse. Lagändringen skulle verka för att få bort oseriösa aktörer, i stället har lagändringen öppnat upp för ännu fler oseriösa aktörer – genom att gynna entreprenörer med dygnsavgifter, tilläggstjänster och vinster som främsta intresse.

Att möjliggöra frigörelse från våld är att skydda från våld, och det görs genom att stärka kvinnojourerna. Det är vi som burit upp stödet och skyddet i närmare 50 år. Det är vi som har erfarenheten, förstår våldets mekanismer och har låga trösklar på riktigt. Skyddet stärks inte enbart genom högskolepoäng, anställningsavtal och dygnet runt-bemanning. Det stärks av mångårig erfarenhet av att arbeta med barn.

Barnen finns fortfarande. Barnen som tystnar, som vaknar av skrik, som lärt sig känna av varje tonläge, som är rädda men inte kan beskriva vad som är fel för att våldet är deras vardag.

Skyddet som skulle stärkas blev i stället en påminnelse om vad svek är, och det får barnen betala priset för.

Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 08 januari, 2026

Åklagare utreder Janis Varoufakis efter ecstasykommentarer

Upprorsmakare. Den grekiska vänsterpolitikern Janis Varoufakis har väckt högerns ilska sedan han erkänt att han tog ecstasy i Sydney för 37 år sedan. Foto: skärmklipp från podden Phasma: https://www.youtube.com/@StoPhasma.

Grekisk polis har inlett en preliminär utredning mot den tidigare finansministern Janis Varoufakis efter att han i en videopodd berättat att han tog ecstasy på en fest i sin ungdom. Vänsterpolitikern svarar att det är hyckleri med tanke på att det är regeringens restriktiva narkotikapolitik som säkrar ”drogmaffiornas” vinster.

I går sände polisen vidare en video till Atens åklagarmyndighet för att se om vänsterpolitikern Janis Varoufakis har begått brott. Detta efter att han erkänt att han provat droger i sin ungdom. Enligt grekiska medier gäller utredningen inte narkotikabruk i sig, utan huruvida uttalandena kan utgöra uppmuntran till eller indirekt reklam för narkotika enligt grekisk lag.

Det är i en videointervju med podden Phasma som den tidigare finansministern, som i dag är partiledare för Mera25, kritiserar landets restriktiva drogpolitik och även beskriver sina egna erfarenheter.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Nyheter 08 januari, 2026

Vänsterpartiet vill stoppa europeiska nazistresor

Polska högerextremister demonstrerar i Warsawa, juli 2025. Foto: Czarek Sokolowski/AP.

Nazistiska Aktivklubb försöker bygga upp ett europeiskt nätverk med likasinnade. Nu vill Vänsterpartiet stoppa resorna med insatser på EU-nivå. ”Utifrån den svenska regeringens tystnad oroar jag mig för att man inte tar hotet på allvar”, säger Hanna Gedin, europaparlamentariker.

”Sightseeing i solen, nazistmarscher och närstridsträning.” Så beskrevs nazistiska Aktivklubbs lockerbjudande till unga män i våras i TV4.

Den våldsamma organisationen reser regelbundet ut i Europa för att träffa meningsfränder. Senast för två månader sedan reste en svensk delegation till Polens huvudstad Warszawa.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes/Nyheter 08 januari, 2026

Könsord, fylla och skadestånd – här är förolämpningslagens första halvår

Sex månader har gått sedan lagen om förolämpning mot tjänsteman infördes. Flamman har tittat närmare på statistiken – och djupdykt i fem fall. Vad får man egentligen säga till en tjänsteman?

1 184 anmälningar. Så många gånger har brottet förolämpning mot tjänsteman rapporterats in mellan lagens införande den 2 juli i år och början av december 2025.

Av anmälningarna har över hälften lämnats in av polisman i tjänst. 383 har lagts ned, 477 är fortfarande öppna, och 181 har tagits vidare till åklagare. Hittills har ett par domar fallit, bland annat mot den 36-årige man i Göteborg som var först med att fällas för brottet i början av september efter att ha kallat en kvinnlig polis för ”hora”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Nyheter/Utrikes 07 januari, 2026

Platoncensur på filosofikurs i Texas: ”Absurt”

Kollage: Flamman.

Den svenska filosofiprofessorn Martin Peterson får inte längre undervisa i vissa av Platons texter för sina studenter vid A&M University i Texas. Anledningen är universitetets nya regler – som förbjuder ”rasideologi” och ”könsideologi”.

Filosofiprofessorn Martin Peterson (bilden) sitter på flygplatsen i Paris med sin son när Flamman ringer, i väntan på ett plan tillbaka till Texas.

– Till och med New York Times har hört av sig nu. Det är på den nivån, säger han.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)