EU-parlamentarikern Cecilia Wikström ville inte ge upp sina extrainkomster på 800 000 kronor om året från Elekta och Beijer Alma – företag som sysslar med patent och immaterialrätt. Lustigt nog just frågor där Wikström är talesperson för hela den liberala partigruppen, ALDE i EU-parlamentet.
Därför fick hon lämna toppositionen på EU-vallistan hos de svenska liberalerna. Det blev inte riktigt trovärdigt för partiet med en sådan politiker. Liberalerna var förvisso sedan länge informerade om extrainkomsterna. Det var inget problem. Förrän media gjorde det offentligt.
Bruttolönen för en EU-parlamentariker ligger på drygt 91 000 kronor i månaden. Så den lönen går att leva på. ”För mig har det aldrig varit fult att tjäna pengar” var Cecilia Wikströms kommentar om sina extrainkomster. Transparency International, en organisation som bekämpar korruption, räknade efter senaste EU-valet ut att 400 EU-parlamentariker (av 751) hade ”extrainkomster”. ALDE-gruppens ledare i EU-parlamentet, belgaren Guy Verhofstadt, ligger på tredje plats på listan över ledamöterna med de högsta sidoinkomsterna. Enligt Transparency International ger hans styrelsepost i investmentbolaget Sofina mer än 2 miljoner kronor extra per år.
Den moderata EU-parlamentarikern Christofer Fjellner försvarar extrainkomsterna med orden ”Politiken behöver näringslivet och näringslivet behöver politiken”. Han önskar fler politiker i storföretagens styrelserum.
Just det.
Tänk när EU-parlamentarikern ska rösta om lagstiftning som påverkar just det företag i vars styrelse hen är ledamot och vars aktier hen har i sin portfölj. ”Näringslivet behöver politiken”.
Den franska dagstidningen Le Monde avslöjade nyligen att företag som Bayer och Microsoft finansierade både ALDE:s och högergruppen EPP:s kongresser år 2018. Storföretag har också grepp om EU-kommissionen, som har makten att lägga fram lagförslagen i EU. Den progressiva organisationen Corporate Europe Observatory, som undersöker företagens inflytande i EU, har en sammanställning över kommissionärers personliga band till storföretag. Den visar att flera av dem bara bytt hatt. I går direktör. I dag kommissionär. I den nya rollen inbjuder de sedan företagslobbyister att bli kommissionens så kallade experter.
Kan detta förändras? Ja, men en verklig förändring kräver strukturförändringar av EU och en tillbakapressad kapitalmakt. Steg på vägen dit är ökad transparens i EU och tydliga regler för att motverka lobbyisternas makt
