Utrikes

Oklar framtid efter omröstning i Venezuela

Väljare köar i Caracas för att rösta till den nya konstituerande församlingen. Foto: Ariana Cubillos/AP/TT

I söndags hölls val till den konstituerande församlingen i Venezuela. Vad den nya församlingen förväntas uppnå är dock inte klart.

Utrikes

 

Enligt den venezolanska valmyndigheten deltog minst åtta miljoner människor i valet i söndags till en ny konstituerande församling som ska skriva om landets grundlag. Det motsvarar 40 procent av de röstberättigade i Venezuela. Valet bojkottades som väntat av oppositionen som hävdade att omröstningen var odemokratisk eftersom det inte gick att rösta nej. De hävdade även att deltagandet bara var på omkring tre miljoner väljare. Två veckor tidigare höll oppositionen en egen informell omröstning om Maduros planerade församling. Enligt oppositionen deltog över 7 miljoner i den omröstningen. Den exakta siffran är dock okänd.
USA och EU fördömde söndagens val för att vara en odemokratisk ”bluff”. USA valde även att införa sanktioner mot president Nicolás Maduro och hotade med att göra detsamma mot medlemmarna i den nya församlingen. En vecka tidigare hade sanktioner införts mot 13 regeringstjänstemän, inklusive chefen för valmyndigheten och den tidigare chefen för det statliga oljebolaget.

Oklar plan

Tanken är att den nya församlingen ska utarbeta en ny grundlag och därmed ta landet ur den politiska och ekonomiska krisen och införa ”fred”. Vad den kommer att kunna åstadkomma i praktiken i det kritiska läge som Venezuela nu befinner sig i är dock inte klart.
Av församlingens 545 deltagare är 364 regionala representanter. Åtta säten är reserverade för ursprungsbefolkningen och 173 för olika sektorer i det venezolanska samhället, inklusive bönder, arbetare, studenter, funktionshindrade, pensionärer, affärsidkare och kommunalanställda. Församlingen kommer att få minst tre månader på sig att utarbeta den nya grundlagen. Enligt Venezuelas konstitution är en konstituerande församling en ”supermakt” som står över alla andra institutioner i samhället. När den färdiga texten väl är på plats måste såväl presidenten som alla andra institutioner acceptera den. Därefter kommer en folkomröstning om den nya konstitutionen att hållas.
Maduro har även sagt att den nya församlingen kommer att ge regeringen rätt att häva åtalsimmuniteten för oppositionsledare. Så tidigt som i tisdags greps också på oklara grunder oppositionsledarna Leopoldo López och Antonio Ledezma i sina hem där de satt i husarrest.

 

Fortsatt våldsspiral

Att en ny grundlag skulle hindra våldet från att fortsätta eskalera är dock föga troligt. I söndags dödades minst tio personer, såväl demonstranter som säkerhetsstyrkor. Det totala antalet döda sedan protesterna inleddes för fyra månader sedan uppgår nu till 125 och över 2 000 har skadats. Att hyperinflationen och bristen på förnödenheter, som är orsaken till våldsamheterna, skulle åtgärdas av en ny grundlag är inte heller troligt.
Bättre vore en rejäl utrensning av korruptionen i såväl den privata sektorn som den offentliga byråkratin. Ett tillfälle att inleda ett sådant projekt skulle kunna vara i samband med de regionala valen som ska hållas i december. Men även om Maduros regering skulle försöka sig på det och därmed riskera att stöta sig med mäktiga intressen inom den chavistiska eliten är risken stor att det saboteras av oppositionen. Den har gjort det till sin strategi att på varje sätt göra Venezuela oregerbart. Troligare då är att oppositionen lyckas övertala USA att införa sanktioner mot landets oljeindustri. Det skulle sannolikt göra att regeringen, som är helt beroende av oljeinkomsterna, faller över en natt och att landet kastas in i inbördeskrig.

  • folkomröstning
  • grundlag
  • Maduro
  • val
  • Venezuela

Utrikes