Motståndare till gigekonomin brukar hävda att dess huvudsakliga innovation är att felaktigt klassa sina anställda som egenföretagare, och därigenom slippa betala sjuklön, föräldraledighet och kollektivavtalsenliga löner.
En ny forskningsrapport, publicerad i amerikanska Industrial and Labor Relations Review, ger stöd åt den tesen. Arbetslivsforskaren och tidigare fackföreningsledaren Mark Erlich kopplar ihop gigföretagens personalpolitik med 1970-talets amerikanska byggindustri, där bolag som sökte konkurrensfördelar bestämde sig för att plötsligt klassificera sina anställda som egenföretagare och därmed slippa betala sociala avgifter.
– Gigföretag tog en metod som tidigare har använts för att kringgå lagkrav och förvandlade den till en moralisk idé om en mer modern anställningsform, säger Erlich till nättidningen The Academic Times.
Rapporten visar också att byggbolagen omklassificerade nyanlända och papperslösa personer som hade mer att förlora på att protestera. Och att metoden exporterades till andra branscher och bidrog till den 17-procentiga reallönesänkning som inträffade i USA mellan 1980 och 1992.
Även svenska byggföretag har historiskt använt sig av omklassificering, och metoden tilltog efter att en lagändring år 2009 gjorde det möjligt för egenföretagare med en enda uppdragsgivare att få egen f-skattsedel (tidigare krävdes tre). Fackförbundet Byggnads har beskrivit metoden som ett växande problem.
