Just när USA:s president Joe Bidens stora reformpaket hade börjat dödförklaras lyckades en liten grupp demokrater i förra veckan förhandla fram en kraftigt nedbantad version, med fokus på en av Bidens kärnfrågor i valkampanjen: klimatet.
Tidigare har de två konservativa demokratiska senatorerna Joe Manchin och Kyrsten Sinema blockerat flera olika versioner av reformpaketet. Det har nu döpts om till Inflation Reduction Act. Det, tillsammans med löften om fortsatta tillstånd för fossilenergibolag och bevarandet av ett särskilt skattekryphål för riskkapitalbolag, bidrog till att de två senatorerna till slut röstade ja. Därmed antogs förslaget av senaten med minsta möjliga majoritet.
Paketet innehåller klimatinvesteringar på 385 miljarder dollar i form av skatteavdrag – den som investerar i att exempelvis bygga förnybar energi kan dra av delar av den summan från sin totala beskattning. Det riktar sig även till privatpersoner, som bland annat får avdrag för att köpa elbilar och byta ut sin gasspis mot en elektrisk.
Förändringarna finansieras genom en ny företagsskatt, samt ökade anslag till skattemyndigheten och dess arbete mot skattesmitning. Experter beräknar att lagarna kommer föra USA ungefär 15 procent närmare sitt mål om att minska sina utsläpp med 50 procent till 2030 – ett mål som i sig är under Parisavtalets krav för de rikare länderna.
Oberoende experter ger Demokraterna delvis rätt i att lagpaketet är historiskt. Ekonomen Yakov Fegin, som forskar om statlig investeringspolitik på den amerikanska tankesmedjan Berggruen institute, skriver på Twitter att lagpaketet innebär ”startskottet för en industripolitik för 2000-talet”. Andra, däribland vänstersenatorn Bernie Sanders, har slagit fast att investeringarna inte är i närheten av tillräckliga.
Till kritikerna hör också klimatrörelsen. Daniel Bengtsson, kommunikationschef på Greenpeace Norden, säger till Flamman att ”det finns bra och dåliga delar”.
– Lagpaketet innebär en betydande investering i förnybar energi, vilket delvis speglar klimatrörelsens växande makt i USA. Men i detaljerna tydliggörs fossilindustrins inflytande i kongressen, säger han och fortsätter:
– Det som är särskilt oroande är sidoavtalet om att godkänna ett tillståndsreformavtal, som skulle påskynda godkännanden för fossilbränsleprojekt.
Kan svenska klimatpolitiker lära något av de här lagändringarna?
– Som alla politiker måste de inse att investeringar i lösningar och ny teknik inte kan utesluta att vi samtidigt måste sluta med det som är själva orsaken till klimatkrisen, som förbränningsmotorer och skövlingen av skog och våtmarker.