Nyheter

Rödgrön majoritet inför norska valet

Partiledarna för Sosialistisk venstreparti (Audun Lysbakken), Rødt (Bjørnar Moxnes) och Miljöpartiet (Une Aina Bastholm) deltar i en valdebatt den 16 augusti. Foto: Ole Berg-Rusten/NTB.

I Norge ser vänstersidan ut att gå mot stor seger i valet om två veckor. Men det kommer inte nödvändigtvis att leda till en rödgrön regering.

Nyheter

Det är inte varje dag man ser sådana opinionsmätningar nuförtiden. Inför stortingsvalet i Norge den 13 september leder den rödgröna sidan med omkring tio procentenheter. Och det är inte tack vare socialdemokratiska Arbeiderpartiet. De får fem procent färre röster än i valet 2017. Det är i stället vänsterpartierna Sosialistisk venstreparti (SV) och Rødt som står för framgången. SV får nästan tio procent medan Rødt får drygt sex procent, vilket innebär att de lär klara fyraprocentsspärren med råge och öka antalet ledamöter markant från nuvarande en. Även Miljöpartiet går framåt. Samtidigt har högerpopulistiska Fremskrittspartiet kollapsat. Från 2017 års 15 procent har partiet backat till 10. Det innebär att deras tid som kungamakare för tillfället ser ut att vara förbi.

I Oslo, som fram till 2015 var borgerligt styrt, är siffrorna ännu mer iögonfallande. Där är SV och Rødt tillsammans större än socialdemokraterna, medan Fremskrittspartiet är i princip utraderat och konservativa Høyre går mot sitt sämsta val i historien.

SV:s partiledare Audun Lysbakken menar att vänstervågen beror på att vänstern har lyckats göra sina två viktigaste valfrågor till de dominerande i valrörelsen.

– Det handlar om att vi under lång tid har sysslat med de frågor som väljarna tycker är viktigast och är mest bekymrade över, det vill säga ojämlikhet och klimatförändringarna. Det är precis dessa saker som har dominerat valrörelsen hittills, och vi är väldigt nöjda med att vi växer i opinionsmätningarna, säger han till Flamman.

Allt tyder alltså på att det blir regeringsskifte i Norge, efter åtta års borgerligt styre under Erna Solberg. Men trots vänstervågen är det inte säkert att det blir en rödgrön regering. Rødt har uteslutit möjligheten att ingå i ett regeringssamarbete eftersom de inte vill bli en ”dörrmatta åt Arbeiderpartiet”.

– Vi måste bli mycket större och starkare innan det blir aktuellt. Vi har sagt att vi inte vill bli en dörrmatta åt Arbeiderpartiet. Vi vill förhandla och samarbeta med en ny regering. För oss är politiken viktigare än positionerna, och vi vill få till stånd ett förpliktande samarbete för att minska klyftorna, få till en kraftfull och rättvis klimatpolitik och uppbyggnad av miljövänlig industri, säger Rødts partiordförande Benedikte Pryneid Hansen till Flamman.

Samtidigt har Arbeiderpartiet meddelat att de helst söker samarbete med SV och Senterpartiet, som formellt också tillhör vänstersidan. De senares villkor för att ingå i en regering är dock att SV inte är med. Arbeiderpartiet har i sin tur stängt dörren till Miljöpartiet.

Beroende på hur opinionsläget utvecklar sig under de sista veckorna finns alltså en möjlighet att en rödgrön regering bildas utan några radikala partier, där det röda representeras av socialdemokraterna och det gröna av centern. Ett sådant alternativ är dock inte heller självskrivet. Senterpartiet som gick framåt starkt förra året har backat kraftigt under valrörelsen och får nu bara omkring tolv procent. Om den tendensen fortsätter kan det innebära att vänstersidan inte kan bilda någon regering alls och att Erna Solbergs borgerliga regering får fortsätta, trots ett dåligt val.

Audun Lysbakken är kritisk till de övriga partiernas ovilja att hålla samtliga dörrar öppna.

– Vi har goda relationer till alla partier på vänsterkanten och SV har sagt att vi tycker att alla fem partier måste sätta sig ned och diskutera efter valet. Tyvärr har de andra partierna inte en lika öppen inställning, säger han.

En regering utan vänsterdeltagande kan dock bli omöjlig med tanke på hur starkt framåt vänsterpartierna har gått. Miljöfrågan ses nu som akut i stora delar av väljarkåren, något som enligt många har lett till Senterpartiets kollaps. Samtidigt har de ekonomiska klyftorna fått en mer framträdande roll än på länge. För Audun Lysbakken, som var barn-, jämställdhets- och integrationsminister i Jens Stoltenbergs andra regering mellan 2009 och 2012, är en rödgrön regering ledd av Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre därför en självklarhet.

– Det viktigaste för SV är att vi åtgärdar den ökande ojämlikheten i samhället och får en kraftfull politik för att minska utsläppen. Och för att få det måste vi ha en rödgrön regering.

För Benedikte Pryneid Hansen är en rödgrön regering dock inget självändamål, eftersom såväl klimatproblemet som klyftorna växte under den förra rödgröna regeringen.

– Under den rödgröna regeringen ökade också den ekonomiska ojämlikheten. Norge satte rekord i antalet licenser för oljeutvinning. Så det handlar inte om att önska en rödgrön repris, utan en ny regering med en ny politisk kurs.

    Nytt