– Det finns en folklig ilska och det har länge funnits en folklig ilska mot läckaget i svensk välfärd.
Så inledde civilminister Ardalan Shekarabi förra veckans presskonferens där ett första lagförslag om hur vinstjakten i välfärden ska begränsas, presenterades av Vänsterpartiet och regeringen. Förslaget innebär inget fullständigt stopp, utan att privata skolor och omsorgsföretag inte får ta ut en större vinst än sju procent på operativt kapital.
Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt strålade.
– Det förslag som läggs i dag det har en ny dignitet. Det handlar egentligen om vad välfärden är till för, och vem välfärden är till för. Hela utgångspunkten i det här lagförslaget det är att hela välfärden är till för förskolebarn och skolbarn, för äldre och de som behöver socialtjänsten. Den är inte till för börsspekulanter och bolagsägare.
Lagförslaget, som nu ska på remiss till lagrådet, väntas vara redo för beslut i riksdagen i mars i vår. Om förslaget röstas igenom där är det tänkt att börja gälla från början av nästa år.
Men redan innan fredagens presskonferens ens hade avslutats ställdes frågan som både Ardalan Shekarabi och Jonas Sjöstedt undvikit att tala om.
– Kan ni inte säga något om hur ni ska få förslaget genom riksdagen? Det är ju en liten detalj i sammanhanget, ropade en reporter.
Huruvida vinsterna i välfärden ska begränsas kommer inte att avgöras i riksdagens kammare, utan i landets valurnor i September
Möjligheterna att förslaget ska röstas igenom riksdagen är nämligen liten. Samtliga borgerliga partier och Sverigedemokraterna är emot en begränsning av vinsterna.
– Det är hundratusentals svenskar som berörs av detta. Nu riskerar skolor, förskolor och äldreboenden runtom i hela landet att tvingas stänga, sa Centerpartiets partiledare Annie Lööf till TT kort efter att förslaget presenterats.
SD, som tidigare sade sig vara emot vinster i välfärden har svängt i frågan och är nu för ”valfrihet och konkurrens” inom välfärden.
Även med stöd av Vänsterpartiet klarar regeringen därför inte att få propositionen genom riksdagen – om inte någon ändrar sig.
– Det som vi presenterar här i dag är det enskilt största och det enskilt viktigaste steget, sa Jonas Sjöstedt om propositionens möjligheter att ändra om i välfärdssystemet.
Men politiska experter och analytiker avskriver redan förslaget som dött i den kommande omröstningen.
Tar vad man kan få
Socialdemokraternas skånedistrikt räknas som ett av partiets rödaste. Inför vårens socialdemokratiska kongress gick man ut hårt, och krävde bland annat att Socialdemokraterna skulle vara tydligare med att man arbetade för ett ”stopp för vinstjakten” inte bara inom skolan, utan inom hela välfärdssektorn.
Vänsterfalangen inom partiet rönte också framgång i frågan, och skrivelsen ändrades. Socialdemokraterna verkar numera officiellt för ett stopp inom hela välfärden.
Men i den propostion som Ardalan Shekarabi och Jonas Sjöstedt presenterade under fredagen, var det bara skolan och omsorgen som berördes. Sjukvården fanns inte med.
Mubarik Abdirahman jobbar för Socialdemokraternas skånedistrikt. Han menar att man tar vad man kan få.
– Ja, det här är ett första steg. Det är klart att vi inte vill att det ska tjänas jättemycket pengar på andra håll i välfärden heller, säger han till Flamman.
Han har dock inget hopp om att det här förslaget ska röstas igenom. Huruvida vinsterna i välfärden ska begränsas kommer inte att avgöras i riksdagens kammare, utan i landets valurnor i September, menar han.
– Det kommer att bli en valfråga. Det här handlar om att lägga fram något konkret innan valet. Väljarna har röstat på oss och de vill veta vad vi har gjort. Majoriteten av befolkningen är för någon form av begränsning av vinsterna man kan göra på skattepengar, säger Mubarik Abdirahman.
Academedia, Sveriges största friskolekoncern, delar analysen att förslaget inte kommer att passera riksdagen innan valet. Därför laddar även de inför valrörelsen.
– Vi har debatterat detta i många år. Nu är det mer intensivt, men grundfrågan är densamma, säger Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog.
Är ni redo för debatten om det blir en valfråga – igen?
– Ja, det är vi. Vi är trygga i att det vi gör är viktigt och att vi bidrar. Sedan tycker även vi att skolsektorn ska vara reglerad och att sanktionerna ska vara hårda för den som inte klarar kvalitetskraven.
Förslaget
Förslaget innebär i praktiken att aktörer inom skola, förskola, och omvårdnad behöver ett tillstånd för att få etablera sig. Tillståndet ställer i sin tur motkrav på verksamheten.
Främst bland dessa är att ingen vinst utöver sju procent av det operativa kapitalet plus statslåneräntan är tillåten. Några andra värdeöverföringar från företaget tillåts inte heller.
Så kallade ”idéburna aktörer” som stiftelser eller ideella föreningar ska omfattas av något mildare regler.
Propositionen har lämnats på remiss och ska läggas fram för riksdagen i mars. Någon majoritet för förslaget finns där inte i nuläget.
Välfärdsfrågan i Sverige
1992: Privatiseringsvåg under regeringen Carl Bildt. Lex Pysslingen rivs upp, skolpeng till friskolor och ny lag om offentlig upphandling, som b.la innebär att kommuner får rätt att köpa tjänster från andra aktörer.
2006: Alliansen inför fri etableringsrätt för förskolor och fritidshem.
2011: I oktober briserar den så kallade Caremaskandalen. Företaget, som senare byter namn till Vardaga avslöjas i medier med att bland annat ha vägt blöjor. Rapporteringen blir mycket uppmärksammad, och leder både till att företaget förlorar många av sina vårdavtal och att frågan om vinster i välfärden återigen hamnar på bordet.
2012: LO:s kongress beslutar om en nonprofit-princip inom välfärden. Förbundet startar därefter en utredning av frågan. I praktiken kommer förbundet att driva en begränsning av de möjliga vinsterna, men inte något totalförbud för privata aktörer, och med stora möjligheter till anpassning på kommunnivå.
2014: Efter åtta år av Alliansstyre återtar Socialdemokraterna regeringsmakten tillsammans med Miljöpartiet. Den nya regeringen får stöd av Vänsterpartiet, och de tre partierna lovar att – åtminstone – begränsa vinsterna inom välfärden.
2015: Regeringen beslutar att Ilmar Reepalu, före detta kommunalråd i Malmö, ska utreda hur vinsterna i välfärden ska kunna stoppas eller begränsas.
2016: Regeringens utredning, som nu informellt kallas Reepalu-utredningen, presenteras. Förslaget innebär ett vinsttak på sju procent.
2017: På Socialdemokraternas kongress i Göteborg får ombuden igenom en ändring av partistyrelsens förslag, som tydligare visar att partiet avser att stoppa vinstjakten inte bara i skolan, utan i hela välfärden.
2018: Regeringen och Vänsterpartiet presenterar ett förslag om att begränsa vinster inom skola och omsorg. Det bygger som väntat på Ilmar Reepalus utredning. En proposition förväntas ligga på riksdagens bord i mars.
