I november förra året uppmärksammades att en fastighetsägare i samråd med polisen och stadsdelsförvaltningen satt upp en så kallad knarkskrämma i ett parkeringsgarage. Ljudet var så högt att det hördes över hela Tensta centrum. Händelsen fick medial uppmärksamhet och flera boende berättade i media om hur kränkande tillvägagångssättet var.
Tanken med knarkskrämmor är att de ska minska knarkförsäljning genom att sända ut en signal som bara unga under 25 år kan uppfatta och som är så störande och obehaglig att man inte vill befinna sig nära ljudet en längre stund. Detta är en metod som bland annat används för att bekämpa råttor och andra skadedjur. Att utsätta unga för den behandlingen i deras egna hemkvarter och bostadsområden är absurt och står för en människosyn vi inte delar.
Efter att fler knarkskrämmor nyligen satts upp i trappuppgångar/portar och i parkeringshus i Husby kan vi konstatera att de är störande för fler än unga. Väldigt många boenden uppfattade den obehagliga ljudsignalen som också hördes ut på gatan – dvs. ut på offentlig plats. För de boende i området påverkades vardagen markant. Det hade såklart varit önskvärt att insatser för att området ska kännas tryggt och välkomnande hade prioriterats i Husby och Tensta, istället för att behandla boende där som skadedjur. Att narkotikamissbruket dessutom är större i Danderyd verkar ingen bry sig om i den här ekvationen. Ur ett etnicitets- och klassperspektiv framstår därför prioriteringen som än mer stötande.
Att det inte finns något regelverk kring knarkskrämmor öppnar upp för fastighetsägare att använda sig av den nya tekniken, till exempel för att få bort hemlösa som använder sig av portar eller andra varma ställen för att sova under natten. De kan också komma att användas i syfte att få bort människor som tigger vid specifika platser. Det är därför angeläget att med ett förbud eller åtminstone en tillståndsplikt för knarkskrämmorna.
Kommunen har rätt att meddela föreskrifter för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. Stockholms stad har regler kring buller samt vad som sänds ut via högtalare, men knarkskrämmorna innehåller ny teknik och omfattas inte av reglerna i dagsläget. Eftersom knarkskrämmorna sänder ut ett oljud som är störande för de som bor och rör sig i området bör Stockholms stad klassa dem som störande av den allmänna ordningen och reglera användandet av dem när ljudet når offentlig plats.
De nya skrämmor som satts upp i Husby har satts upp av stadens egna kommunala bostadsbolag. Efter kritik har bolaget stängt av skrämmorna för att inleda en dialog med de boende kring användandet av dem, vilket är välkommet. Men det kan inte vara förenligt med de värderingar och den människosyn de styrande partierna i Stockholm har, att använda sig av en metod som innebär kollektiv bestraffning för de boende i området. Användandet av knarkskrämmor bör inte vara upp till ett enskilt bolags goda vilja, därför bör också bostadsbolagets regler ändras och reglera användandet av knarkskrämmor i boendemiljöer.
Det dröjde inte särskilt länge efter att uppmärksamheten kring Tenstas knarkskrämma hade lagt sig, tills att det dök upp nya i Husby. Vi hoppas därför att frågan kan tas upp snabbt av stadshuset och att Stockholms stad kan bli föregångare med en reglering. Vi ser detta som en del i en exkluderande samhällsutveckling som särskilt drabbar redan socialt utsatta områden, områden där det istället borde investeras i samhällsservice och gemenskapsbyggande åtgärder snarare än skadedjursbekämpning.
Denna debattartikel publiceras enbart på nätet.