– Mat och flyg är de enda stora utsläppsposterna där det inte finns några direkta styrmedel, säger Lisa Bolin, forskare vid Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Hon är bland annat medförfattare till Chalmersrapporten Klimatomställning i Göteborg 2.0 som släpptes 2014. Rapporten utgick från tvågradersmålet för att beräkna hur stora klimatutsläpp vi kan göra per person. Hon påpekar att det kan ha skett förändringar sedan dess, men då handlade det om att få ned flyget till samma nivå som år 2000.
– Från år 2000 och till att vi skrev rapporten hade det skett en jätteökning av flyget och den pågår fortfarande.
Hon menar att det kan ge perspektiv på debatten kring flyget.
– Om man frågar gemene man om de kan tänka sig att hålla samma nivå på flygandet som år 2000 kan jag tänka mig att många kan tycka det är rimligt. Det ger lite perspektiv. Det handlar inte om att gå tillbaka till en stenåldersnivå.
Den senaste veckan har regeringens förslag på en flygskatt debatterats mycket. Lisa Bolin har inte främst forskat kring strategier på hur flyget ska begränsas.
– Men det finns ju styrmedel för andra fossila bränslen som skatter på bensin för vägburna fordon. Det kanske inte är jättekonstigt att ha det för flyg.
Semesterflyget ökar
Allt fler svenskar har i dag anknytning till andra länder. Men det är inte de utlandsresorna som har ökat. Mellan 2011 och 2014 var semesterresor tre gånger så vanligt som utrikesflyg till släkt och vänner och tjänsteresor tillsammans, enligt Trafikanalys resvaneundersökning.
Medan tjänsteresorna ligger kvar på ungefär samma nivå som på 90-talet och resenärer som uppger att de ska besöka släkt och vänner har ökat i blygsam omfattning, har semesterresorna utomlands exploderat. Det syns också på statistiken över vart vi flyger. Resorna till chartermålet Teneriffa ökade till exempel med drygt 50 procent mellan 2010 och 2014. Flygresorna till Berlin ökade med 120 procent under samma period.
Det är helt enkelt ganska dumt att skattebefria något som man vill hålla tillbaka
– Den kraftiga ökningen av utrikesflyget oroar. Inrikesresorna har inte alls ökat i samma omfattning. Svenskarnas flygresande har vuxit sig så omfattade att den i dag ger lika stor klimatpåverkan som vårt privata bilresande, säger Oscar Alarik, chef för Naturskyddsföreningens avdelning för klimat, energi och transporter.
Andra områden går att klimatomställa på andra sätt.
– Vi måste egentligen ner till nollutsläpp i samhället. För vissa verksamheter är inte det så svårt, eftersom det finns förnybara energikällor att tillgå. Just flyget är det svårt att göra det med. Man kan inte driva flyg med vindkraft. Därför handlar flyget en hel del om att minska – eller i alla fall stoppa ökningen av flygtrafiken.
Biobränsle räcker inte
Att driva flygplan med biobränsle för att göra dem mindre klimatfarliga är något som diskuterats. Men Oscar Alarik är skeptisk till det.
– Vi kommer nog att använda biobränslen till flyg i framtiden, men biobränslen ska räcka till rätt mycket, även lastbilar och personbilar. Därför kan vi inte motivera ett ständigt ökande flyg med att det går att få fram mer biobränslen. Man kan inte ta ut hur mycket biobränsle som helst ur ekosystemen.
Han påpekar att exempelvis bilresor beskattas.
– Flyget är närmast skattesubventionerat om man jämför med bilresor. Det är helt enkelt ganska dumt att skattebefria något som man vill hålla tillbaka.
Det finns varken koldioxidskatt eller energiskatt på flyg. Det beror delvis på att internationella konventioner gör det svårt att beskatta bränslet på internationella resor. Det var också tänkt att flygets utsläpp skulle regleras i EU:s utsläppssystem.
– Problemet är att det hitintills inte fungerat. Överskottet inom EU:s utsläppshandelssystem har medfört att priset har gått ner så pass mycket att det nästan inte har någon betydelse, säger Oscar Alarik.
Naturskyddsföreningen driver att pengarna från flygskatten ska användas till att rusta upp tåget.
– Tågen är en mycket bättre ryggrad i ett trafiksystem som bidrar till att hålla ihop Sveriges avlånga land. Spårnätet kan knytas till lokal kollektivtrafik och ger upphov till en bråkdel av växthusgaserna jämfört med flyg.
Förslag på flygskatt
I förra veckan presenterade regeringens utredare ett förslag på flygskatt. Syftet med skatten är att flygets klimatpåverkan ska minska. Förslaget, som regeringen vill driva igenom 2018, innebär en skatt på flygresor på mellan 80 och 430 kronor. Dyrast blir det att resa till andra världsdelar, medan resor helt inom Europa blir cirka 80 kronor dyrare.
Enligt en opinionsundersökning som Naturskyddsföreningen beställt är 70 procent av svenskarna positiv till en flygskatt.
Tvågradersmålet syftar på att den globala uppvärmningen inte får öka mer än två grader jämfört med förindustriell nivå. I Parisavtalet nämns tvågrandersmålet som en absolut miniminivå och 1,5-gradersmålet som en önskvärd nivå
