Nyheter/Utrikes 16 juli, 2021

Rapport inifrån Tigray: ”Vi varnade honom”

Rapporterna om massakrer och krigsbrott har fläckat den nyss så firade etiopiska regeringens rykte. Flamman publicerar ett exklusivt reportage inifrån det avskärmade Tigray.

Pickuper kör på övergivna gator, flaken fulla av kalashnikovs riktade mot himlen; smattrande maskingevär hörs genom natten. En apokalyptisk stämning präglar Al-Qadarif i sydöstra Sudan. Denna huvudort som saknar basal infrastruktur är den yttersta punkten i ett långt band av områden där beväpnade grupper av olika slag cirkulerar, trots de mångtaliga militära avspärrningarna. Vid trelandspunkten där gränsen möter Etiopiens och Eritreas gränser breder Fashagatriangeln ut sig. 250 kvadratkilometer av bördig jord som både Sudan och Etiopien gör anspråk på. Det är till detta redan instabila område som tiotusentals civila har tagit sin tillflykt sedan krigsutbrottet i etiopiska Tigray den 5 november 2020. Kvällen innan hade Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) utfört en serie attacker mot den federala arméns militärbaser, vilket möttes av ett direkt svar från den etiopiska armén. Kriget har redan lett till tusentals döda, varav åtta medlemmar i ideella hjälporganisationer, enligt FN.(1) Den 9 november rapporterade Amnesty international att ett hundratal personer dödats i en massaker, förmodligen utförd av en tigreansk milis i staden Mai Kadra.

Motwakil, en byggnad som påminner om ett fallfärdigt hotell med tveksam hygien, tar emot ideella biståndsorganisationer som kommit för att lindra den humanitära krisen. Byggnaden har förvandlats till operationell bas för tigreanerna (läkare, ingenjörer, sjuksköterskor, och så vidare) som kommit från USA eller Kanada för att sköta flyktinglägren som i all hast har upprättats i Sudan, som i Al-Qadarif och Kassala. Detta plötsliga inflöde av utländsk hjälp vittnar om en stor diaspora som är strukturerad i ett brett nätverk och som besitter stora ekonomiska tillgångar.

Nedsjunken i en stor läderfåtölj i den nedgångna lobbyn sitter en man i 50-årsåldern och knappar oroligt på sina iPhones från morgon till kväll. Teklaw H., som presenterar sig som sin ”stams” ledare, har just anlänt från Chicago där han bor. Han koordinerar aktiviteter mellan de lokala myndigheterna en uppsjö informella stödgrupper. Den största utmaningen består i att utverka fri lejd från militärerna som kontrollerar tillfarten till flyktinglägren. Hans benägenhet att ge uttalanden till journalister antyder att H. också spelar en politisk roll bakom kulisserna.

– Vår största farhåga sedan 30 år har blivit verklighet: att attackeras från två håll av den fientliga centralregeringen och den eritreanska fienden, förklarar denna gamla tigreanska rebell vars mor och systrar befinner sig i lägret Um Rakuba.

Denna konflikt är nämligen resultatet av en spektakulär allianspolitisk omsvängning. Etiopien bistås av Eritrea, som tidigare var en etiopisk provins och som 1993 blev självständigt efter två års krig. I det spelade TPLF, som då styrde hela Etiopien, en nyckelroll. Tigreanerna stod också i frontlinjen i kriget mellan de två länderna mellan 1998 och 2000. I juli 2018, efter att just ha tillträtt som Etiopiens premiärminister, valde Abiy Ahmed att med USA:s, Saudiarabiens och Förenade Arabemiratens stöd – som alla ville skapa fred runt Röda havet – oväntat att sluta ett fredsavtal med Eritrea. Efter 20 års kallt krig återupprättades så de diplomatiska relationerna. Med tiden har denna försoning alltmer kommit att framstå som en varningssignal till TPLF. Eritrea är numera allierat med dess tidigare fiende mot tigreanerna.

Abiy förnekade i flera månader att eritreanerna var inblandade i konflikten. Inte förrän den 18 april 2021 erkände Eritrea inblandningen i ett brev till FN:s säkerhetsråd.(2) Komprometterande bilder som flyktingar tagit med sina telefoner, visar eritreanska soldater illa förklädda i etiopiska uniformer men som avslöjas av sin accent.

– Sett utifrån var Etiopiens förnekanden löjliga. Men många av regeringens anhängare trodde på propagandan, och Abiy kunde inte tillåta sig att erkänna det för tidigt. Det skulle ha inneburit att han erkänner att ett av hans krigsmål, nämligen att ta kontroll över Tigray, helt enkelt hade sålts ut till Eritreas president Issayas Afeworki, säger sociologen Roland Marchal som är specialist på Afrikas horn.

Afeworki har gynnats dubbelt av det senaste halvårets händelser: samtidigt som han lyckats hindra konflikten från att spilla över gränsen har han tagit revansch mot tigreanerna, som var främst ansvariga för hans lands förödmjukande nederlag mot Etiopien år 2000.

Hösten 2020 tändes gnistan i Tigray av att de federala parlamentsvalen, som egentligen skulle ha hållits i slutet av augusti, sköts upp ännu en gång. Centralregeringen motiverade det första uppskjutandet med covid-19-pandemins härjningar, och det andra med logistiska problem. I september organiserade regionen själv valet, vilket direkt fördömdes av regeringen i huvudstaden Addis Abeba som raskt lät avsätta de nyvalda ledamöterna. Anledningen till krigsförklaring var uppskjutandet av de federala valen – de hölls till slut den 21 juni, men inte i Tigray – men utgjorde bara gnistan som fick en redan glödande brasa att flamma upp igen.

– Alla ville slåss. Kriget var förutsägbart, och till och med oundvikligt, säger Marchal.

Abiy ville lossa det grepp som de tigreanska eliterna har haft om makten i Etiopien sedan Mengistu Hailé Mariams marxistisk-leninistiska junta DERG störtades 1991. Välståndspartiet som han grundade 2019 har en patriotisk retorik och samlas runt idén om medemer (”synergi”), ett koncept som definieras av en uppsjö ord som figurerar på premiärministerns officiella Facebooksida: ”Uppmuntran att arbeta tillsammans för en gemensam vision mot ett mål som gynnar alla, som vilar på tidigare framgångar samtidigt som vi anstränger oss för att rätta till misstagen så att en mer harmonisk union kan skapas.” Men framför allt handlar det om att krossa TPLF, som satt vid makten från 1991 till 2018.

– Jag intresserar mig inte mycket för politik och jag gillar inte Abiy, säger Michael Hunde, en entreprenör i läkemedelsbranschen i Addis Abeba.

– Men enligt mig är människorna i TPLF diaboliska. De har vräkt sig under de 27 år som de styrde landet, utan att försöka utveckla landet för alla etiopiers bästa. Jag har sympati för de tigreaner som lider, men om de vill klara sig måste de överge TPLF.

Man måste gå tillbaka till 1991 för att förstå varifrån anklagelserna om ett ”tigreanskt privilegium” kommer. Efter att Mengistu flydde och de intog Addis Abeba tog TPLF över makten på alla områden. Avvecklandet av DERG-juntans maktstrukturer gjorde det möjligt att lägga beslag på 90 procent av posterna i den nyinrättade armén. Därefter tog tigreanerna egen kontroll över säkerhetstjänsten.

– Systemet för kontroll av befolkningen som de införde var väldigt rigitt och baserades på den orwellianska principen om ”en på fem”, säger René Lefort, en självständig forskare som specialiserat sig på Etiopien.

– Varje individ som var medlem i partiet hade i uppdrag att övervaka de fem närmaste hushållen och, naturligtvis, rapportera allt till sin överordnade.

En av TPLF:s medgrundare, Aregawi Berhe, som blev dissident och levde en period i exil, bekräftar att ration sjönk till en på tre i vissa regioner.

På detta sätt lyckades medlemmarna i TPLF göra sig till en byråkratisk elit. Från poliskommissarie till en vanlig chef för social- eller jordbruksfrågor på kommunal nivå: samtliga civila, administrativa och militära befälskedjor ledde i slutändan fram till en tigrean. En styrande, förtryckande och isolerad minoritet. TPLF kontrollerade lejonparten av den etiopiska ekonomin. Genom sitt monopol på de stora offentliga förvaltningsorganen, drog TPLF nytta av den så kallade Anslagsfonden för utvecklingen av Tigray, ett konglomerat av 34 företag som ägdes av personer i partiets inre krets.

I mitten av 2010-talet började vreden växa hos befolkningen – även i Tigray – som inte längre var beredd att acceptera övervakningen och den utbredda korruptionen. Medvetna om att dess dagar var räknade tillkännagav TPLF:s gamla garde en omsvängning på partikongressen 2014. Fronten beslutade att dra sig tillbaka till Tigray för att göra regionen till ett politiskt fäste. Affärsmän och partikadrer flyttade till regionhuvudstaden Mekelle och började investera hejvilt. Abiys valseger 2018 innebar att partiet hamnade i oppositionsställning. Så fort han installerats inledde den nye starke mannen i Addis Abeba en utrensningskampanj. Armén och säkerhetstjänsten omstrukturerades, 79 personer (vd:ar för offentliga företag, högt uppsatta militärer och affärsmän) greps för korruption. Tigrays vicepresident Debretsion Gebremichael tvekade inte att fördöma vad han beskrev som upprättandet av ”apartheid”: ”De borde ha gett sig efter en person. De gav sig på en hel folkgrupp”, sade han. Utöver maktspelet kan det extrema våld som släpptes lös över befolkningen i Tigray i november också förklaras av kollapsen av den etnofederala modell som fastställdes i grundlagen som trädde i kraft 1995.

Den 5 november 2020 skulle Abiy inleda en blixtoffensiv under täckmanteln av en säkerhetsoperation. Men stridernas utveckling tog honom på sängen.

– Vi varnade honom, suckar en sudanesisk diplomat som vill vara anonym.

– Vi känner TPLF bra, vi hjälpte till att grunda dem 1975, under juntans repression mot alla oppositionsrörelser. Vi var även denna gång redo att medla.

Enligt honom varade det sista telefonsamtalet mellan ledaren för Sudans övergångsregering, Abdallah Hamdok, och hans etiopiske kollega bara tre minuter. Den sudanesiske ledaren försökte förgäves förklara för Abiy att hans offensiv skulle misslyckas, för ”även om de tigreanska ledarna elimineras kommer befolkningen att resa sig för att stödja upproret.”

– Han lyssnar inte på någon, konstaterar diplomaten beklagande.

Men de tigreanska kadrerna tycks också ha överskattat sin kapacitet. Deras överdrivna självförtroende beror förmodligen på framgången för den överraskningsattack som de genomförde den 4 november och som synbarligen hade förberetts under en längre tid. TPLF lade beslag på ett stort antal tunga vapen från den federala arméns norra kommando, den viktigaste federala divisionen som är stationerad i Mekelle. Divisionen som beskriver sig själv som ”den mäktigaste armén på Afrikas horn” höll bara ut i tre veckor innan den tvingades till reträtt till regionens utkant och Sudan.

I Tigray utkämpas kriget bakom stängda dörrar. Telefonlinjerna skars av under stridernas första timmar, den tigreanska huvudstaden var helt isolerad fram till slutet av maj. Ett bedrägligt lugn vilar sedan dess över staden som delats in i zoner övervakade av federala soldater (Mekelle återerövrades av TPLF i slutet av juni, och förra veckan drogs de federala trupperna tillbaka från regionen, övers. anm.). Ett annat krig utkämpas samtidigt: det om informationen. Den 28 november, precis efter att hans trupper intagit Mekelle, firade Abiy att segern uppnåtts ”utan några civila förluster”. Men:

– Inte enda en dag går utan nya våldsdåd, främst riktade mot civilbefolkningen, berättar en FN-tjänsteman.

De humanitära hjälpaktionerna är föremål för ständiga kontroller, då den etiopiska regeringen anklagar biståndsorganisationerna för att utgöra täckmantel för införsel av både vapen och soldater.
Till sjukhuset i Gonder, som var huvudstad i det abessinska kejsardömet på 1600-talet, anländer tiotals skadade hela tiden under juni månad. De stympade transporteras allt som oftast i minibussar, sällan på bår, med söndertrasade kroppsdelar och förblindade ansikten. Kriget har förvandlats till ett gerillakrig, med vågor av attacker mot enskilda kullar, maskingevärseld och utplacerande av landminor.

Gonder utgör bas för de amhariska miliser som kommit för att hjälpa den federala armén; där blandar sig krigets muller med valrörelsens. Staden är omringad av civila kontrollavspärrningar som övervakas av unga män med t-shirts från Framstegspartiet. På den omkringliggande landsbygden ökar antalet milismedlemmar snabbt. De är förlagda på skolor som förvandlats till små militärbaser, medan barnen fortsätter att undervisas. Vapen och ammunition ligger i högar bredvid kritlådorna på skolgårdarna. Legosoldaterna är noga med att sjunga regimens lov framför skolbarnen.

TPLF mobiliserar å sin sida sina nätverk och allierade runtom i Afrika och resten av världen för att sprida alla möjliga absurda rykten på sociala medier: bakom kulisserna ska Förenade Arabemiraten, som redan har en stark närvaro i Somalia, dra i trådarna för att tillskansa sig en öppning mot Röda havet. En hypotes som motsägs av det faktum att Förenade Arabemiraten stängde sin militärbas i den eritreanska staden Assab i februari, då Abu Dhabi inte längre har någon användning för den sedan landet börjat dra sig ur konflikten i Jemen.

Det är fortfarande svårt att avgöra hur allvarlig den humanitära krisen är. Enligt Världslivsmedelsprogrammet hotas 350 000 människor av svält. Dessutom tyder de otaliga övergrepp som de tigreanska flyktingarna i Sudan vittnar om en systematisk grymhet från gärningsmännens sida. Dessa tycks försöka att definitivt kuva en autonom region som hittills har skyddats av etnofederalismen som är inskriven i grundlagen. I ett offentligt uttalande den 10 mars använde USA:s utrikesminister Antony Blinken orden ”etnisk rensning”. Tigreanerna utgör 6 miljoner av en befolkning på 112 miljoner, enligt Världsbankens uppskattning, i brist på en färsk folkräkning.(3)

I det sudanesiska lägret Um Rakuba fruktar man att miliserna ska gå över gränsen för att ”avsluta jobbet”. Ermias G., en elektriker som är runt 40 år, lyckades fly så fort de första eritreanska trupperna anlände. Han tror att han blev angiven av sina grannar, som är Amharas från Wolqayt, ett bördigt område som annekterades med våld av Tigray 1991. Tigreanerna har sedan eritreanernas ankomst drabbats av hot, mord och förvisning. Tiotusentals har fördrivits med våld, ibland i bussar, av amhariska miliser.

– Vi vårdade kvinnor som gruppvåldtagits, varav vissa var i sjätte månaden av sin graviditet, som tvingades föda i förtid vid vägrenen, mitt i värmeböljan, berättar en volontär från Läkare utan gränser.
Nya vittnesmål om det uppenbart koordinerade sexuella våldet kommer dagligen. Sjukhusen plundras regelbundet:

– Lastbilar fulla med sjukvårdsmateriel åker i riktning mot Eritrea. Vårdcentralerna vandaliseras och beläggs med landminor så fort de har upprättats av biståndsorganisationerna, säger personen från Läkare utan gränser. Organisationen har till och med börjat ifrågasätta sin egen närvaro i regionen:
– Vi är nästan vid en punkt där man frågar sig om vi inte håller på att stödja de stridande snarare än att hjälpa offren.

Massakern på hundratals civila i staden Aksum i slutet av november har bekräftats av en detaljerad rapport från Amnesty international och Human rights watch.(4) Brittiska BBC har avslöjat krigsövergrepp begångna av den etiopiska armén i Mahbere Dego, söder om Aksum: nedbrända bostadsområden, barn som kallblodigt skjutits till döds, avrättningar vid vägrenarna, präster våldtagna på offentliga platser.

Vad har hänt med Abiy som vann Nobels fredspris 2019 för att ha slutit fred med Eritrea, men som numera är isolerad på världsscenen och alltmer ifrågasatt i hemlandet?I april 2018 valdes denna energiska, 41-åriga parlamentsledamot att leda den styrande koalitionen Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front (EPRDF), som då leddes av TPLF. Därmed efterträdde han premiärminister Hailemariam Desalegn, som hade tvingats avgå efter stora demonstrationer bland oromofolket, och satt med trumf på hand. Med en oromoisk far och en ortodox amharisk mor tillfredsställde han de två stora folkgrupperna och satte punkt för årtionden av tigreansk makthegemoni. Hans teknokratiska sida uppskattades av de internationella ekonomiska institutionerna och han ledde omstöpningen av den militära säkerhetstjänstens cyberprogram. Dessutom bildar han tillsammans med sin fru – som liksom Abiy själv är pingstvän – ett medialt gångbart par som blandar ungdom och tradition.

Under Abiy har Etiopien övergett den statsledda kapitalismen till förmån för ekonomisk liberalisering, vilket var ett villkor för att regeringen skulle kunna omstrukturera sin skyhöga statsskuld på nästan 28 miljarder dollar av en BNP på nästan 96 miljarder. Genom att frige politiska fångar har han fått rykte om sig som en fanbärare för mänskliga rättigheter på kontinenten.

– Vi döpte honom till ”Afrikas Macron”. Han var karismatisk, företagsvänlig, och en potentiell allierad i regionen som i övrigt präglades av Sudans diktator Omar al-Bashir som var en internationell paria, och Afeworki som har gjort Eritrea till Förenade Arabemiratens privata jaktmark, berättar en amerikansk diplomat som tidigare var stationerad i Addis Abeba.

Smekmånaden kulminerade med fredspriset.

Få anade då att den etiopiske premiärministern snart skulle sälla sig till listan över ledare som tilldelats priset för tidigt av den prestigefulla norska stiftelsen. Men när Abiy tog emot det hade hans maktutövning redan utvecklats i riktning mot nepotism och klientelism, medan han skyddade sig bakom president Sahle-Work Zewdes positiva mediala image – en av få kvinnliga statschefer i Afrika, även om hennes befogenheter främst är ceremoniella. Medan regeringar världen över stämde in i hyllningskören höjde några uppmärksamma observatörer redan ett varningens finger.

– Det räckte med att översätta hans tal, i stället för att bara sprida dem han höll på engelska, säger en afrikansk ambassadör ironiskt.

Tre år efter det som medierna döpte till den ”etiopiska våren” har molnen hopat sig på Abiys himmel. Efter att länge ha stötts av USA är Etiopien nu föremål för ekonomiska sanktioner från Washington och Bryssel. För att de ska hävas måste tre villkor uppfyllas: biståndsorganisationerna måste ges fri lejd in i Tigray, de begångna krigsbrotten måste utredas och de eritreanska och amhariska styrkorna måste dras tillbaka. FN:s säkerhetsråd har inte lyckats enas om en resolution i frågan, då Ryssland och Kina betraktar konflikten som en intern angelägenhet.

De stora projekt som sjösatts av Abiys regering för att locka utländska investeringar till ”världens nya verkstad” har lidit av den ekonomiska inbromsningen i kölvattnet av pandemin och av det allt osäkrare ”företagsklimatet” som utrensningarna och de etnisk-regionala spänningarna medfört. Ett tiotal industriparker gynnade av skattelättnader har visserligen byggts utanför storstäderna, men anläggningarna som är tänkta att hysa textil- och läkemedelsfabriker från hela världen är i de flesta fall fortfarande inte försedda med el eller rinnande vatten.

Med tanke på landets geografiska läge och historia ”skulle Etiopien kunna hävda sig som en geopolitisk stormakt. Men nu har de alienerat alla sina tidigare allierade”, som en amerikansk diplomat menar. Samtidigt har Afeworki med stöd av Förenade Arabemiraten öppet deklarerat sina regionala ambitioner. Ett viktigt stöd för den eritreanske diktatorn, som därmed slipper leda in sitt land på demokratiseringens väg för att bryta dess diplomatiska isolering. Etiopien tycks nöja sig med en fred utan politiskt innehåll med grannlandet.

– De har inte ens återinvesterat i hamnen i Assab vid Röda havet, som både Etiopien och Eritrea gjort anspråk på sedan 1998, fastän återöppnandet av havskusten var den viktigaste vinsten i fredsavtalet, säger Marchal förvånat.

Styrkeförhållandena i Tigray gör en militär lösning omöjlig. Men Abiy utesluter trots detta alla förhandlingar med TPLF, som hans regering och parlamentet i stället stämplade som terroristgrupp den 6 maj. Varje långsiktigt hållbar lösning kräver numera även Sudans inblandning. Diplomatiska källor har bekräftat att tigreanska generaler befinner sig i Sudans huvudstad Khartoum. Det förnekas dock av de sudanesiska myndigheterna som är nöjda med att ha ett effektivt påtryckningsmedel mot Abiy i de bilaterala förhandlingarna. Bland stötestenarna mellan länderna finns den omtvistade Fashadatriangeln, men också, i regionen Benishangul-Gumuz, Stora etiopiska renässansdammen – en gigantisk vattendamm som byggs med stöd av den etiopiska regeringen. Sudan och Egypten anklagar sin granne vid Nilens uppflöde för att på egen hand dämma upp och därmed fylla på flodens vattenreservoar.
Tigray skulle kunna utgöra en spelbricka i detta sjudande geopolitiska klimat. Det faktum att Eritrea och Etiopien tycks ha intresse av att bevara sina trupper i denna strategiska region förhöjer risken att konflikten blir utdragen. Och den tigreanska armén har å sin sida anpassat sig till gerillakrigföring.

Texten är tidigare publicerad i Le Monde diplomatique
Översättning: Jonas Elvander

Fotnoter


”Éthiopie : 350 000 personnes en proie à la famine, dont 30 000 enfants en danger de mort au Tigré”, Förenta nationerna (FN), 11 juni 2021,
Brev från Eritreas FN-ambassadör, 18 april 2021.
Jfr. Världsbankens landinformation.
Jfr. till exempel ”Ethiopia: Eritrean troops’ massacre of hundreds of Axum civilians may amount to crime against humanity”, Amnesty international, 26 februari 2021,

Essä/Utrikes 01 juli, 2025

Grönt överflöd börjar i kloaken

Zohran Mamdani kampanjade på löftet om en stad som invånarna har råd med. Foto: Yuki Iwamura/AP.

I en amerikansk vänster som tappat hoppet kommer nu idéerna från liberalt håll, senast i form av boken ”Abundance”. Med deras hjälp kan en muslimsk socialist snart ta makten i USA:s största stad. Men hur ny – och hur liberal – är egentligen den överflödsideologi som tagit New Yorks väljare med storm?

”Är du en avloppssocialist”, frågar den liberala journalisten Derek Thompson sin poddgäst Zohran Mamdani. Intervjun sker en vecka före primärvalet för att utse Demokratiska partiets borgmästarkandidat för New York. Mamdani skrattar och säger han gärna kallar sig det.

Socialisten Zohran Mamdani lyckades oväntat besegra motkandidaten Andrew Cuomo i Demokraternas primärval och är nu favorittippad som ny borgmästare för New York. Mamdani lyckades på kort tid bygga en valkampanj under parollen ”A city we can afford” – en stad vi har råd med – som fick ut 40 000 valarbetare på gatorna.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 01 juli, 2025

Öresundsbron visar upp Malmös inställda framtid

Öresundsbron är Europas femte längsta bro. Foto: Pierre Mens/Scanpix/TT.

Minnena flyter ihop. Det kan inte vara när han gick in på en hemmafest på Istedgade och bajsade ned toagolvet efter många öl och en dåligt tillagad hipsterburgare. Då lommade min vän i väg utan att säga något och tog Öresundståget tillbaks över bron.

Nej, det här var en annan gång. Floss på Larsbjørnsstræde. Tio tequilashots för 100 danska. Sedan hade han tappat sitt pass och vid den här tiden stod inhyrda vakter på Kastrups tågperrong och krävde id-handling för påstigning mot Sverige. Vi behövde kunna förhandla. Det fick bli taxi.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 30 juni, 2025

Gör Ungern gay igen

Prideparaden i Budapest har blivit en katalysator för kritik mot högerregeringen. Foto: Rudolf Karancsi/AP/TT.

Regeringen hotade med ansiktsigenkänning, böter och fängelse. Men när tåget väl drog igång fylldes boulevarderna av färg, jubel och satir – i protest mot det auktoritära projekt som gjort Ungern till EU:s mest homofoba land.

Den sista trafik som släpps fram på boulevarden utanför stadshusparken i Budapest är en dubbeldäckare med turister, som visar handhjärtan och knutna nävar. Folkmassan svarar med jubel och applåder.

En timme tidigare såg samlingen ännu oroande liten ut, men fyller nu hela den breda gatan och de omkringliggande torgen. Snart går demonstrationståget iväg.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar 27 juni, 2025

Linn Svansbo: Almedalen har blivit en rosébunker

Årets huvudperson under Almedalsveckan var ÖB Michael Claesson, som här syns ombord på HMS Carlskrona. Foto: Jessica Gow/TT.

På varenda scen diskuterades säkerhet och försvar. Men drömmarna om en bättre värld fick inte plats i årets Almedalsvecka.

Det mesta som går att säga om Almedalen har redan skrivits. Hundratals texter om lobbyismen, klägget, rosévinet, demokratin, näringslivifieringen.

Tyck vad du vill om nördarnas egen Roskildefestival, men den som lyssnar på talen och läser programmet lär sig något om dem som styr – eller gör anspråk på att styra – Sverige. I år lär man sig bland annat att Länsteatern Gotland anordnar seminarier om teatrarnas roll i totalförsvaret. Totalt finns närmare 400 programpunkter med orden ”försvar” eller ”beredskap” i titeln. Och istället för att hålla ett traditionsenligt tal besökte statsministern Ulf Kristersson endast ön för att posera framför det nyinköpta tyska luftvärnssystemet Iris-T.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 27 juni, 2025

Vänsterpartiet vill återta välfärden: ”Avkriminalisering”

Nooshi Dadgostar i Almedalen under fredagen. Foto: Jessica Gow/TT

”Gängkriminaliteten har slagit sig ned i själva navet i vårt samhälle”, säger Nooshi Dadgostar i Almedalen. Nu föreslår Vänsterpartiet en trestegsplan för att återta känsliga välfärdsområden – men näringslivets organisationer är kritiska.

De senaste månaderna har avslöjanden duggat tätt om att verksamheter som hvb-hem, personlig assistans eller avhopparverksamhet drivs av kriminella. 

– Gängkriminaliteten har slagit sig ned i själva navet i vårt samhälle, välfärden. Det är där de bygger sig in i vårt samhälle och bygger inflytande, säger partiledaren Nooshi Dadgostar i sitt partiledartal Almedalen under fredagen.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 27 juni, 2025

Skönheten är ingenting utan ett samhälle

Nacka Grace vill vara 1920-tal, men blir mest en tom gest. Illustration: Brunnberg & Forshed.

Nacka Grace utanför Stockholm lajvar 1920-talets urbana charm men har helt glömt vad arkitekturen en gång ville göra för medborgarna.

Den nybyggda samtiden kan ibland tyckas ful, närmast ogästvänlig. Som tidigare i maj i Skellefteå, på höjden ovanför Northvolts enorma vita kala fabrikshallar. Det var tomt, förutom en korp som satt och skorrade sitt mäktiga storskogsljud i en tall i en kvarglömd dunge i den utplånade lingonskogen.

Att då ställa sig upp och ropa på skönhet, omsorg, rimlighet kan nästan tyckas som en medborgerlig skyldighet.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar/Kultur 26 juni, 2025

Alice Aveshagen: Kåt och cool – men bara om du är smal

Artisten Lola Young har en egen stil, men hånas för att hon inte är smal nog. Foto: Amy Harris/AP.

Sex är fräckt och kul – så länge det kommer med ett pastellfilter, en midja i storlek 34 och ett skämt i slutet. Knullsug utan ironi bara pinsamt.

Ett särskilt obehag uppstår när en kvinna uttrycker knullsug utan ironi, utan filter, utan blinkning mot publiken. När orden står nakna, utan inramning, blir de pinsamma. Då kommer hånet – snabbt, instinktivt. En känsla av att något är fel, utan att man riktigt kan säga vad.

Den brittiska sångerskan Lola Youngs utskällda singel ”One thing” illustrerar just ett sådant uttryck. Inte för att den är mer sexuell än annan pop, utan för att den vägrar att vara smakfull. Hon inleder viskande: ”Oh, hi.” Ömt, nästan spelat blygt. Men sedan vänder tonen: ”I wanna make you feel appreciated when you’re deep up in me/When you’re deep up inside”. (”Jag vill att du känner dig uppskattad när du är djupt inne i mig/När du är djupt uppe”.)

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 26 juni, 2025

Farage tar kommandot över Storbritanniens höger

Foto: Ian West/PA Photos/TT, Adobe stock.

Nigel Farage är segerviss. Efter vårens lokalval i Storbritannien har hans högerparti Reform UK tagit makten på flera orter i landet – och i nationella mätningar slår de rekord efter rekord. Som Farages enda hinder står en av landets minst populära premiärministrar någonsin, ett fragmenterat Toryparti – och hans eget ego.

Preston, England.

I en av de vackra salarna i County Hall, med träpaneler längs väggarna och ljusblått tak, sitter tio män runt ett bord. Alla tillhör det politiska partiet Reform UK, och tillsammans utgör de den nyvalda kommunstyrelsen i Lancashire.

De väntar spänt på att deras partiledare, Nigel Farage, ska komma och gratulera dem till framgången i det senaste lokalvalet.

När Farage kommer in i rummet, iklädd kostym och en lila paisleymönstrad slips, börjar han genast skämta. Någon frågar Nigel om han vill ha något att dricka.

– Är det inte lite för tidigt för det? frågar Farage och skrattar gott.

Klockan är halv tio på morgonen och Nigel Farage har mycket att vara glad över. Valsegern för Reform UK i Lancashire i lokalvalen var total. Partiet vann 53 av totalt 84 platser i kommunfullmäktige. Näst störst blev de konservativa Tories, med endast 8 platser. Reform UK lyckades nästan helt utplåna både Tories och Labour. Landets två traditionella maktpartier backade med 40 respektive 27 mandat.

Samma mönster upprepades i en rad andra kommuner i England. Reform UK sitter nu i majoritet i 10 av de 24 kommuner och andra lokala municipaliteter som höll lokalval i början av maj. Partiet vann även flest mandat av alla partier – 677 av de totalt 1 650 mandat som fanns att ta. Nationella undersökningar visar att partiet nu är det mest populära i Storbritannien. Vissa undersökningar pekar på att runt 30 procent av alla britter skulle rösta för partiet om det var val i dag.


Reform UK grundades i slutet av 2018 av Nigel Farage, då under namnet The Brexit Party. Farage har länge varit en av Storbritanniens mest högljudda och inflytelserika EU-kritiker. Han var en av medgrundarna till partiet UKIP som han även ledde under 2010-talet. Efter Brexitomröstningen 2016 sade Farage att han hade uppnått sin politiska ambition och avgick som partiledare.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 25 juni, 2025

Efter antisemitiska inläggen: ungsvensk kvar som medlem i SD

Foto: Christine Olsson/TT.

I maj meddelade Ungsvenskarna att ett ärende om uteslutning skulle inledas mot den medlem som bett nynazister om hjälp att skriva kongressmotioner. Men fram till nu har ärendet inte landat på medlemsutskottets bord – och ombudet som ville sätta ”judevarning” på Peter Wolodarski är fortfarande en del av partiet.

Den medlem i Ungsvenskarna och Sverigedemokraterna som bad om hjälp på ett högerextremt forum att skriva motioner till de förstnämndas kongress är fortfarande medlem i partiet, kan Flamman avslöja.

Det var i maj som Flamman publicerade en granskning av kongressombudet, som även ertappades med att ha skrivit grovt rasistiska kommentarer på plattformen X. I ett inlägg skriver han att man borde sätta en ”judevarning” på Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski, och i ett annat beskriver han invandrare som ”rasfrämlingar”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes/Kommentar 25 juni, 2025

Paulina Sokolow: Låt inte Åkesson utnyttja Sveriges judar

Vid sitt tal i Almedalen bad Jimmie Åkesson om ursäkt för partiets antisemitism. Foto: Christine Olsson/TT

I sitt tal i Visby riktade sig Åkesson under ett ögonblick direkt till Sveriges judar: ”Jag ber om ursäkt för att mitt parti på den tiden kunde uppfattas som hotfullt och skrämmande för judar i Sverige.” 

Botgöring? Tillåt mig att tvivla.  

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)