Bibliotekens folkbildande och demokratiserande funktion kan knappast överdrivas. Utan biblioteken står vi nakna och oförberedda inför Amazons stundande invasion av Sverige, frågan är bara om vi vågar lägga resurserna på att rusta upp vårt bästa försvar – biblioteken.

Viktor Malm menar i Expressen (22/2) att debatten om Biskops Arnö och andra författarskolor i relation till Johan Heltnes uppmärksammade essäbok kommer för sent – marknaden har redan överhanden och styr den litterära utgivningen. Inte nog med det, all litteratur är enligt Malm numera genrelitteratur och i nätbokhandelsjätten Amazons katalog likställs hög- och lågkvalitativ litteratur med varandra.

Från ett annat perspektiv skrev Max V Karlsson i ETC (15/2) om hur stora nedskärningar drabbar biblioteken som antingen får fortsätta sin verksamhet med stramare budget eller lägga ned helt. Samtidigt kommer med jämna mellanrum larm om friskolornas bristande skolbibliotek. Även kommunala skolor använder sig i stället av de kommunala biblioteken, som i sin tur läggs ned.

I Ungdomsbarometern 2022 går det att läsa att ett av de intressen som minskat mest de senaste tio åren bland ungdomar i åldern 15–24 är att läsa böcker. Här har vi litteraturens verkliga kris: tillgången till bibliotek minskar sam­tidigt som ungas intresse för att läsa svalnar. Att det skulle finnas ett samband är inte svårt att före­ställa sig.

De alarmistiska rapporterna om att bokmarknaden översvämmas av lågkvalitativ litteratur har funnits lika länge som vi har kunnat tala om en bokmarknad. Cervantes, Flaubert och Strindberg verkade alla i tider då man oroades för hur denna låga litteratur påverkade det stackars arma folket. Vad Malm gör är att återuppta en debatt som återkommer med jämna mellanrum.

Han har en poäng i att den globala marknaden hotar att urvattna den svenska litteraturen, men hotet är inte Amazon eller marknadens nya skepnad. Problemet är marknaden i sig. För litteratur bör aldrig bli en handelsvara likt mjölk eller cement och det är just därför vi måste prioritera biblioteken, som kan fungera som marknadens motvikt. En litteratur styrd av utbud och efterfrågan kan aldrig finna nya vägar – utan blir enbart till nöje och underhållning. Det är här som biblioteken kan bistå med ett urval baserat på en bedömning som inte är marknadsorienterad.

Det radikala i biblioteken är inte bara att det här erbjuds gratis böcker för alla – det är också ett rum i offentlig­heten utan komsumtions­krav. En glimt av hur sam­hället skulle kunna se ut om marknadens logik inte fick härja fritt.

Litteraturen har också ett egen­värde i sin påverkan på människans själs­liv och som demokratiserande kraft, men problemet är att den konst­närliga processen ofta tar tid och kostar pengar. En svensk bok­marknad som en­bart styrs av ekonomiska intressen skulle snabbt en­bart be­stå av deckare utgivna av Pirat­förlaget. En sådan homo­genitet skulle vara för­ödande, lika för­ödande som om alla för­fattare kom direkt från Biskops Arnö.

Det verkliga problemet i vår tid kvar­står: till­gången till litteratur, fram­för allt det urval som den utbildade bibliotekarien kan bistå läsaren med, är hotad. Med mer pengar till biblioteken och skol­bibliotek i alla skolor, skulle litteraturens ställning än en gång kunna stärkas.