Joe Biden gjorde sina vänsterväljare besvikna när han i våras lät meddela att förändringar i USA:s Kubapolitik ligger långt ned på hans prioriteringslista. Beskedet väckte kritik eftersom Donald Trump skapat en hårdare linje genom att dra tillbaka de lättnader i affärs- och reserestriktioner som Barack Obama mejslat fram och genom att placera Kuba på USA:s ökända lista över stater som stödjer terrorism. Det strikta handelsembargo som USA upprätthållit alltsedan Castros regering exproprierade amerikanska oljetillgångar i början av 1960-talet – och som under en tid såg ut att börja lösas upp av Barack Obama – har alltså återigen stärkts.
Samtidigt har coronapandemin gjort att landets ersättande ekonomiska motor, turism, har stannat av. Det egenutvecklade vaccinet har inte kunnat distribueras som tänkt på grund av brist på kanyler. Och de ekonomiska liberaliseringar som lett till högre löner har också lett till skarp inflation.
Detta, tillsammans med generell mat- och resursbrist, bidrog under juli månad till de mest omfattande regeringskritiska demonstrationerna på lång tid. Bland demonstranternas krav fanns ökad yttrande- och församlingsfrihet. Kubanska regeringen svarade med gripanden och uppmaningar till regeringstrogna motdemonstrationer, men också med dialoginsatser där president Miguel Diaz-Canel själv deltog på gatunivå. Enligt amerikanska Human rights watch saknas omkring 500 personer efter demonstrationerna. Enligt kubanska högsta domstolen pågår rättegångar mot 59 personer.
Kort efter protesternas utbrott inleddes konflikten om deras faktiska storlek. Hashtaggen #soscuba förekom i 5 000 tweets mellan 5 och 8 juli och steg sedan till 2 miljoner tweets 12 juli, enligt nyhetsbyrån AFP:s intervju med den spanska sociala medier-experten Julian Macias Tovar. Kubanska regeringen har kallat det ”en twitterkampanj orkestrerad av USA”. De får delvis medhåll av Tovar, som säger till AFP att det sannolikt rör sig om ett internationellt nätverk som med hjälp av automatiserade konton tidigare har attackerat vänsterledare i andra länder. Virala bilder som sagts föreställa regeringskritiska demonstrationer har i själva verket föreställt första maj-firanden och demonstrationer under arabiska våren. När nyhetsbyrån AP publicerade bilder på regeringstrogna demonstrationer men presenterade dem som regeringskritiska spreds samma fel till etablerade medier i bland annat USA, Storbritannien och Sverige.
Sedan situationen på de kubanska gatorna lugnat sig ökar pressen på Joe Biden att utforma en egen, mindre repressiv Kubapolitik. Den 22 juli publicerade omkring 400 aktivister, politiker och fackföreningsavdelningar ett öppet brev i New York Times med krav på en återgång till Obama-erans diplomatiska öppningar och ett lyft embargo som slutmål. Än så länge har amerikanska regeringen svarat med det motsatta: ytterligare sanktioner mot kubanska ministrar.
