– Det är ett slags önsketänkande. Man låtsas att de här metoderna är så bra som man skulle önska att de var, säger Anders Hjern, professor vid Karolinska institutet som forskar kring barnhälsa, om medicinska åldersbedömningar.
I slutet av november presenterade regeringen nya regler för flyktingmottagande. En av nyheterna var då medicinska ålderstester på ensamkommande flyktingbarn där åldern inte går att styrka på annat tillförlitligt sätt. Kritiken har varit omfattande från expertis inom området. Anders Hjern tycker det är olyckligt att diskussionen om åldersbedömningar har blivit en politisk fråga.
– Det är en alldeles för teknisk fråga och det finns inte konsensus kring någon metod för åldersbedömning.
Upp till fyra år fel
Metoder som brukar diskuteras är handlovsröntgen eller undersökning av visdomständerna. Socialstyrelsen har tidigare gått ut med att handlovsröntgen har en felmarginal på två till fyra år. Tandundersökningar är snarast ännu mer osäkra.
– När det gäller tänderna finns ganska stora skillnader mellan olika folkgrupper. Det verkar som om visdomständerna mognar långsammast i bortre Asien, som Japan, medan afrikaner har en tidig utveckling. Tabellerna man använder sig av är baserade på européer och nordamerikaner, säger Anders Hjern.
Nu har en del blickar riktats mot fotbollsförbundet Fifa, som använder sig av magnetundersökning av handloven för att undvika äldre spelare i U17-matcher. Magnetkamera sägs vara mer precis. Men det finns fortfarande felmarginal. Att avgöra om någon är 17 eller 18 år går inte.
Anders Hjern påpekar att när det gäller unga flyktingar handlar det ofta om att bedöma små åldersskillnader. I sociala medier och på diverse internetforum pekas ibland ensamkommande flyktingbarn ut som bluffmakare. Myter och påståenden om ”barn” som i själva verket är fullvuxna män frodas. Det är en bild som inte stämmer med verkligheten, enligt de flesta bedömare.
– Ofta handlar det om att avgöra om någon är 16, 17, 18, eller 19 år. Det är där flertalet ligger. För det finns inte tillräckligt bra metoder i dag. Det kan man lugnt säga, säger Anders Hjern.
– Migrationsverket säger själva att de inte har några problem att avgöra om en 30-40-åring säger sig vara ett barn.
Intervjuer i England
I andra europeiska länder har man valt olika vägar. I Tyskland skiljer det sig åt mellan olika delstater. Tyska läkare har varit kritiska mot de åldersbedömningar som används på vissa håll och som uppfattas som starkt integritetskränkande, där ungdomar till exempel tvingas bli fotograferade nakna. I Berlin avbildade man ett tag nyckelbenet. Det anses som något säkrare än handloven, men är etiskt tveksamt av andra skäl.
– Om man ska avbilda nyckelbenet med magnetkamera måste man åka in i en kanal i tio minuter. Det kan ge en klaustrofobisk känsla och så är det ett högt ljud som påminner om kulsprutesmatter. Det kan ge flashbacks för den som upplevt kriget, säger Anders Hjern.
Man slutade med den typen av undersökningar efter att ha sett vilka psykologiska effekter det hade på många som utsattes för det.
Anders Hjern skulle hellre se mer flexibilitet kring vilket stöd unga flyktingar ges och att vi tog efter Storbritanniens exempel. Där görs åldersbedömningar baserat på psykosociala faktorer, genom exempelvis djupintervjuer och observationer av ungdomarna på mottagningshemmet. Det är inte nödvändigtvis en mer exakt metod än de medicinska.
– Men det blir åtminstone mer relevant.
– Om man tittar på systemet lite ovanifrån, finns det inte skrivet i sten att vi ska ha ett mottagande för dem över 18 år och ett för dem under, som om det vore två olika typer av människor.
”Traumarisken ökar”
Även psykologer har reagerat mot de nya reglerna. För en tid sedan startades ett upprop som över tusen psykologer har skrivit under hittills.
– Vi tycker att man frångår barnkonventionen, säger Anders Wahlberg, ordförande för Sveriges psykologförbund, till Flamman.
Framför allt är det tillfälliga uppehållstillstånd och att ensamkommande flyktingbarn nekas återförening med sina familjer som många psykologer befarar kan göra att barn och unga utvecklar livslånga trauman.
– Trauma är en allvarlig skada och finns det en osäkerhet ökar traumarisken betydligt, vilket det gör om man hamnar i en situation där man inte får komma in i landet, men också där man lever under stor osäkerhet med långa asyltider och ovisshet om familjen får komma hit eller inte.
I uppropet vänder man sig också mot osäkra metoder för att åldersbestämma flyktingungdomar.
– Det handlar inte om att 25-åringar ska komma hit som barn, men då ska man vara säker på att det är så, säger Anders Wahlberg.
Samtidigt framhåller han att det är svårt att göra säkra åldersbedömningar.
– Att åldersbedöma psykologiskt är oerhört svårt. Det är mognadsnivån som man kan bedöma, men det behöver inte stämma med faktisk ålder. Mognadsnivå går inte heller att bedöma exakt.
