I en växande gigekonomi blir de arbetsrättsliga gråzonerna allt fler. Med nystartade plattformen Gigwatch vill man motarbeta den falska flexibiliteten som hör gigjobben till.
Foodora, Uber, Voi och Yepstr är några av de företag som står listade på Gigwatch. Vad de också har gemensamt är att de anställer företrädelsevis unga personer på gigjobb genom sina appar med löner efter bland annat ”levelsystem” och betygsättning från kunder av de som utför uppdragen. Att lista och granska företagen är del av Gigwatch arbete.
— Vi fortsätter med research och att kontakta och samverka med folk som jobbar inom gigekonomin. Vi kommer få ut mer fördjupande texter och fler profiler om de som driver företagen. Vi vill att sidan ska vara bas för Sveriges gigkritik, säger Julius Sjödin som varit med och startat upp plattformen.
Bakgrunden till Gigwatch är en studiecirkel om gigekonomi som hölls av SUF Stockholm. Efter att ha byggt upp hemsidan håller de nu ytterligare en studiecirkel som hade sin uppstartsträff i veckan. De flesta är unga och flera har erfarenhet av gigjobben.
— Vi är unga som driver det här för det är ju vi som berörs, det är våra jobb som gigifieras, säger Julius Sjödin.
Grunprincipen för gigekonomin är att företag anställer på ”gig”, enskilda uppdrag, ofta utan någon anställning alls. Det handlar om jobb som cykelbud, insamlare av elsparkcyklar eller att utföra uppgifter åt privatpersoner, som sophämtning eller städning. De framhävs som särskilt flexibla, men Julius Sjödin menar att det är en flexibilitet som arbetstagarna får betala ett högt pris för.
— Det blir att man hela den jobbar eftersom man alltid måste vara redo. Med Foodora går lönen upp när det är hög efterfrågan som under lunch och då måste man pressa och jobba jättemycket, det är ju en falsk flexibilitet, säger han.
Listan kan göras lång över kritiken riktad mot de arbetsrättsliga problemen med gigekonomin, som att all kommunikation sker via en app vilket omöjliggör diskussioner med chefer, avsaknaden av garanti att få arbete, bristen på anställningstrygghet och att den som utför arbetet själv måste stå för de redskap som arbetet kräver. Julius Sjödin vill också lyfta det faktum att ens arbete dessutom hela tiden betygsätts av kunden, och de konsekvenser det kan medföra.
— Kunden har absolut makt. Alla tycker ju det är superbekvämt att få en Uber och kunna säga vad de tycker, folk älskar att klaga. Men det blir en orealistisk press under varje minut av jobbet eftersom allt måste vara felfritt, annars kan man få en dålig recension eller inga stjärnor av kunden.
Julius Sjödin och Gigwatch vill se ett stopp för gigekonomin och att man nu formulerar möjliga alternativ så att liknande företag stoppas från att utnyttja arbetskraft som de gör.
— Det handlar om att bygga upp ordentligt formulerade motargument och alternativ. Vi vill inte gå tillbaka till att man är fastkedjad vid sitt jobb heller, drömscenariot är ett välutvecklat tredje steg i arbetsmarknaden, säger han.
