– Jag har en sak att säga till politikerklassen: er tid är över, utropade Gustav Kasselstrand under en presskonferens på tisdagen.
Kasselstrand, som tidigare varit vice ordförande i Sverigedemokratisk ungdom, men uteslutits efter en strid med moderpartiets ledning, lanserade ett nytt parti med sig själv som ledare – Alternativ för Sverige.
Kasselstrand hävdade att Sverige behöver ”statsmän som vågar ställa grupp mot grupp”. Han riktade under Alternativ för Sveriges första presskonferens hård kritik mot andra politiker i allmänhet och Sverigedemokraterna i synnerhet.
– Vi är Sveriges antietablissemangsparti, sa han.
Antietablissemangsparti är en roll som Sverigedemokraterna ofta gett sig själva, och som Alternativ för Sverige nu hoppas kunna locka väljare med till valet i september.
Men den retoriken är det nya partiet knappast ensamma om. I förra veckan gick tidsfristen för att registrera partibeteckningar ut. Förutom de sju riksdagspartierna och Feministiskt initiativ har 30 partier registrerat sig inför 2018 års val. Till höger om Sverigedemokraterna representeras extremhögern av åtminstone tre nya små partier.
Radikal integrationspolitik
Medborgerlig samling grundades, eller ombildades snarare, ur det parti som från början hette Borgerlig framtid. De har i dag cirka tusen medlemmar, enligt egna uppgifter.
Partiet beskriver sig själva som ”liberalkonservativa”, men driver bland annat en sträng och radikal integrationspolitik där bland annat slöjförbud och möjlighet att återkräva medborgarskap ingår.
Partiledaren Illan Sadé är kanske mest känd för att vara produktägare till den högerpopulistiska nyhetssajten Nyheter Idag. I november förra året uttryckte han i sociala medier oro för att #MeToo ”börjar likna en masspsykos inom valda delar av samhällets eliter”.
Allra längst ut på högerkanten finns också Nordiska Motståndsrörelsen, som för första gången går till val som ett registrerat parlamentariskt parti. I deras partiprogram ingår bland annat att stoppa ”den sionistiska världskonspiration” som partiet anser styr Sverige och världen – och att införa sex timmars arbetsdag.
NMR vill också återupprätta ett rasbiologiskt institut i Sverige, med syfte kartlägga invånarnas ”ras”. I partiprogrammet står det att man vill ”upprätta ett statligt institut som kommer arbeta effektivt genom att med moderna genetiska profileringar rasbedöma samtliga människor som fått svenskt medborgarskap efter 1975 och deras efterkommande.”
– NMR fortsätter att befästa sin redan ganska starka roll, och de kommer att kunna få väldigt mycket uppmärksamhet runt det här valet, säger Anders Dalsbro, reporter på Expo till Flamman.
De fortsätter att befästa sin redan ganska starka roll, och de kommer att kunna få väldigt mycket uppmärksamhet runt det här valet
Några större röstandelar tror han dock inte att ens NMR själva tror på.
– Det är klart att om man ska vara en politisk aktör så måste man hela tiden hitta kanaler för att nå ut. Och det gäller ju oavsett var man står på den politiska skalan. Nu är NMR extrema och nationalsocialistiska, men de har fortfarande det här dilemmat att handskas med hela tiden: hur når man ut?
Och precis som till exempel Alternativ för Sverige finns en tilltänkt målgrupp sannolikt bland SD-röstare.
– NMR tänker såhär: SD är ett parti som man på alla plan tar avstånd ifrån och som man inte ställer sig bakom över huvud taget. Men man tänker att flera av de som ändå väljer att rösta på Sverigedemokraterna eller som finns inom den sverigedemokratiska sfären är betydligt mer radikala än vad Sverigedemokraterna är. Då tänker man att det ändå finns en ganska omfattande svans av väljare runt partiet som NMR potentiellt skulle kunna fånga upp, säger Anders Dalsbro.
Utmanarna har inte lyckats
Tidigare försök att utmana SD på yttre högerkanten har dock inte varit någon framgångsrik strategi. Nationaldemokraterna, som bröt sig ut ur SD under tidiga 2000-talet och gick till val på en mer radikal politik med tydligare fokus på etnicitet, fick aldrig mer än en tiondels procent av rösterna i ett riksdagsval.
För nazistiska Svenskarnas Parti, vars politik låg närmare den som Nordiska Motsåndsrörelsen driver i dag, blev misslyckandet i valet 2014 en direkt orsak till att partiet lades ned.
– Om man tittar bakåt har det funnits liknande försök att utmana Sverigedmokarterna som ett något radikalare alternativ till partiet, säger Anders Dalsbro.
– Tittar man på det som varit, både lokalt och på riksplan, så har det inte lyckats. Då har det ändå varit ganska stora satsningar. Nationaldemokraterna var ju ett utbrytarparti ur Sverigedemokraterna och hade med sig flera viktiga profiler som varit centrala i partiet. Men den analys de gjorde själva efteråt det var ändå att det var dödsdömt. Det gick inte att utmana Sverigedemokraterna, säger Anders Dalsbro.
Kristina Boréus är professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, och har bland annat forskat om högerpopulistiska partier. Enligt henne är det svårt att säga om den nya klicken högerextrema partier är ett styrke- eller ett svaghetstecken för rörelserna.
– Allmänt taget så blir den här typen av rörelser starkare i hela Europa just nu, men hur det är i det svenska fallet, det vet jag inte. Om det är ett tecken på splittring eller att de blir starkare – det skulle i princip kunna vara båda saker.
_____________________________________
Prova Flamman gratis!
Just nu kan du få prova Flamman gratis i en månad. Följ länken för mer information.