Det finns två historier om Socialdemokraternas senaste år.
En med en succéartad valspurt, en mästerförhandlare och en regeringsmakt.
En annan där partiet svek medlemmar, fackföreningsrörelsen och sina egna ideal. Och dessutom gjorde sitt sämsta valresultat någonsin.
I den andra är det socialdemokratiska partiet är i skyndsamt behov av förändring, med andra ord.
Det är företrädare för den andra bilden som under namnet Reformisterna nu presenterar sitt program för en socialdemokratisk politik med ambitionen att på samma gång stoppa högerextremismen och rädda socialdemokratin.
Reformisterna, som är en förening inom socialdemokraterna, anförs av bland annat Katalyschefen Daniel Suhonen, före detta S-riksdagsledamoten Sara Karlsson, och föreningens nytillträdda ordförande Markus Kallifatides, socialdemokrat och docent vid Handelshögskolan. Den samling reformförslag som de presenterar under måndagen är ett program som skiljer sig markant från den 73-punktslista som Socialdemokraterna har att förhålla sig till i regeringen.
Det handlar om en rad reformer inom framförallt den ekonomiska politiken som föreningen nu föreslår att S ska driva. Överskottsmålet ska slopas till förmån för omfattande statliga investeringar. Kapitalskatt, och en intensifierad jakt på skatteflyktingar, ska dra in stora summor som ska möjliggöra finansieringen av bland annat höjda pensioner, utbyggd välfärd och infrastruktur samt klimatomställningen.
– Det finns ett enormt sug efter det där. Inte efter storvulna appeller, utan det här konkreta. Vi skulle kunna höja pensionerna. Vi kan införa en sjätte semestervecka, vi kan på riktigt sänka arbetstiden och dela på kakan. Människor kan få det bättre, det kan bli mer jämlikhet, säger Daniel Suhonen till Flamman.
– Det jag hoppas nu är att partiledningen, i den situation de har försatt oss i med den här regeringsbildningen i mitten eller höger ut, kommer att säga: gud vad bra. Jättespännande förslag. Det här vill vi diskutera. Det här vill vi ta till oss. Välkomna in.
Tror du att de kommer att säga det?
– Jag vill inte vara negativ. Men risken är att de ser något slags konflikt i det här. Och då har de skapat en konflikt. Jag ser inte att det är en konflikt att starta en Socialdemokratisk förening och säga vi vill höja pensionerna.
Reformisterna inspireras bland annat av Momentum, en på flera sätt liknande rörelse inom socialdemokratiska Labour i Storbritannien, som där har lyckats vrida partiets politik åt vänster.
Precis som det numera fungerar i Momentum i Storbritanninen, kommer medlemskap i Reformisterna också kräva att man är medlem i Socialdemokraterna och står bakom partiets stadgar.
Bakom föreningen och deras förslag står i dag drygt 130 medlemmar i Socialdemokraterna. 2017 hade S 89 000 medlemmar. Om man räknar på de siffrorna utgör Reformisterna i nuläget alltså strax över 0,1 procent av partiet. Föreningen räknar dock med att kunna rekrytera medlemmar både bland de som redan är medlemmar i S och utifrån.
– Vi hoppas att vi ska få lite uppmärksamhet och nå ut till många och säga att nu har vi gjort det här och det är spännande och intressant, säger Markus Kalifatdes, ordförande i Reformisterna, till Flamman.
Föreningens förslag är enligt honom fullt finansierade och genomförbara.
– Tillsammans med medlemmarna så hoppas vi vara med och stimulera en bred diskussion också om en den ekonomiska politiken, och skapa ett tryck och ett mod och en vilja. Och ett hopp om att det går att vända den här socialdemokratin till en Som vinner val och får bilda egen regering, säger han.
Men det är ganska långt till en riksdag där man kan få igenom den här typen av förslag va?
– Ja, om man räknar på det litegrann så är det någonstans mellan 650 000 och 700 000 röster. Det kan man inte göra på någon vecka eller på en månad. Självklart inte. Det är ett mödosamt, brett och envetet folkrörelsearbete att vinna människors hjärtan.
Kan man göra det på en mandatperiod?
– Den som prövar får se. Den som inte prövar kan inte veta.
Reformisternas reformer
Reformisternas program innehåller en lång rad förslag på just reformer inom sju områden. Däribland följande:
1. Nytt ekonomisk-politiskt system:
Överskottsmålet skrotas, en statlig investeringsbank inrättas och Riksbanken inför ett sysselsättningsmål inom ramen för penningpolitiken. En elektronisk krona inrättas, för att "vrida makt ur händerna på ett banksystem som numera är direkt samhällsskadligt."
2. Nytt skattesystem:
Höjda kaptialskatter, införandet av fastighetsskatt, arvs- och gåvoskatt och enhetlig mervärdesskatt. Skärpta åtgärder mot skattesmitare.
3. Nytt pensionssystem:
Pensionerna höjs med 5000 kronor i månaden för de med lägst inkomst.
4. Ny social bostadspolitik:
Staten ska ta ansvar för bostäderna. Den statliga investeringsbanken ska ge ut obligationer för grönt bostadsbyggande. Ett statligt bygg- och fastighetsbolag inrättas.
5: Nytt demokratiserat arbetsliv:
Arbetstiden förkortas stegvis ned till 35 timmar i veckan, från dagens 40. Arbetstagarinflytande och personalägande ska stärkas.
6: Ny välfärds- och regionalpolitik:
Vinster inom offentligt finansierad verksamhet stoppas. Staten ska äga all samhällsbärande infrastruktur. Kommunalskatten ska vara enhetlig och det kommunala utjämningssystemet ska göras om med sikte på detta.
7. Ny grön reformism:
Ett nytt "omställningsråd" inrättas, direkt underlydande statsministern. Massiva statliga investeringar, med sikte på ett hållbart klimat, ska göras i ny teknologi, transporter, byggande, jordbruk samt koldioxidinfång.
