År 2017 ska alla kommunala arbetsgivare ha en handlingsplan för hur heltid ska bli norm på arbetsplatsen. Detta enligt det kollektivavtal som Kommunal tecknat med SKL. I många kommuner finns redan rätt till heltid. Men hur långt arbetet kommit ser mycket olika ut. Att rätt till heltid finns på pappret innebär inte heller alltid att det är möjligt att jobba heltid i praktiken, visar en enkät som Flamman har skickat ut till sektioner inom Kommunal.
Vi skickade enkäten till cirka hundra sektioner. Totalt fick vi 22 svar. Man kan dela in svaren i tre grupper: I den första placeras fem av sektionerna som svarade att heltid som norm redan är implementerat och verkar fungera väl. I den andra gruppen finns det 8 sektioner som svarar att arbetet inte kommit igång än. I vissa fall skriver man att det är på gång eller väntas påbörjas snart.
”Än finns ingen plan färdig, men arbetsgivaren vill verkligen detta, så vi ska bara hitta formerna för hur det ska gå tillväga”, är ett av svaren.
På andra håll är det mer tungrott.
”Vi har inte börjat arbeta med någon plan om rätt till heltid. Vi har heller ingen plan för när vi ska starta upp det arbetet.”, skriver en annan.
Orkar inte heltid
Slutligen finns den tredje gruppen (9 sektioner) som kan kallas ”heltid med förhinder”. Det är arbetsplatser där rätt till heltid redan finns, eller kommer att införas inom kort, men där schemaläggning, bemanning eller arbetsbelastning gör det svårt för personalen att arbeta heltid i praktiken.
”Vi har snarare ett annat problem, där våra medlemmar inte orkar eller vill jobba heltid, på grund av den slimmade organisationen och arbetsmiljön som är tung”, skriver en person.
Tidningen Arbetet har tidigare uppmärksammat att kommuner som har rätt till heltid i många fall infört delade turer. Det bekräftas delvis av vår enkät.
”[Heltid] innebär delade turer, dubbla arbetspass och en ständig oro att ligga minus i timbanken. [Personalen] lever som timanställda”, skriver en facklig företrädare i en kommun som har infört rätt till heltid.
Samtidigt måste inte rätt till heltid innebära delade turer. En del uppger till exempel att det finns politiska beslut i kommunen om att delade turer inte ska förekomma.
”Vi har inga delade turer, det var en viktig del av avtalet att våra medlemmar inte ska behöva jobba sådana pass längre”, skriver en person.
Flera personer nämner också att rätt till heltid har inneburit en större osäkerhet kring arbetssituationen. I vissa fall tvingas man till arbetspass på andra arbetsplatser för att ”fylla ut” sin tjänst.
”Det ses som en negativ konsekvens att få gå till andra arbetsställen och täcka upp för sjukdom och ledighet än sin egen arbetsplats”, svarar en person i en sektion där det förekommer.
Men alla tycker inte det är bara dåligt att arbeta på flera arbetsplatser.
”En del ser som negativt att konsekvensen av att många väljer att gå upp i tid är att man får göra en del av sin arbetstid på någon annan arbetsplats än sin egen. Andra tycker det är intressant och utvecklande att få se mer av verksamheten”, skriver en person.
”Att ändra på normer tar tid”
Det händer mycket just nu i heltidsfrågan, men att ändra på normer och organisationsstrukturer tar tid, menar Anna Werkelin Ahlin, utredare på Kommunal, som sitter i den partsgemensamma grupp som ska stötta det lokala arbetet med rätt till heltid.
Men Anna Werkelin Ahlin föredrar att tala om ”heltid som norm” i stället för ”rätt till heltid”.
– I dag har vi en deltidsnorm. När man talat om rätt till heltid tidigare har det ofta varit fokus på individen. Man har kanske fått ett erbjudande om heltidsjobb, sedan har det inte fungerat på grund av hur man lagt scheman eller liknande. Att arbeta för att heltid ska bli norm handlar om att hela organisationen måste ställa om, säger hon till Flamman.
– Gruppen ska även ska titta på arbetsmiljöfrågor, för att kommunalare faktiskt också ska orka jobba heltid, säger hon apropå att många uppgett det som ett problem.
Att det är så pass många sektioner som uppger att de ännu inte kommit igång med arbetet kan bero på att de inväntar den partsgemensamma gruppens arbete och behöver inte nödvändigtvis vara negativt, enligt Anna Werkelin Ahlin.
Deltid en norm
Den stora utmaningen är att ändra på synen på arbetet som utförs.
– Man ser på verksamheten som något man ska göra på deltid. Att komma bort från det är en stor omställning, både för arbetsgivare och för de anställda.
Att det blivit så tror hon beror på att det är kvinnodominerade yrken det handlar om.
– Kvinnor har traditionellt sett inte varit huvudsakliga familjeförsörjare utan mer bidragit till hushållskassan och kvinnor tar större ansvar för hem och barn.
Samtidigt finns ingen naturlag som säger att vården enklast organiseras med deltidstjänster. I exempelvis Finland är heltid betydligt oftare norm. Det kan ha att göra med kriget. Många män dog under finska vinterkriget och många kvinnor tvingades bli familjeförsörjare.
Arbetet har redan från början organiserats som heltidsjobb. Men det är bara en teori, säger Anna Werkelin Ahlin.