– Jag vill själv vara den förändring jag vill se.
Orden är malmöbon Hamza Ftounis. Han startade under sommaren 2013 projektet Tung Baba Movement, där musik binds samman med antirasism. Jag träffar Hamza Ftouni innan han ska premiärvisa trailern för sin kommande dokumentär Verkligheten på Inkonst i Malmö. I dokumentären intervjuar han artister om deras upplevelse av och strategier mot rasism.
– Jag valde att rikta in mig på antirasistiska frågor för att jag själv har blivit drabbad av rasism. Jag bor i ett område på Sevedsplan, som är utsatt för mycket strukturell rasism. Är du från den gatan så är du körd när du söker jobb. Detsamma gäller i det sociala umgänget. ”Åh, är du från Rasmusgatan? Hur kan du bo där?” Den synen vill jag ändra på.
I Verkligheten, som släpps i mitten av april, möter vi artister som Timbuktu och Ken Ring, men även politiker intervjuas och Sevedsplan och Hamza Ftounis eget engagemang skildras.
Tung Baba betyder tung pappa och Hamza Ftouni berättar att han ser sin pappa som en förebild, och att namnet för Hamza Ftouni också betyder tung förebild. En förebild som är mot rasism, diskriminering och för allas lika värde. Det är också en av anledningarna varför han valt att fokusera på musikbranschen.
– Jag hade mina kontakter i musikbranschen och tänkte: ”Varför inte göra två i ett?” Engagera musikerna att prata om rasism, för de är ju förebilder, och om de pratar till sina fans så tror jag det kan påverka mer, säger Hamza Ftouni.
Vi pratar om varför just musik verkar ha fått allt större plats i den antirasistiska rörelsen. Förutom Tung Baba Movement har flera andra initiativ tagits runt om i Sverige och en rad artister har släppt låtar med tydligt antirasistiskt budskap. Finns det något som gör att musik och antirasistisk kamp passar bra ihop?
Martin Gustafsson från Musiker mot rasism menar att det inte är en slump.
– Vår käre styrelsekollega Ehsan Noroozi brukar förklara detta på ett mycket bra sätt, så nu snor jag det: musik är det enda fenomen som påverkar samtliga av kroppens sinnen samtidigt, vilket gör musik till en oerhört stark kraft. Att denna kraft använder text och ord som kan förklara känslor och förmedla budskap innebär att musiker har möjligheten att påverka andra.
Musiker mot rasism startade 2012 som en reaktion mot den ökade rasismen. Det har inte varit svårt för dem att få artister att engagera sig. Under hashtagen #motrasism har omkring 100 musiker den senaste månaden lagt upp foto på sig själv med texten ”mot rasism”.
– Majoriteten av de musiker vi har stött på delar idén om att mångfald och öppenhet är naturliga inslag i det Sverige vi vill leva i. I takt med att allt fler främlingsfientliga element i samhället börjar ta plats känner många musiker att de vill ta ställning och göra något konkret för att påverka, säger Martin Gustafsson.
Hamza Ftouni pratar om musikens kraft att nå ut. När han nämner vilka artister han intervjuar i dokumentären är det tydligt att många av dem verkar inom samma musikgenre. Frågan om en viss typ av musik fokuserar mer på antirasism än andra hänger i luften.
– Ja, framför allt svensk hiphop är i dag väldigt politisk och kritisk mot samhället. Den har ofta antirasistiska budskap och skildrar verkliga händelser.
Som exempel nämns låtar av Cleo och Labyrint. Kartellen förvandlade sitt uppträdande på Grammisgalan till en manifestation mot rasism. Hamza Ftouni menar att det är viktigt för den antirasistiska rörelsen att hiphopen existerar.
– Det är den del av hiphopkulturen att alla ska vara lika. Jag tänker att hiphopen grundar sig i en gemenskap, och det är därför jag tror den är väldigt viktig just nu som antirasistisk kraft. Musiken får en att tänka och granska saker på nytt.
Musik är ett starkt och fredligt vapen mot rasism, menar Hamza Ftouni och berättar om när han själv gick i grundskolan och de hade temadagar om rasism och hur det inte räcker till.
– Då lyssnar man inte, det var någon random snubbe, oftast svensk, som kom och pratade om rasism och det kändes inte genuint, inte för mig i alla fall. Sättet jag och artisterna når ut genom musik är speciellt, det är på ett språk som fångar unga mer och då blir det intressant att lyssna på vårt budskap.
Med Tung Baba Movement vill Hamza Ftouni även visa att det går att arbeta för förändring även med små resurser.
– Du kan göra allt. Det är upp till dig hur hårt du vill jobba för att se en förändring. Det finns massa antirasister där ute som delar dina åsikter.
