Utrikes

Mot en politisk lösning i Baskien

Bildu erkändes av Författningsdomstolen bara ett par månader innan kommunalvalet i maj 2011 med sex röster mot fem.

– Vi fortsätter kämpa för en socialistisk baskisk stat, säger Joseba Álvarez, en av ledarna för det förbjudna partiet Batasuna till Flammans Dick Emanuelsson i det första av tre reportage från Baskien.

Utrikes

Eta lägger ned vapnen och fortsätter kampen med enbart politiska kampformer, meddelade den baskiska gerillaorganisationen i en videosänd presskommuniké den 20 oktober 2011. Men den spanska staten, 2011 representerad av PSOE-regeringen Zapatero och nu av den rena politiska högern i form av Partido Popular (PP), avvisar alla kontakter och förhandlingsinviter med Eta för att finna en slutlig lösning på en 50 år väpnad konflikt i Europa.
Spanien, Baskien och Europa har förändrats. Den baskiska vänsterns valkarteller Bildu och Amaiur, som med minsta möjliga marginal erövrade sin legalitet förra året, spatserar på en knivsegg. Minsta lilla stavelse eller slink med tungan kan tas som en förevändning för att illegalisera den största politiska kraften i Baskien, eller Euskal Herria som det heter på baskiska. Den spanska statens och den politiska högerns ögon och öron uppmärksammar allt som sägs och görs. Partier på högerkanten driver en permanent kampanj för att de två vänsterkoalitionerna Bildu, på kommunal och regional nivå och Amaiur, på nationell spansk nivå, ska olagligförklaras. Bildu erkändes bara ett par månader innan kommunalvalet i maj 2011 av Författningsdomstolen med sex röster mot fem. Bildu blev det parti som fick flest kommunala mandat. Valsegern upprepades av Amaiur i november. I november i år äger val rum till det Baskiska Parlamentet och det otroliga kan hända att den tidigare förbjudna baskiska vänstern kan komma att bilda regering, vilket skulle vara en bokstavlig mardröm för centralmakten i Madrid och deras lokala representanter i Baskien.
Det tror åtminstone Enrique Santiago, spansk advokat, ledamot av både kommunistpartiet PCE:s som den Förenade Vänsterns (IU) verkställande utskott. Han representerar två organisationer som under många år har fördömt Etas väpnade aktioner.
– Etas beslut att upphöra med den väpnade kampen är ett mycket intelligent beslut. Konsekvenserna har omedelbart visat sig i ett starkt ökat stöd för den baskiska vänster som representerar rörelsen för ett självständigt Baskien, säger han när jag träffar honom på hans kontor i Madrid.

– Den internationella kommissionen, med bland annat Kofi Annan, Tony Blair, Gerry Adams från Sinn Fein, har efter ett otal kontakter med Eta sagt att Etas beslut att upphöra med den väpnade kampen är oåterkalleligt. Därför är det sorgligt och trist, att regeringarna PSOE (Zapatero) och PP (Rajoy) har vägrat respektive vägrar inse detta faktum.
Santiago menar att befolkningens svar har visat sig i valurnorna.
– Arnaldo Otegi, Batasunas fängslade ledare för sina förmodade kontakter till Eta, lyckades med det politiska konststycket att tvinga Etas militära gren att acceptera den politiska lösningen som resulterade i deklarationen den 20 oktober 2011. Men regeringen ser hellre att han sitter bakom galler i en skådeprocess än att han driver fredsprocessen framför sig.
Bussresan mellan Bilbao och San Sebastian är en hissnade upplevelse över ett underbart landskap med djupa dalar och höga berg. Eta (”Euskadi Ta Askatasuna”), som bildades 1959 och som betyder Baskiskt fosterland och frihet, slog tidigt in på en ideologisk grund som inte bara betyder en egen nationalstat utan även en socialistisk stat. Medan övriga Europa går i riktning mot en brun makthöger, pågår det ideologiska diskussioner överallt, på studiekonferenser, på barer, på arbetsplatser eller universiteten där Izquierda Abertzale, den patriotiska vänstern, är tongivande.

Solen strålar över hela bukten i San Sebastian (Donostia på baskiska) när Flamman träffar Joseba Álvarez. Han är lång med grånat tunt skägg, född samma år som Eta grundades och betraktas som ett offentligt språkrör för Batasuna. Partiet var legalt under Felipe Gonzalez´ regering men också under den första mandatperioden av Aznarregeringen. Men ”det kom en Bush och ett 11 september och sedan dess är Batasuna förbjudet”, säger han krasst. De olika regeringarna har anklagat Batasuna för att vara Etas politiska gren och alla med minsta möjliga beröring till Batasuna har därför mer eller mindre förklarats bannlysta ifrån att ställa upp i olika politiska sammanhang och rörelser.
Efter att vi har samtalat under en timme gör Joseba en vink med ögonen och jag ser två personer, typiska säkerhetspoliser. När de ser att de är upptäckta drar de sig diskret tillbaka. Joseba ler lite resignerat och skakar på axlarna, van att ständigt vara under uppsikt, än mer med en reporter framför sig.
– Baskiens folk har kämpat en massa år i en process som sträcker sig från Francodiktaturen via den så kallade ”övergångsperioden”. Denna hade som målsättning att göra slut på det baskiska folkets befrielseprocess, säger Alvarez och kisar mot solen. I dag, trettio år efter Franco, kan vi säga att den spanska statens politiska mål misslyckades, för i dag finns det fler socialistiska krafter än någonsin som arbetar för självständighet och en egen stat för att överleva som ett folk. Vi är det äldsta folket i Europa med ett eget språk och vi är inte beredda på att offra vår identitet och kultur.

Batasunaledaren anser att Etas kontroversiella politiska-militära strategi hade sin giltighet fram till för några år sedan. Efter en lång inre diskussion och en diskussion inom den breda baskiska vänstern, slog Eta fast den nya strategin. Den handlar om att förstärka den baskiska vänstern och massarbetet inom fackföreningar och andra sociala organisationer samt att inleda en direkt dialog med regeringarna i Paris och Madrid.
Joseba Alvarez nämner betydelsen av den internationella konferensen som genomfördes i San Sebastian tidigare i år med deltagande av bland annat Tony Blair och Kofi Annan. Konferensen slog fast fem punkter som ställdes i förgrunden:
1. Definitivt eld upphör. Upprättande av en direkt dialog med Paris och Madrid.
2. Agenda med teman som de 700 politiska fångarna.
3. Erkännande av offren på bägge sidor.
4. Desmilitarisering av Baskien, överlämnande av Eta:s vapen och upplösning av Eta som organisation.
5. Skapandet av en kommission som följer upp avtalen från det ögonblick som Eta deklarerar ett definitivt slut på de väpnade aktionerna.
Men den spanska högerregeringen avvisar alla förslag från Eta om en politisk lösning och dialog på den långa konflikten i Baskien.

För att överlämna vapnen behövs ingen dialog, bara en vilja att överlämna dem, sa inrikesminister Jorge Fernandez Dias den 16 maj i den spanska kongressen. Det är denna politiska blindhet som Enrique Santiago menar är bakgrunden till det paradoxala att den baskiska vänstern kan komma att bilda regering i november.
Frågan om de politiska fångarna samt offren är en central punkt i fempunktsprogrammet. Utan att vänta på stöd från regeringen i Madrid har baskerna själva, på bägge sidor om barrikaden, inlett en egen försoningsprocess. Den 14 maj satte sig Rosa Rodero, änka efter säkerhetsagenten Ertzaintza Joseba Goikoetxea, ett offer för Eta, ner vid samma bord som Carmen Galdeano. Hon var dotter till ”Egin” Xabier Galdeano, journalist och offer för den olagliga paramilitära organisationen Gal som skapades av regeringen Felipe Gonzalez. Detta ”runda bord” är ett exempel av många på hur det har upprättats ett förtroende och en kommunikation för lösning på konflikten mellan de tre miljonerna invånarna i Baskien. De bägge kvinnorna berättade om sina erfarenheter och lidanden som anhöriga till offer i den långa konflikten.

– Vi har understrukit att det finns ingen politisk möjlig lösning om inte alla parter sitter vid samma bord. PP säger att de förhandlar med alla utom den baskiska vänstern för den är olaglig och vi svarar; ”Legalisera oss då!”. Jag har varit fullmäktigeledamot i fyra år och parlamentsledamot i fyra år. Vi kommer att fortsätta att leva tillsammans. Vi har inget splittrat samhälle, oavsett om det handlar om bostadsområden, ras, klass, religion som i Irland. Här finns det olika politiska projekt och vi anser att var och en av dessa inte bara bör vara tillåtna utan även ha möjligheter att verka politiskt, understryker Alvarez och sammanfattar Batasunas framtid.
– För vår del fortsätter vi kampen för en socialistisk baskisk stat.

    Utrikes